Om tecknandet som en metod av förstÄelse..

Akademi: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling, MĂ€lardalensHögskola, VĂ€sterĂ„s. NivĂ„:Kandidatuppsats i marknadsföring, EFO225, 15 hp. Datum:2009-01-08 Författare:Asuman Sertcanli, 19861022, asi05003@student.mdh.seBetĂŒl DinctĂŒrk, 19850808, bdk05001@student.mdh.se Handledare:Claes Jonsson Uppdragsgivare:Oriflame Cosmetics i Turkiet Syfte:ÄndamĂ„let med denna studie Ă€r att undersöka försĂ€ljningsarbetet iett MLM- företag i de tvĂ„ lĂ€nderna (Sverige och Turkiet) ochdĂ€rmed fĂ„ fram eventuella skillnader, för att sedan kunna jĂ€mföraderas beteende ur ett kulturellt perspektiv. JĂ€mförelsen avser attvara som ett underlag för sĂ€ljkonsulenterna i deras dagliga arbete, isyfte att kunna förbĂ€ttra och utveckla försĂ€ljningsarbetet. Metod:Studien har genomförts med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer. Enintervjuguide utformades för att kunna formulera frĂ„gor utifrĂ„n valdateorier och modeller. Intervjuerna Ă€gde rum i Turkiet och Sverige. Slutsats:Studien visade att det finns bĂ„de likheter och skillnader iförsĂ€ljningsarbetet. De turkiska respondenterna fokuserade mer pĂ„vĂ€rvning Ă€n försĂ€ljning men var vĂ€lutbildade gĂ€llande produkterna.

Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.

Äldreomsorgen Ă€r en viktig del av vĂ€lfĂ€rdssystemet och Ă€r i fokus för samhĂ€llsdebatten. De frĂ„gor som Ă€r aktuella handlar om vĂ„rdkvalitĂ©n, tillgĂ„ng till vĂ„rd och omsorg, ekonomiska medel samt vĂ„rd i framtiden med allt det innebĂ€r. Arbetsvillkoren inom vĂ„rden anses vara mer pĂ„frestande Ă€n inom andra sektorer av arbetslivet. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka och analysera vad som Ă€r viktigt för motivationen och arbetstillfredsstĂ€llelsen i ett pĂ„frestande arbete med Ă€ldre och huruvida de anstĂ€llda motiveras av dessa faktorer. UtifrĂ„n syftet formulerades följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser arbetsmotivation och arbetstillfredsstĂ€llelse hos anstĂ€llda inom Ă€ldrevĂ„rden ut? Vilka faktorer har samband med motivation och arbetstillfreds-stĂ€llelse hos personal inom Ă€ldrevĂ„rden? Finns det skillnader mellan anstĂ€llda i privat respektive kommunal regi? För att fĂ„ en generell bild av arbetsmotivationsfaktorer och arbetstillfredsstĂ€llelse inom Ă€ldrevĂ„rden valdes som forskningsstrategi med en kvantitativ metod, baserad pĂ„ en enkĂ€tundersökning.

Afrikansk svinpest (ASF) Àr en hemorrhagisk sjukdom orsakad av ett virus tillhörandefamiljen Asfarviridae genus Asfivirus. Sjukdomen kan drabba bÄde tamgrisar och vildsvin ochsmittar via indirekt eller direkt kontakt mellan smittade djur men Àven via vektorer.Sjukdomen beskrevs för första gÄngen i Kenya pÄ 1920-talet och har sedan mitten av 1900-talet spridits Àven utanför Afrika. 2007 spreds smittan till Georgien och dÀrifrÄn vidare tillRyssland och resten av Kaukasusregionen. Detta har ökat risken för en introduktion av ASFtill EU.DÄ viruset kan spridas pÄ flera olika sÀtt kan olika riskfaktorer för spridning identifieras.Detta Àr dels antropogena riskfaktorer som förflyttning av smittade djur och djurprodukter,utfordring med matavfall, personal, transportfordon och typ av djurhÄllning. Riskfaktorerutöver de som pÄverkas av mÀnniskan Àr nÀrvaro av vektorer samt förekomst av smittan hosen eventuell vildsvinspopulation.Flera studier har uppskattat sannolikheten för en spridning av smittan till EU.

Denna studie visar hur valet av metod och vÀrderarens antagande pÄverkar vÀrderingen avbyggrÀtter. Inledningsvis studeras ett antal faktiska vÀrderingar med avseende pÄ anvÀndametoder och antaganden. Vi finner att fastighetsvÀrderarna i regel anvÀnder ortsprismetodenvid vÀrdering av byggrÀtter, som komplement anvÀnds ibland en kalkylbaserad metod. Detvisas att fastighetsvÀrderarens antaganden om framtida bebyggelse i hög grad pÄverkarvÀrderingen. I mindre utstrÀckning pÄverkar valet av vÀrderingsmodell..

