Syftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan den empatiska förmÄgan hos lÀrare och elvens studiemotivation. Jag vill se om det fanns variationer med hÀnseende pÄ genus och bakgrund i relation till elevernas upplevelse av lÀrares empatiska förmÄgor alternativt oförmÄgor..

Hur elever i Är fem upplever relationers betydelse för sin motivation och inlÀrning. Ur ett elevperspektiv undersöker vi hur betydelsefullt det Àr med goda relationer till sÄvÀl pedagoger som kamrater..

Att kunna lÀsa och förstÄ skriven text Àr idag en nödvÀndig kunskap för att fungera i samhÀllet. Trots detta har elevers förmÄga till lÀsning och förstÄelse av framför allt skönlitteratur försÀmrats de senaste Ären (Skolverket, 2007). Skolan har enligt Lpo94 som mÄl att strÀva mot att elever utvecklar ett varierat sprÄk och pÄ eget initiativ vÀljer att lÀsa skönlitteratur. För att se hur en meningsfull skönlitterÀr lÀsning, dÀr hela lÀsprocessen frÄn valet av bok till en fördjupande uppföljning kan ske, har studien till syfte att undersöka elevernas perspektiv pÄ sin lÀsundervisning. HÀr stÄr deras egna tankar och funderingar kring den skönlitterÀra lÀsning i skolan i centrum för att se om vi genom dem, kan fÄ tips och idéer för hur lÀsundervisning kan bedrivas pÄ ett meningsfullt sÀtt.

Syftet med den hÀr studien Àr att försöka klarlÀgga hur elever ur en niondeklass förhÄller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar pÄ har en profil mot kultur/media och gÄr ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet pÄ skolan Àr till stor del Àmnesövergripande och projektbaserat. Som metod anvÀnder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur eleverna upplever att de pÄverkas av skolmaten. Forskning visar att det finns ett samband mellan matens nÀringsinnehÄll och vÄr prestationsförmÄga. VÄr undersökning gjordes i form av kvalitativa intervjuer av 16 elever, frÄn tvÄ olika grundskolor. Resultatet av studien visar pÄ ett samband mellan den mat eleverna serveras i skolan och hur vÀl de klarar av skolarbetet..

Abstract Malin Holst och Anja Olsson (2011) ?Lugn, sansad och inget skrik?- En studie om lÀrares ledarskap i klassrummet. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Denna studie bygger pÄ en mindre empirisk studie kring lÀrarens ledarskap i klassrummet. Syftet Àr att hitta och försöka förstÄ likheter och skillnader mellan lÀrares och elevers olika perspektiv och uppfattningar pÄ lÀrarens ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jÀmföra lÀrares och elevers syn pÄ ledarskap i skolan, strÀvar uppsatsen efter att finna svar pÄ hur ledarskapsdiskursen upprÀtthÄlls och verkar i en svensk grundskola idag.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i Àmnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt fÄ en bild av eventuella förÀndringar eller mönster kring elevers motivation till matematikÀmnet under deras tidiga Är i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av elevenkÀter och elevintervjuer, dÀr kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. HÀr presenteras elevers uppfattningar av motivation i Àmnet matematik samt deras tankar om vad som pÄverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som pÄverkar deras motivation. De ger mÄnga exempel, dÀr fysiskt och psykiskt vÀlmÄende samt lÀrarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom Àmnet engelska. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med Ätta elever i Är 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..

Inom idrottens vĂ€rld rĂ„der skillnader mellan kön gĂ€llande förvĂ€ntningar pĂ„ egenskaper. Historiskt har mĂ€n setts som det starkare könet av sĂ„vĂ€l genetiska som sociokulturella skĂ€l. PĂ„ grund av sociokulturella förvĂ€ntningar har mĂ€n tidigt strĂ€vat efter att bli fysiskt starkare för att nĂ„ de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gĂ€llande de olika könens förutsĂ€ttningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ genusskillnader inom idrotten.

Med vÄrt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd pÄ klassrumsklimatet. Vi har fÄtt ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell trÀning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell trÀning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, dÀr vi rent praktiskt har arbetat med emotionell trÀning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. VÄr slutsats Àr att eleverna har fÄtt ett positivt förhÄllningssÀtt till emotionell trÀning och att de ser positivt pÄ ett fortsatt arbete i Àmnet. VÄrt resultat pekar pÄ att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, dÀremot har vi observerat mÀrkbara förÀndringar hos den enskilde individen.

This MasterÂŽs thesis aims to aquire knowledge about volunteers attitude toward work. It emphasis is on the differences between volunteers and non volunteers. There are four research questions used in order to fulfill the aim in a scientific manner. The essay aims to get in depth knowledge regarding whether or not the respondents feel that they have gained advantages in work life due to the fact that they are involved in volunteer work. One of the pivotal questions is if there is a possibility to see a pattern that binds together the reasons for volunteer work and the attitude toward work.

De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.

Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrÄn ett elevperspektiv och tvÄ frÄgestÀllningar stÀlldes:Vad kÀnnetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner?Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrÄn sitt lÀrande och sin utveckling?Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass Ärskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer anvÀndes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del Àr handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lÀrandet. NÄgra observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet.

Intentionen med uppsatsen var att lyfta fram ett elevperspektiv pÄ att Stockholm stad har satt som mÄl att Är 2030 förfoga över en skola i vÀrldsklass. Informanterna som deltog i studien gÄr Individuella programmet i en gymnasiesÀrskola i södra Stockholm. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram elevernas Äsikter om vaden bra skola Àr genom en bilduppgift. MÄlet med studien var att fÄ kunskap om hur eleverna valde att visualisera sina Äsikter och vad som Àr av betydelse för eleverna i en bra skola. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod och hermeneutisk ansats.I tolkningen av resultatet framkom att nÄgra informanter valde att gestalta den yttre miljön pÄ skolbyggnaden.

This paper is written to take a close look at teaching methods used at the Summer Academy (SHS), which is held at Södertörns Högskola in Stockholm. SHS is a subdivision of the institution of teaching education, which annually, during summertime, offers an eight-day program for pupils between 13-15 years of age, from different schools located in socio-economically disadvantaged suburbs of Stockholm. The intention of SHS is to give the participating pupils an insight into higher education, especially that of university. The purpose of the activities, such as field trips, guided tours and corporate visits, is to make pupils aware of their own responsibility for their educational situation through different methods of knowledge transfer, to diversify the means of the education, and to bring awareness to the array of possibilities which they have access to within the Swedish system of tertiary education.The study is based on six deep-interviews, three with pupils and three with student mentors. Together with 131 surveys from the course given during the summer of 2014, and theories of John Dewey on ?Learning-by-doing?, the results show that pupils participation in SHS give them a better understanding for, and knowledge about their own educational responsibility.Another question this paper seeks to address is how significantly the SHS program is changing the pupil?s experience of education in general and their view upon higher education specifically.