Examensarbete är utfört för Gothia System Office AB och innebar att analysera och ta fram ett exempel på hur parallellpublicering fungerar. Parallellpubliceringsexemplet är baserat på Oracle 8.1.7 databas som är implementerad med testdata via script. Själva Parallellpubliceringsprogrammet är skrivet i Java och dess uppgift är att publicera data från databasen med olika utseende beroende på vad man skall använda det till. Utmatning av data från databasen sker via XML som sedan tillförs ett XSL style sheet, eller bearbetas om, av Java-applikation för det slutgiltiga målet. Programvaran som används för att utveckla Java-applikationen är JDeveloper 3.2 och för att framställa dataanalysen, UML = Unified Modeling Language, så används Together 5.02.

Systemintegration är arbetet med att få IT-system att samarbeta med varandra. Inomsystemintegration finns det idag ett glapp mellan den tekniska dokumentationen och den tekniskalösningen vilket försvårar arbetet med att ta fram och underhålla integrerade system. För att underlättadetta skapades på uppdrag av Ipendo Systems en databasmodell för att kunna lagra tekniskdokumentation om integrationssystem. Lösningen implementerades i Microsoft SQL Server. Underarbetet utvecklades stöd för hämtning av data från integrationsplattformen BizTalk.

Målet med detta projekt har varit att, till en ny digital handelsplats, ge ett förslag till en implementation av MongoDB, med tillhörande REST-API, för hantering av användar- och annonsdata. Förslaget ska innebära en prestandaeffektiv och säker databas med möjlighet till framtida skalning, tillsammans med ett API för klientkommunikation med hantering av relevanta förfrågningar mot databasen. Prestandan av databasen handlar främst om att i förslaget ange vilka olika former av indexering som bör implementeras, tillsammans med ett förslag till relationsmodell, och vad detta ger för positiva och negativa effekter på systemet. Denna prestanda bör även återspeglas till största möjliga mån i API:et genom att utnyttja den indexering som väljs på bästa sätt. Säkerhet och skalning diskuteras under arbetet för att ge ett förslag på hur detta bäst hanteras för minimera riskerna för dataförlust, samt minimera nedtiden av databasen vid en eventuell framtida skalning.

Inledning: Epikutantester används för utredning av kontaktallergier. Det görs ca 3000 tester varje år i Sverige som överförs till ett kvalitetsregister.  Målet med projektet var att utveckla en webbapplikation och en underliggande databas för hantering och lagring av ett nationellt kvalitetsregister för epikutantester (The Swedish Patch Register). Databasen skall lagras på en central server lokaliserad på Universitetssjukhuset, Örebro.Metoder: Lösningen blev en applikation för webbläsare programmerad i språket C# med hjälp av Microsoft Visual Studio 2008 och ramverket ASP.NET 3.5. MySQL .NET connector tool 6.2.2 möjliggjorde anslutningen mellan ASP.NET och databasen.

Konventionella databassystem är passiva. Detta innebär att databasen förändras genom explicita användarkommandon. Ett aktivt databassystem är ett databassystem som bevakar situationer (events) av intresse och, när de inträffar, utlöser ett lämpligt beteende (action) förutsatt att ett visst villkor (condition) är uppfyllt [Kim95]. De aktiva databassystemen sägs ha ett aktivt beteende. Detta beteende kan t ex specificeras i sk ECA-regler.I de passiva databassystemen kan det aktiva beteendet efterliknas på två olika sätt.

En aktiv databas har förmåga att reagera på tillstånd och händelser i databasen. Hur databasen reagerar beror på hur dess ECA-regler är utformade. ECA-regler kan framställas genom att analysera verksamhetsregler, som beskriver riktlinjer och restriktioner för processer i verksamheten. Dock saknas ett enkelt sätt att modellera verksamhetsregler för att framställa ECA-regler. Ett möjligt sätt att skapa modeller är att använda OMT-A och UML-notationen.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

När ett nytt databassystem ska tas fram och införas i en organisation ska funktioner och krav på systemet identifieras och analyseras i en designprocess. Ett krav på ett databassystem kan vara att systemet ska uppvisa en viss prestanda. Designprocessen leder så småningom fram till fysisk design av databasen och dess applikationer. Det kan finnas flera olika lösningar för fysisk design av databasen och dess applikationer som tillgodoser kraven och funktionerna som ska finnas i systemet. Dessa olika lösningsalternativ ger olika prestanda.

Målet med detta examensarbete var att bygga en geografisk databas och en ArcView-applikation som hanterar data om ett elnät och dess komponenter. Arbetet har bestått av följande moment: ? Insamling av information ? Uppbyggnad av en geografisk databas i Access ? Uppbyggnad av en ArcView-applikation ? Koppling mellan databasen och ArcView ? Studier av befintliga lösningar inom området Arbetet resulterade i ett fungerande system som täcker ett litet geografiskt område. Grundtanken är att allt data skall lagras i databasen och presenteras i ArcView. Kopplingen mellan programvarorna är gjord med ODBC (Open DataBase Connectivity).

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas.

Metria håller på att ta fram en vegetationsdatabas över Värmlands län; det finns flera intressenter bakom framtagandet av databasen. Utöver dessa är StoraEnso en eventuellt tillkommande intresent, som undrar över praktiska användningsområden med databasen. De är även intresserade av att veta hur databasen överensstämmer med egna befintliga databaser. I detta arbete har jag samkört Metrias vegetationdatabas med StoraEnsos databaser för att få en bild av hur de överensstämmer och hur ett eventuellt praktiskt användande skulle kunna fungera. Tre olika försök har gjorts: ett användarförsök och två samstämmighetsförsök.

När en kassaflödesvärdering genomförs prognostiseras företagets värde genom att summera framtida kassaflöden och diskontera dem med företagets kapitalkostnad. På grund av att prognostiserade kassaflöden är uppskattningar inför framtiden karaktäriseras en värdering alltid av hög osäkerhet. Till underlag för prognoserna används en omfattande mängd information. För att ett tillförlitligt värde ska kunna beräknas är det viktigt att relevant och pålitlig information samlas in och hanteras på ett effektivt sätt. I dagsläget är det problematiskt att hantera omfattande mängder information och ett tillräckligt datorstöd saknas.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas. I objektorienterade databaser är det möjligt att spara komplexa datatyper, som t.ex.