Den hĂ€r rapporten tog sin början i det faktum att mĂ„nga företag och organisationer idag inte Ă€r insatta i vad IPv6 innebĂ€r och hur de ska gĂ„ tillvĂ€ga för att implementera IPv6. Det fanns vid tillfĂ€llet ingen komplett metod för hur en analys av ett nĂ€tverk gick till, vad som var viktigt att tĂ€nka pĂ„, vilka tekniker som fanns tillgĂ€ngliga och hur dessa implementerades.För att underlĂ€tta framtida övergĂ„ngar till IPv6 bestĂ€mde vi oss för att utveckla en generell metod som anvĂ€ndaren kan följa och lĂ€sa sig till vad de behöver tĂ€nka pĂ„ vid varje steg. Metoden ger ocksĂ„ exempel pĂ„ hur anvĂ€ndaren kan göra analyser och undersökningar som leder fram till en lösning som kan fungera för deras behov. Metoden besvarade frĂ„gestĂ€llningen ?Vad behöver ett företag göra för att kunna implementera IPv6 i en existerande nĂ€tverksmiljö??ÖvergĂ„ngen till IPv6 Ă€r igĂ„ng och mĂ„nga tekniker Ă€r inte fĂ€rdigutvecklade.

Sponsring Àr ett relativt nytt sÀtt för marknadsföring som genom Ären har blivit allt vanligare för företag att anvÀnda sig av. Idag Àr det ett av de mest anvÀnda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen sÀrskild reglering av avdragsrÀtten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel Àr vÀldigt allmÀnt skriven vilket medfört att rÀttsfall stÄr för den huvudsakliga regleringen pÄ omrÄdet.Utgifter för sponsring har i rÀttspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, personalkostnader och representationskostnader.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.

Detta examensarbete Àmnar ta reda pÄ hur gymnasielÀrare ser pÄ sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer Àven granska vad elever anser om lÀrarnas och skolans arbete med motivation och om det Àr i linje med vad de intervjuade lÀrarna tror. I bakgrunden presenteras frÀmst mekanisk och kognitiva synsÀtt pÄ motivation. Dessutom innehÄller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter pÄ motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lÀrarna inte hade nÄgot direkt svar pÄ vad motivation Àr, men att de arbetar med det omedvetet.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllande lÀrare i Ärskurs F-5 i kommunala grundskolan har till aktuell praktisk pedagogisk forskning inom sitt yrkesomrÄde. Genom att ta reda pÄ vilka möjligheter och förutsÀttningar lÀrare har för att ta del av forskning och om de anser att resultaten frÄn denna pÄverkar deras undervisning kan förhÄllandet belysas. Den teoretiska utgÄngspunkten har sin grund i den progressiva pedagogiken med tankar kring kunskap och dess anvÀndbarhet, stÀndig utveckling samt en tilltro till att vetenskapliga kunskaper kan vara till hjÀlp och nytta. Den empiriska delen av undersökningen gjordes i fyra kommuners kommunala grundskolor och riktades till lÀrare i Ärskurs F-5. Vald metod för undersökningen var en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning.Resultaten frÄn undersökningen visar att mÄnga lÀrare Àr intresserade av att följa och ta del av forskning som berör deras arbete, men att forskningen i hög grad inte leder till förÀndring i deras undervisning.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Problembakgrund: HÄllbarhetsredovisning Àr ett omrÄde som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 Ären. Vad Àr det som gör att företag vÀljer att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher?FrÄgestÀllning: Vilka Àr drivkrafterna bakom hÄllbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjÀnster?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva drivkrafter bakom hÄllbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i drivkrafterna mellan vÄra valda branscher.Metod: Den metod som lÀmpar sig mest till vÄr studie tyckte Àr en kvalitativ metod med en abduktiv ansats dÄ vi utgÄr frÄn vÄr empiri för att fÄ fram ny kunskap.Resultat: Det finns mÄnga olika drivkrafter till varför företagen vÀljer att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. NÀr det gÀller likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprÀttande, kan det sÀgas att det finns tydliga skillnader men Àven en hel del likheter mellan branscherna..

Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att presentera kunskapslÀget över vad litteratur föreslÄr om omvÄrdnad i samband intramuskulÀr injektioner. Metod: Vi har skrivit en litteraturstudie dÀr en systematisk litteratursökning genomförts, och dÀr Ätta artiklar inkluderats i vÄr uppsats. Goodmans (SBU, 1993) metod anvÀndes. Sökningarna utfördes i följande databaser: Cinahl, Medline, PubMed samt Swemed+. Artiklarna Àr kritiskt granskade enligt Polit et al (2001) samt en poÀngsÀttningstabell (Carlsson & Eiman, 2003).