Sökresultat:
21466 Uppsatser om Framćtdrivning - Sida 31 av 1432
Kanondebatten 2006 och litteratururvalet i antologier avsedda för gymnasiet
Denna uppsats handlar om kanondebatten 2006 och urvalet av litteratur i antologier avsedda förgymnasiet. Syftet Àr att ge en klar bild av hur kanondebatten 2006 sÄg ut och sedan jÀmföra detmed vilken litteratur som finns representerad i antologier och handböcker avsedda för gymnasiet.Detta genomförs via en deskriptiv och kvantitativ metod dÀr fokus ligger pÄ vilka svenskaförfattare som Äterfinns i lÀromedel avsedda för gymnasiets svenskkurser.Studien visar att kanondebatten i sig inte ledde till nÄgra konkreta förÀndringar. Den visar Àvenatt det inte finns stöd för flera av de Äsikter som fördes fram vad gÀller författarrepresentation igymnasieskolans antologier. DÀremot visar studien att litteraturhistorien fÄr ett krympandeutrymme i litteraturantologier avsedda för gymnasiet, en farhÄga som fördes fram under debatten..
RönneÄ : Ett waterfrontprojekt
Det finns en trend i stĂ€der att jobba med vattenkontakt, vare sig det handlar om nĂ€rhet till havet, sjön eller vattendrag. Det finns en potentiell vinst i att marknadsföra en stad med kopplingen till vatten och flera stĂ€der har lyckats med detta. Det ska dock tillĂ€ggas att det Ă€ven uppstĂ„tt problem med den waterfrontutveckling som har skett och det finns i olika stĂ€der erfarenhet av bĂ„de vinster och förluster kopplat till waterfrontprojekt. I detta kandiatarbete har en fallstudie gjorts pĂ„ en strĂ€cka av RönneĂ„ som flyter genom Ăngelholm. Ă
n Àr i dagslÀget föremÄl för en förstudie med mÄl att ta fram en ÄtgÀrdsplan för att höja vÀrdet, skapa underlag och förutsÀttning för ett framtida RönneÄ-projekt.
FrÄn sprÄkpolicy till sprÄkutveckling : En fallstudie av en skolas arbete med en sprÄkpolicy
Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad sprÄkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien bestÄr av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur sprÄkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lÀrarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjÀlp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar pÄ att sprÄkpolicyn har skapats av lÀrarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag pÄ formuleringar av policyn.
FörÀndringsförslag förABB:s godshantering : ? UtvÀrdering av existerandeautomatiska datafÄngstmetoder
Examensarbetet utfördes pÄ uppdrag av ABB i Ludvika. ABB vill öka effektiviseringen förhanteringen av inkommande gods. Detta för att det mesta sker manuellt i dagens lÀge och det tarmycket tid och kan resultera i felkÀllor.Arbetet har tvÄ syften. Det första syftet Àr att förÀndra del av verksamheten, genom att kommamed ett förÀndringsförslag nÀr det gÀller godshanteringen. Det andra syftet Àr att jÀmförastreckkoder och RFID för att se vilket alternativ som passar bÀst.För att fÄ fram ett förÀndringsförslag har vi jobbat med FA/SIM-metoden.Vi har tagit fram ett antal förÀndringsförslag nedan följer ett urval av dessa:? StÀlla krav pÄ leverantörerna att de skall anvÀnda streckkoder med rÀtt standard Code128.? Utforma tydliga och enkla kravspecifikationer för att enklare kunna ta till sig.? FörbÀttra nuvarande kundrelationer.
Gymnasieelevers syn pÄ betyg : En kvalitativ studie
Under min sista termin pÄ lÀrarprogrammet har fokus bland annat legat pÄ betyg. Vanligtvis Àr det politikers syn pÄ betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning Àr att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfrÄga om vilken syn gymnasieelever har pÄ betyg. För att fÄ reda pÄ detta stÀllde jag delfrÄgor om betygens rÀttvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg.
Hur framtrÀder könsroller i den fria leken hos barn mellan tre och fem Är?
I detta arbete har jag studerat hur traditionella könsroller trÀder fram hos barn i den fria leken. I arbetet har jag utgÄtt ifrÄn ett genusperspektiv dÀr jag förklarar vad det innebÀr med traditionella könsroller och varför det Àr viktigt att ifrÄgasÀtta dem. Enligt egna erfarenheter ifrÄn förskolan har jag mÀrkt att genus Àr ett Àmne som inte kommit fram riktigt i det dagliga arbetet och dÀrför fann jag det intressant och viktigt att lyfta fram och synliggöra Àmnet. NÀr jag pÄbörjade min undersökning utgick jag ifrÄn fyra olika problemomrÄden. Dessa omrÄden var hur barnen utnyttjar miljön pÄ förskolan, val av lekar, pedagogernas förhÄllningssÀtt till sin barngrupp samt deras egen instÀllning till genus.
SOA ? TÀnk efter före Ett organisationsförberedande ramverk inför implementeringen av en tjÀnsteorienterad arkitektur
SOA (Service Oriented Architecture) Àr ett koncept för hur affÀrsverksamheten
och informationsteknologin i en organisation ska organiseras med ÄteranvÀndbara
tjÀnster som skapas utifrÄn verksamhetens processer. Att införa en SOA stÀller
höga krav pÄ hela verksamheten dÄ det innebÀr bÄde ett teknik- och kulturskifte.
