Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva vilken inverkan sällskapsdjur har på äldre personers hälsa och välbefinnande. Totalt 18 vetenskapliga artiklar inkluderades dessa återfanns i databaserna Cinahl, Science Direct och Academic Search Elite samt via andra artiklars referenslistor. Studierna som gjorts om djurens inverkan på äldre personer som bor i det egna hemmet genomfördes med enkäter och intervjuer. Resultatet visade att djurägarna var mindre missnöjda med sin sociala och emotionella situation än de som inte ägde djur. Hos hemmaboende personer med Alzheimers sjukdom visade det sig att interaktioner med sällskapsdjur minskade humör- och psykomotoriska störningar såsom aggression, hyperaktivitet, hallucinationer och känslor av oro.

Fallolyckor är en vanlig orsak till skador hos äldre vilket leder till stort lidande för den enskilde. Dessutom medför fallolyckor hos äldre stora kostnader för samhället. När antalet äldre ökar så kommer också lidandet och kostnaderna orsakade av fallolyckor att öka. Sjuksköterskor har ett ansvar i sitt omvårdnadsarbete att förebygga fallolyckor. Vårt syfte med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fallpreventivt arbete hos äldre på särskilt boende.

Antalet äldre har ökat i hela världen och fortsätter att öka. I takt med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och därmed även läkemedelsanvändningen. Personer över 80 år konsumerar i genomsnitt 5,8 läkemedel per person och äldre på sjukhem tio läkemedel per person vilket är en ökning med 60 % sedan slutet av 1980-talet. Anledningen till denna ökning är att det idag finns stora möjligheter att förebygga och behandla många sjukdomar eftersom det hela tiden utvecklas nya läkemedel och behandlingsmetoder. Polyfarmaci och olämplig förskrivning av läkemedel till äldre över 65 år enligt Beers kriterier (se bilaga I) är ett växande och världsomspännande hälsoproblem.

The aim of our study is to explore which norms that exists in the home care service, who is sending those norms, how are they maintained and how do they affect the interactions between staff and manager? We want to deep en our knowledge about home care service as an organization and increase our understanding for the psychosocial work environment and also the importance of leadership. We mean to read the organizational culture that exists which allows us to deal with the values that influence the behavior in the organization.The study is based on a qualitative method. The data consists of two focus group interviews, one with managers from the home care service - organization and one with staff from the same organization. T he interview with the managers consisted of five participants and the corresponding figure for the second interview with the staff was eight participants.The theoretical viewpoints have been communication - theory, organizational theory and Foucault´s th eory of power.Our result indicate that norms are something that unconsciously controls us and that we have learned that there are consequences when you step out of what is normative for the group.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Bakgrund: Forskning har tenderat att fokusera på hur kosten påverkar människan och hur vi påverkas utav sömnen. Då det blir allt vanligare idag med problem som övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar som dels orsakas av raffinerade kolhydrater och dålig kosthållning, är det av intresse att få bättre förståelse för hur vi påverkas av kosten vi äter. På senare tid har forskning pekat på att kortare- och försämrad sömn är kopplat till samma problem som dålig kosthållning kan leda till. Det kan därför vara av intresse att undersöka kopplingen mellan kost och sömn.Syfte: Med en systematisk litteratursökning ta reda på dietära kolhydraters påverkan på sömn och sömnkvalitet hos människan.Metod: I studien gjordes en systematisk litteratursökning för att granska vilken forskning som i dagsläget finns gjord på sambandet mellan kolhydrater och sömn. Genom sökord och begränsningar fann man 9 artiklar som till slut granskades noga och sammanställdes i jämförelse till varandra.Resultat: Resultaten från artiklarna tyder på att ett högre totalt intag av kalorier främst från kolhydrater kan minska sömndurationen.

Socioekonomiska villkor under livsloppet påverkar ålderdomen på många olika sätt. Individer som haft en lägre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohälsa. Syftet med studien är att studera människors livslopp med fokus på olika socioekonomiska villkor under uppväxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. Kärnan i uppsatsen är att undersöka deltagarnas livslopp utifrån en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i ålderdomen.Studiens undersökningsdesign bygger på livsloppsintervjuer och kompletterande enkät. Deltagarna är födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga är pensionärer.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en växande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral. För vårdsökande innebär det att få råd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om äldres erfarenheter av telefonrådgivning för att bättre kunna förstå de vårdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten.Syfte: Syftet är att beskriva äldre vårdsökandes erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral.Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats använts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med äldre vårdsökare som har fått telefonrådgivning via vårdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I analysen framträdde två teman Få kontakt och Kommunikation.  I Få kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och Förutsättningar med tillhörande underkategorier.Slutsats: Telefonsystemet som används för att få kontakt kan ses både som en tillgång och ett hinder för kontakt.

As an effect of increased living standards and improved health care, life expectancy has risen in many parts of the world. At the same time, welfare diseases such as diabetes and obesity increases. As the number of elderly and long-term sick rises, so will the medical care needs. E-health applications are often presented as a way to meet future medical and doing so within the scope of existing resources. By facilitating health communication and widen access to health services by offering them online, e-health applications encourages people to become more engaged in their own health, thus working proactively towards a healthier population.

Bakgrund: Delirium är ett sjukdomssyndrom som yttrar sig genom desorientering, problem med minne, perception och akut beteendeförändring. Delirium är en organisk psykisk störning och är ett övergående tillstånd som ofta drabbar äldre med en komorbiditet. Den äldre befolkningen i Sverige beräknas att öka kraftigt och eftersom att risken för delirium väntas öka med åldern finns en risk att andelen med delirium inom sjukhusvården kommer att öka. Orsaker för att utveckla delirium är multifaktoriella, några föreslagna är demenssjukdom, polyfarmaci, infektion, elektrolytiska rubbningar, hjärt- och kärlsjukdom, akut sjukdom eller trauma och miljömässiga faktorer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre patienter med delirium inom sjukhusvården.

Background: Testosterone is the most important androgenic hormone in the male. Aging is closely associated with reduction of serum testosterone which can lead to reduced muscle mass, muscle strength, bone density, and depression. These symptoms may be counteracted by administration of testosterone. Objective: The purpose of this study was to examine the effects of hormone replacement in men with age-related testosterone deficiency. Method: We performed a systematic review using Randomised Controlled Trials (RCT).

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem.

Problemställning. Psykisk ohälsa identifieras och åtgärdas ofta inte hos äldre patienter, vilket leder till onödigt lidande och minskad livskvalitet. Sjuksköterskor borde genom sitt holistiska synsätt vara i en utmärkt position för att åtgärda detta, men i praktiken fungerar detta dåligt. Syfte. Syftet med studien var att identifiera faktorer som inverkar på sjuksköterskans förhållningssätt till äldre med psykisk ohälsa.

The purpose of this study was to understand what the care recipients considering as care quality in their long-term eldercare. Our intention has been to contribute a bit to the development of the care work. Previous studies show that user surveys are carried out regularly but there is very few studies that are based on care recipients own opinions and experiences. The main questions in the study have been to examine what is considered as good elder care from a user perspective. Even to understand the characteristics of a good meeting with the care staff and also examine how the elder care in Nybro municipality can improve.