Sök:

Sökresultat:

21387 Uppsatser om Framćtdriva - Sida 2 av 1426

Alstermo bruk : Min processbeskrivning i framförandet av en ny kollektion för Alstermo bruk 

I mitt examensarbete har jag i uppdrag frÄn det anrika företaget Alstermo bruk arbetat fram en kollektion resvÀskor. Textilen har varit en central del i mitt arbete, mÄlet var att textilen tydligt ska genomsyras av företagets ledord historia, hantverk och svenskt. Inspirationen kommer frÄn den smÄlÀndska skogen och för att anknyta till svenskhistoria har jag hÀmtat influenser frÄn allmoge. Jag har tagit fram tvÄ textiler, en standardtextil som ska fungera för hela serien dÀr företagets logotyp lyfts fram och en fronttextil som ska anvÀnds i produktkataloger och visas för ÄterförsÀljare..

Utformning av informationsmaterial : Med rörelse och dansglÀdje i fokus

VÄrt examensarbete har varit att producera informationsmaterial till dansskolan Danshuset i VÀsterÄs. Huvudarbetet har varit att ta fram en broschyr som ska informera om dansskolans dansklasser och förmedla rörelse och dansglÀdje. Vi har dessutom tagit fram en affisch som ska informera om Danshusets vÄrförestÀllning. I utformningen av vÄrt informationsmaterial har vi tillÀmpat de olika designelementen för god informationsdesign och som arbetsmetod har vi utgÄtt frÄn den modell vi kallar den kreativa informationsdesignprocessen. Genom att utforma vÄrt informationsmaterial enligt principerna för god informationsdesign anser vi oss ha större chans att fÄ vÄrt budskap att nÄ fram med full effekt..

En undersökning av modersmÄlsundervisning och modersmÄlsstöd i förskola och grundskola.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram modersmÄlsundervisningen ochmodersmÄlsstödet som barnen och eleverna fÄr ta del av i skolan och förskolan. Föratt fÄ fram detta har vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer. Vi ville Àven fÄ delav elevernas egna tankar kring modersmÄlsundervisningen och det framgÄr i vÄraintervjuer som vi har gjort. Det resultat vi har nÄtt fram till Àr att eleverna Àr nöjdamed sin modersmÄlsundervisning, men att det finns vissa saker som kan bli bÀttre.De slutsatser vi kan dra av detta arbete Àr att modersmÄlsundervisning ochmodersmÄlsstöd Àr nÄgot som Àr vÀldigt viktigt för barn i alla Äldrar och att det ÀrnÄgot som barnen behöver för att kunna kÀnna sig delaktiga i den övrigaskolverksamheten, dÄ det ger dem en djupare förstÄelse..

Utveckling av tÀtningskoncept till TeijoViverk ABs industritvÀttmaskiner

Arbetet redovisar en utvecklingsprocess av TeijoViverk ABs tÀtningskoncept. TÀtningskonceptet delas in i tre stycken konceptdelar; InfÀstningskoncept, TÀtningsytakoncept och TÀtningslistkoncept. Av de koncept som tagits fram till varje del har en utvÀrdering gjorts mellan de olika koncepten och ett gemensamt förslag för dessa har tagits fram..

Kan fÀrg- och typsnittsval i en sÄngtext ersÀtta noter och tabulatur?

Denna uppsats behandlar frÄgan om fÀrg- och tyspnittsval i en sÄngtext kan ersÀtta noter och tabulatur. Resultatet jag kommit fram till Àr att detta med stor sannolikhet inte Àr möjligt. MÀnniskors uppfattning om fÀrger som olika tonhöjder Àr för olika för att man ska kunna fÄ fram nÄgot anvÀndbart system, fÀrger förmedlar kÀnslor i större grad Àn vad de förmedlar toner. Uppsatsen har dock fÄtt fram indikationer pÄ att det kan gÄ att konsekvent förmedla specifika kÀnslor genom olika typsnitts kinetiska bokstavsformer. Jag föreslÄr fortsatta studier inom Àmnet för att undersöka detta nÀrmare.

