Bakgrunden till den här litteraturöversikten är att många sjuksköterskor arbetar i skift på så kallat roterande schema, vilket innebär en konflikt med kroppens naturliga dygnsrytm. Denna konflikt kan leda till sömnbrist och sömnstörningar vilket kan resultera i bland annat koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter samt reducerad förmåga att lösa problem. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka om och hur skiftarbete, särskilt i relation till sömn, kan försämra sjuksköterskans prestationsförmåga. Metoden var en sammanställning av 16 vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt Friberg (2006). Detta innebar att artiklarna granskades och dess huvudpoänger skrevs ned.

Tidigare forskning inom området aktiv/passiv vila mellan seten vid styrketräning ligger till grund för vårt val av ämne för kandidatuppsatsen. Styrketräning är något som ligger i tiden och därför behövs det forskning som visar hur en individ kan förändra sitt träningsupplägg till något som är effektivt för de mål som personen har med träningen, en faktor som går att påverka är setvilan. Den forskning som är utförd inom ämnet visar delade resultat, det finns positiva resultat för den aktiva återhämtningen men också studier som inte visar någon skillnad. Studien syftar till att undersöka hur två olika återhämtningsmetoder (aktiv och passiv återhämtning) som kan användas under setvilan påverkar utvecklingen av antalet repetitioner individen kan genomföra per set. Vår studie är utförd på nio personer, varav fyra var killar och fem var tjejer.

Sittandet och vila har betydelse för äldre rullstolsburna personers möjlighet att vara delaktiga i de dagliga aktiviteterna. Arbetsterapeutens roll är bl.a. att främja aktivitetsutförandet för rullstolsanvändaren och sittandet är en viktig förutsättning för detta. Arbetsterapeuten på ett särskilt boende har oftast stora arbetsområden, och har inte möjlighet att vara med de boende dagligen. Det är omvårdnadspersonalen som stödjer de boende i vardagen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har också varit att studera om barnen får vara delaktiga och påverka sin vila med innehåll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien är för att det är ett ämne som sällan diskuteras utan sker oftast bara på rutin inom förskolan. Studiens tidigare forskning fokuserar på områdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande. Genom intervjuer med både pedagoger och barn samt observationer på två olika förskolor har vi fått en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den är uppbyggd med innehåll och miljö. Slutresultatet av vår studie är att vilan för det mesta är en rutinsituation efter lunch och innehållet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn på vila handlar först och främst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner från vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att använda sina erfarenheter och fantasi när de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehåll.

Genom våra VFU-tillfällen upptäckte vi att man i stort sett enbart använde barnboken vid vila före eller efter lunchen. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på om det i allmänhet ser ut på det här sättet. Vårt syfte med den här studien är därför att ta reda på hur det ser ut i några förskolor med användningsområdet av barnboken. På vilket sätt används de och till vilket syfte? För att ta reda på det här använde vi oss av kvalitativa intervjuer i form av personliga möten och telefonintervjuer.

Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys.

Examensarbetets titel är Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare är Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet är att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frågeställningen: · Hur vill barnen som är mellan tre och fem år att platsen där de vill vara för sig själva ska utformas för att de ska trivas bra där? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat på vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frågeställningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens välbefinnande? · Hur påverkas barnens inlärningsförmåga av vilan? Teoretiska utgångspunkter är valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan..

Denna kvalitativa studies syfte är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden högläsning. Vi har undersökt hur förskollärarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse då pedagogerna väljer litteratur till högläsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har två förskollärare observerats i samband med högläsningsstunden under vardera tre tillfällen. Därefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vårt resultat har vi kommit fram till att avsikten med högläsningen i förskolan är främst vila och stimulering av barnens språkutveckling.

Syftet med examensarbetet har varit att analysera fysiologisk litteratur och intervjua fem fotbollstränare från division ett till division tre i Sverige/Danmark om aerob träning i fotbollsklubbar. Den fysiologiska litteraturen har varit vetenskapliga studier om aerob träning och Svenska Fotbollförbundets utbildningslitteratur av Balsom(2003). Här har jag velat jämföra dessa två delar för att sedan kunna uppmärksamma likheter eller skillnader för hur rekommendationerna inom aerob träning ser ut i fotbollen. Den del ligger även till grund för analysen jag har gjort av fotbollstränarnas uttalanden om vad för sorts aerob träning de föredrar att bedriva på sina träningar. Ett annat verktyg jag har använt mig av till analysen av intervjuerna var Bourdieus habitusbegrepp.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Det gränslösa arbetet, sprunget bland annat ur utvecklingen av informationsteknologin, innebär flexibilitet och valmöjligheter att välja när, var och hur arbetet ska utföras. Det avkrävs individuellt ansvar för arbetsinsatserna, samt att individen själv upprätthåller sin konkurrenskraft. Dessa nya krav kan skapa stress, och det antas att personer med prestationsbaserad självkänsa (pbs) är särskilt sårbara då de pressar sig själva hårt. Den allostasiska belastningsteorin menar att ihållande stress är hälsoskadligt då återhämtningsmöjligheter inte ges. Föreliggande studies syfte var att undersöka skillnader i pbs mellan personer med olika återhämtningsgrad.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design 21 hp.