DÀrför krÀvs det att organisationen Àr vÀl insatt i det Ätagande de har och att
förÀndringsviljan Àr vÀl förankrad i alla nivÄer och enheter. Genom litteraturgranskning
och med stöd av sex kvalitativa intervjuer har i denna uppsats ett
organisationsförberedande ramverk arbetats fram med en rad riskfaktorer att
beakta inför en SOA-implementering. Ramverket formades slutligen till att
innehÄlla tretton faktorer dÀr samtliga mÄste fungera i en organisation som ska
införa en SOA. Av dessa faktorer kunde fem lyftas fram ytterligare, dÄ de utgör en
extra stor risk att bli förbisedda..
Kvalitetsbristkostnad
AbstractDetta examensarbete gÄr ut pÄ att finna ett arbetssÀtt för att sammanstÀlla ett företags kvalitetsbristkostnader, utifrÄn en definition som tas fram genom en jÀmförelse av empiri och teori. För detta ÀndamÄl har vi valt att göra en fallstudie pÄ Volvo Powertrain i Skövde. Definitionen har vi tagit fram med hjÀlp av ostrukturerade intervjuer. Detta har möjliggjort att flertalet avdelningar kunnat uttrycka sin Äsikt om vilka kostnader som bör rymmas inom denna definition.DÄ företaget Àr stort och tillhör en koncern, finns smÄ chanser att specificera kvalitetsbristkostnader i form av en egen rad i resultatrÀkningen. DÀrför har vi utifrÄn teorin funnit ett alternativt arbetssÀtt för att sammanstÀlla kvalitetsbristkostnaderna.
Grafisk produktion i mindre spelutvecklingsföretag
Detta arbete avslutar magisterutbildningen inom Industriell design vid LuleÄtekniska universitet. Arbetet har utförts pÄ uppdrag av Agency-9, utvecklareav Javabaserade 3D-motorer. De har tekniken för att producera dataspel avtoppklass men ingen grafisk formgivning och produktion, och Àr i stort behovav att fÄ igÄng detta. För att visa upp funktionaliteten i deras 3D-motorAgent FX vill de Àven ta fram ett demo. Metoderna som anvÀnts under arbetet baseras pÄ teorierna om systematiskproblembehandling som lÀrs ut vid Institutionen för arbetsvetenskap, LTU.
Demokratibegrepp i tvÄ lÀroplaner - - en diskursanalytisk studie av Lgr 69 och Lpo 94
Den hÀr studien Àr baserad pÄ diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgÄr ifrÄn det faktum att sprÄk Àr förÀnderligt över tid och att alla begrepp i sig Àr tomma och behöver andra begrepp för att fÄ sin betydelse. Genom att anvÀnda denna teori försöker vi fÄ fram innebörden av begreppet demokrati och synen pÄ hur en demokratisk mÀnniska skall vara i tvÄ lÀroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jÀmförs och diskuteras senare. I Lgr 69 fÄr begreppet demokrati sin betydelse genom att stÀllas i relation med samhÀllet medan det i Lpo 94 Àr genom individuella vÀrden.
Identitet - skillnader i karaktÀr : Beskriver hur ett bostadsomrÄde kan gestaltas
Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om det gĂ„r att bygga fram identitet. Ăven att ta fram ett förslag som uttrycker identitet.TvĂ„ aspekter som Ă€r viktiga för att skapa ett vĂ€lmĂ„ende bostadsomrĂ„de Ă€r identitet och karaktĂ€r. OmrĂ„dens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkĂ€nnbar. Identitet ska spegla nĂ„got som Ă€r minnesvĂ€rt för platsen. De faktorer som pĂ„verkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet.
Skolans sjÀl- privat eller offentlig? : En diskursanalys om skÀlen för grundskolan
Titeln pÄ studien Àr "Skolans sjÀl - privat eller offentlig? En diskursanalys om skÀlen för grundskolan". Skolan Àr en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skÀl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgÄng över hur skÀlen för skolanförÀndrats frÄn och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste lÀroplanen Lpo 94, beskrivs. UtvÀrderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur lÀroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.
HBT + kristen = sant : En studie i hbt personers upplevelser av att leva i den kristna kontexten
Syftet med denna studie var att försöka fÄ en inblick i hur det Àr att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) lÀggning och att vara kristen. Vi ville pÄ individnivÄ försöka tolka och förstÄ genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras pÄ sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus pÄ personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien Àr heteronormativitet, hbt och stigmatisering.
Revisionsplikt 1895-1983 Ett historiskt perspektiv
Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ămnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .
Företagens klimatbelastning : En fallstudie i berÀkningar av CO2 ekvivalenter ur systemperspektiv - aspekter frÄn nÀringslivet
I uppsatsen undersöks ett antal aktörer frÄn nÀringslivet för att se hur de berÀknar sin klimatbelastning. För att fÄ fram en sÄ korrekt utslÀppsbedömning som möjligt behöver vÀxthusemissionerna en kvantitativ grund dÀr primÀra och sekundÀra utslÀppskÀllor berÀknas pÄ den senaste informationen. Denna bas blir sÄledes ett verktyg för de organisationer som vill fÄ fram ett kvantitativt beslutsunderlag för sina utslÀpps/emissions faktorer och dÀrmed deras totala klimatbelastning. Uppsatsen tar dÀrmed upp ett mycket aktuellt och relevant tema för mÄnga företag, inte minst för de företag och organisationer som önskar klimatkompensera sina utslÀpp av vÀxthusgaser.En empirisk datainsamling genomfördes inom nÀringslivet som dÀrefter analyserades med uppgift att belysa eventuella svÄrigheter som uppdagades i berÀkningarna av utslÀppskÀllorna..