LÀrandemiljöer för elever med autism - En kvalitativ intervjustudie med pedagoger

I vÄr uppsats har vi studerat lÀrandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lÀr. Syftet med vÄr uppsats var att fÄ kunskap om hur man kan anpassa lÀrandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhÄllande till de teorier som finns. För att fÄ denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger samt anvÀnde oss av relevant litteratur. UtifrÄn materialet vi har fÄtt fram har vi analyserat och dragit slutsatser.

Temperaturloggning i multipla zoner

För att pÄ ett effektivt sÀtt kunna reglera miljön i en byggnad krÀvs god tillgÄng till pÄlitlig data. Den inledande arkitekturen för ett system som ska klara av att mÀta luftkvalité och vÀrme i en byggnad tas fram i detta projekt. Projeket fokuserar pÄ att ta fram arkitekturen för temperaturmÀtning men ser till att öppna för möjligheten för att bygga ut den framtagna arkitekturen med fler sensorer..

Rescue ladder

Det hÀr examensarbetets syfte Àr att ta fram en metod för att pÄ ett enkelt och effektivt sÀtt med lÄg mÀtosÀkerhet ajourhÄlla höjdkurvor pÄ platser dÀr marknivÄn har förÀndrats i en omfattning sÄ att kommunens höjdkurvor behöver revideras. Eftersom det tidigare inte har funnits en utarbetad metod för att ajourhÄlla höjdkurvor har jag fÄtt pröva mig fram till en metod som har gett tillfredsstÀllande resultat. Metoden som har tagits fram Àr lÀtt att anvÀnda och gör att man pÄ ett enkelt sÀtt kan uppdatera kommunenens baskarta med ny information. Genom att mÀta in punkter med hjÀlp av GNSS-teknik och sedan anvÀnda programmet AutoCAD Civil 3D, har det gÄtt att fÄ de resultat som efterstrÀvades. Metoden som tagits fram ger kommunen möjlighet att uppdatera mindre omrÄden i sina kartor pÄ ett enkelt sÀtt. Det som krÀvs Àr en mottagare som en person kan hantera, programmet AutoCAD Civil 3D och ett omrÄde som inte Àr större Àn att en person pÄ ett rimligt sÀtt kan mÀta in det till fots..

Utveckling av mÄlarverktyg : Ett projekt om att ta fram en ergonomisk pensel för yrkesmÀn

Den hÀr uppsatsen speglar ett examensarbete för FÀrggrossen i Nybro. Ett nytt mÄleriverktyg, nÀrmare bestÀmt en lackpensel tas fram för yrkesmÄlare.Fokus för projektet har legat pÄ anvÀndarstudier med hjÀlp av yrkesmÄlarna Thomas Molin och Mikael Brandén. Studierna har börjat med observationer utav arbetsprocess och hantering av verktyg, dÀrefter uppföljande tester av skissmodeller.TvÄ serier med skissmodeller tas fram för anvÀndarstudier och följs sedan upp med en förprototyp som detaljutvÀrderas. Resultatet blir ett verktyg med vinklat skaft som ska skapa en flexibel pensel för mÄnga olika grepp..

Bemötandet av flickor och pojkar i olika mÄltidssituationer i förskolan ? ett genusperspektiv

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv se hur flickor och pojkar blir bemötta vid mÄltidssituationerna i förskolan. VÄr metod Àr kvalitativ. Pedagoger pÄ tvÄ förskolor i södra Sverige har blivit observerade och intervjuade för att fÄ fram information och utifrÄn detta har vi analyserat och gÄtt igenom observationerna för att komma fram till ett slutresultat..

