Den här uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar på webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart år 2008, då Tyskland var ett av de länder som gav mest pengar till de stödlån som EU utfärdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, främst då Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gäller beslutsfattanden i EU-frågor.Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades på en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs.

Uppsatsen söker visa på hur medierapporteringen av en nordamerikansk naturkatastrof ser ut och skiljer sig från varandra i tidningars internetupplagor från olika västerländska länder utifrån sex syftesfrågor;På vilket sätt har amerikanska och svenska nyhetsmedier rapporterat om katastrofen?Vilka huvudsakliga teman skriver tidningarna om?Vilka källor kommer till tals?Vilka händelser fokuserar tidningarna på?Hur har ländernas tidningar rapporterat om länder katastrofen drabbade innan den nådde USA?På vilka sätt skiljer sig ländernas tidningar från varandra?Länderna utvalda för att besvara frågan är USA och Sverige, och tidningarna från respektive land uppsatsen använder för att besvara frågan är Washington Post, Huffington Post, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Den nordamerikanska naturkatastrofen som uppsatsen ska undersöka är orkanen Sandy, som mellan dagarna 22 och 31 oktober 2012 färdades från Jamaica till USAs östkust där den skingrades efter att ha orsakat skador för miljarder efter hela sin resväg. För att analysera materialet så har kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys tillämpas. Teorierna som uppsatsen tillämpar de två metoderna på är Entmans Framing-teori, nyhetsvärdering enligt bland andra, Henk Prakke.

Title:?Speed cameras - an prevention of crime and a standard forming instrument of control??Authors: Markus HanssonTutors: Bo Isenberg & Carl HultExaminator: Ulf DruggeThe School of Human SciencesUniversity of KalmarThe studys purpose is to get a absorbed understanding for peoples attitude, and effect of speed cameras. The disposition for the study is to integrate earlier studies in the matter, combined with elevating interesting sociological conceptions. As an attempt to understand speed cameras as an instrument of force on the individual have Michel Foucaults concept Panopticon been used to see its effect, and it?s look upon how crime prevention will be formulated, which can give an explanation of why speed cameras are being used as an instrument of control on the traffic area.

Title:?Speed cameras - an prevention of crime and a standard forming instrument of control??Authors: Markus HanssonTutors: Bo Isenberg & Carl HultExaminator: Ulf DruggeThe School of Human SciencesUniversity of KalmarThe studys purpose is to get a absorbed understanding for peoples attitude, and effect of speed cameras. The disposition for the study is to integrate earlier studies in the matter, combined with elevating interesting sociological conceptions. As an attempt to understand speed cameras as an instrument of force on the individual have Michel Foucaults concept Panopticon been used to see its effect, and it?s look upon how crime prevention will be formulated, which can give an explanation of why speed cameras are being used as an instrument of control on the traffic area.

Den tredje december 2013 gick Skolverket ut med ett pressmeddelande ?Kraftig försämring i Pisa?, med anledning av att svenska 15-åringar presterade dåligt i det internationella kunskapstestet Pisa 2012. I samma veva började medierna rapportera om att det var fråga om en ?skolkris?, och många samhällsaktörer började diskutera problemet, dess orsaker, konsekvenser och lösningar. Mot denna bakgrund så tar denna undersökning sin utgångspunkt.

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra.

The topic of our thesis is Packaging Design as a Brand Building Tool and we are presenting the Scandinavian perspective. We found the topic interesting because, from a theoretical point of view, we identified a scarcity in research focusing on packaging design as a brand management tool, and from a practical point of view, we found out that businesses use packaging design at different levels in their communication efforts. Thus we wanted to provide both academia and business world with a clear picture to what extent and how businesses use packaging design in their brand-building process. Therefore the aim of our thesis is to provide practitioners and academicians alike with a better understanding of how packaging design can be used to create strong brands in the FMCG sector in the Scandinavian market. To reach the stated aim first we provided a solid theoretical background of packaging, its elements and its role in the marketing mix.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.