Framtiden för ett brÀnsletillverkande företag

SammanfattningTitel: Framtiden för ett brĂ€nsletillverkande företag Seminariedatum: 2005-01-18 Ämne/Kur's: FEK 591 Magisterseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Christian Hulteberg, 790308-4171 Michael Eriksson, 730508-2732 Handledare: Allan T. Malm Stefan Yard Nyckelord: Scenarioanaly's, Optionsstrategi, Williamson Syfte: Syftet med denna uppsat's Ă€r att finna en proces's för att ta fram framtidsoptioner i form av sdtrategier Ă„t ett brĂ€nsletillverkande företag i Sverige. Samt att med hjĂ€lp av denna proces's presentera en uppsĂ€ttning strategioptioner i form av en strategiportfölj. Metod: Egen utveckling av Williamsonsmetod för att fĂ„ fram optioner pĂ„ framtiden, baserad pĂ„ scenarioanaly's Empiri: Den empiri som anvĂ€nt's kommer i huvudsak ifrĂ„n vetenskapliga tidskrifter. Slutsatser: De huvudsakliga slutsatserna Ă€r att den metod som tagit's fram för att fĂ„ fram strategioptioner fungerar tillfredstĂ€llande och den presenterade optionsportföljen ger en bra position inför framtiden..

FörbÀttring av utnyttjandegrad hos stansmaskin

Bakgrunden till examensarbetet Àr att det finns ett behov av att höja utnyttjandegraden i stans- och lasermaskiner hos Lars Höglund AB. Anledningen till att utnyttjandegraden behöver höjas Àr att företaget vill bli mera lönsamt och mera konkurrenskraftigt.Uppgiften har varit att mÀta utnyttjandegraden, göra en probleminventering och ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som kan lösa de problem som kom fram i probleminventeringen.Vid probleminventeringen visade det sig att det gÄr att höja utnyttjandegraden genom att bl.a. göra en stÀlltidsreducering, skapa ordning och reda, samt att förebygga flaskhalsar.5S Àr en metod som har anvÀnts för att ta fram förbÀttringsÄtgÀrderna. Genom att följa denna metod, samt att göra nÄgra nya investeringar i företaget, ser det ut som att mÄlet i detta arbete ska kunna uppnÄs..

Cirkushallen i Alby : Cirkusfabriken

Cirkushallen i Alby Àr ett ombyggnadsprojekt som handlar om att förbÀttra en befintlig verksamhet och att lyfta fram byggnaden i omrÄdet. Cirkushallen idag Àr en introvert byggnad och dÀrför har jag Àven jobbat med att lyfta fram verksamheten pÄ platsen. Mitt projekt har utgÄtt ifrÄn strukturen och dÀrav har jag jobbat mer med det interiöra Àn det exteriöra..

Datalager : identifiering av motiv

Det hÀr arbetet har som huvudsyfte att belysa och ta fram vilka motiv det finns till att implementera datalager. Datalager Àr en teknik för att ta fram beslutsstödssystem dÀr slutanvÀndarna sjÀlva tar fram sin information. Ett beslutsstödssystem har till uppgift att ge beslutsfattare (slutanvÀndare) information om en hel eller delar av en organisation. I introduktionen förklaras nÀrmare vad ett beslutsstödssystem och datalager Àr för nÄgonting samt ges exempel pÄ i vilka sammanhang datalager anvÀnds. En förklaring ges ocksÄ till den historiska utvecklingen mot datalagerFör att fÄ fram motiven har intervjuer genomförts hos fyra stycken företag som implementerat datalager.

Co-design av Co-design ? Förslag pÄ riktlinjer för arbetssÀttet och utformningen av kravspecifikationer

Co-design Àr en filosofi som kan tillÀmpas under en systemutvecklingsprocess. Grundtanken iCo-design Àr att man ska titta pÄ verkligheten utifrÄn flera olika perspektiv för att sedan vÀljadet mest lÀmpliga perspektivet. Co-design har bara tillÀmpats under ettsystemutvecklingsprojekt och det Àr e-Me projektet som genomfördes pÄ Högskolan i BorÄs.Under e-Me projekt sÄ utgick man frÄn anvÀndarna, som dÄ var studenter, och tog, genomworkshops med anvÀndarna, fram storyboards och scenarier. Dessa storyboards och scenarierlÄg sedan till grund för kravspecifikationen i e-Me. NÀr utvecklarna sedan mottogkravspecifikationen sÄ blev det problem eftersom serierna inte var tillrÀckligt detaljerade menocksÄ för att utvecklarna inte varit delaktiga i utvecklingen av dem.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->