I NJA 2007 s. 86 ansÄgs fastighetssÀljaren ansvarig för ett fel trots att köparen borde ha upptÀckt felet före köpet eftersom sÀljaren underlÄtit att upplysa köparen om felets existens. Med stöd i nÀmnda rÀttsfall har dÀrmed fastighetssÀljaren en viss upplysningsplikt för fel som denne kÀnner till. Trots HD:s tydliga stÀllningstagande angÄende fastighetssÀljarens upplysningsplikt rÄder dock en viss förvirring angÄende rÀttslÀget eftersom NJA 2007 s. 86 fÄtt utstÄ allvarlig kritik frÄn en av de mest ledande och inflytelserika forskarna inom fastighetsrÀtten.

Syfte -Studiens syfte Àr att undersöka hur relationen mellan producenter och detaljister inom den svenska sportbranschen sannolikt pÄverkas av producenters val att sÀlja direkt till slutkonsument samt vad som kan bli konsekvenserna av detta.Metod -En kvalitativ forskningsansats valdes eftersom omrÄdet Àr relativt outforskat samt eftersom syftet tillsammans med forskningsfrÄgorna Àr relativt explorativa. För att undersöka hur relationer mellan producenter och detaljister pÄverkas av producenters direktdistributionskanaler sÄ gjordes intervjuer med utvalda producenter och detaljister. BÄde telefonintervjuer och e-mailintervjuer anvÀndes, och utfördes efter önskningar och överenskommelser med respondenterna. En urvalsmetod som ligger under kategorin icke-sannolikhetsurval har anvÀnts i den hÀr studien, nÀmligen ÀndamÄlsenligt urval, som baserades pÄ författarens förkunskaper inom omrÄdet. För att utvÀrdera vad konsekvenserna skulle kunna bli sÄ utvÀrderades empirin systematiskt mot en teoretisk bakgrund.Slutsats ?Relationer mellan producenter och detaljister inom den svenska sportbranschen pÄverkas, baserat pÄ den presenterade empirin, sannolikt mer negativt Àn positivt av producenters val att bedriva direktdistribution.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas Äsikter och Àven ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergÄngen till K3 och göra en sammanstÀllning i form av en manual.FrÄgor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att pÄverkas vid tidpunkten för övergÄngen?  Metod: Studien Àr mestadels baserad pÄ primÀrdata dÀr befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen Àr bland annat hÀmtad frÄn lagtexter, artiklar och elektroniska kÀllor. Uppsatsen Àr byggd pÄ en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, dÀr informationen har analyserats, diskuterats och sammanstÀllts. Slutsats: K3 Àr ett regelverk som ger en vÀgledning i form av allmÀnna rÄd inom redovisning, men de Àr inte helt tvingande.

Fusobacterium necrophorum Àr en gramnegativ anaerob bakterie som grupperas i ss. necrophorum och ss. funduliforme. Fusobacterium necrophorum ss. funduliforme har pÄ senare tid misstÀnkts kunna spela en roll vid vanligare svalginfektioner sÄsom halsfluss.

Bakgrund: Postoperativ ÄterhÀmtning har stor betydelse för en individs upplevelse av ett kirurgiskt ingrepp. Begreppet ÄterhÀmtning Àr ett komplext begrepp och innebörden skiljer sig mellan patienterna och Àven mellan vÄrdpersonal. Vid bedömning av postoperativ ÄterhÀmtning Àr det viktigt att bedömaren anvÀnder sig av ett validerat instrument som tÀcker flera aspekter av ÄterhÀmtningen.Syfte: VÄrt syfte med studien var att i litteraturen identifiera bedömningsinstrument för uppföljning av patientens postoperativa ÄterhÀmtning.Metod: För att besvara syftet gjordes, i denna pilotstudie, en systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Chinal och PubMed.Resultat: Denna pilotstudie resulterade i att 11 instrument kunde identifieras som pÄ olika sÀtt bedömer patientens postoperativa ÄterhÀmtning. Ur dessa bedömningsinstrument kunde 6 huvudkategorier med bedömningsfaktorer urskiljas. Dessa var; smÀrta, fysiologiska faktorer, fysisk aktivitet, emotionella faktorer, illamÄende/krÀkning samt nutrition/elimination.Konklusion: De flesta instrumenten vÀnder sig direkt till patienterna.

Introduktion: NÀr nÄgon i en familj drabbas av en stroke Àr det inte ovanligt att nÄgon annan i familjen blir anhörigvÄrdare. Det Àr inte endast individen som drabbas av en stroke som pÄverkas utan hela familjen berörs av sjukdomen. Syftet var att belysa anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda en nÀra anhörig efter en stroke. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna, CINAHL och PubMed.

Syfte:VÄrt syfte Àr att utreda om svenska förvaltare av etiska fonder pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mÄn de pÄverkar ska vi dessutom utreda vad de pÄverkar och hur. Metod:Uppsatsen Àr kvalitativ, deskriptiv och genomförs med anvÀndande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket bestÄr av de vidareutvecklingar av intressentteorin som utvecklats inom forskningsomrÄden som angrÀnsar vÄrt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.

Titel: Stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv Författare: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson,Shabnam Tahajjod Handledare: Marie Aurell Institution: Institutionen för ekonomi och management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC 007 FrÄgestÀllning: Hur kan vi förstÄ stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv? Metod: För vÄr uppsats har vi valt en kvalitativ metod med intervjuer som kvalitativ datainsamling. Intervjuerna hade en lÄg grad av standardisering. Slutsatser: UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning har vi kommit fram till att det Àr vik-tigt att skapa trivsel pÄ arbetsplatsen, att det finns en trygghet och kÀnsla av att klara av arbetsuppgifterna samt att det sker ett rikligt informationsflöde mellan chef och anstÀllda för att kun-na hantera arbetsplatsens stressituation..

Detta Àr ett arbete av juridisk karaktÀr och arbetet tar fasta pÄ kommersiell hyresrÀtt. Arbetets syfte respektive avgrÀnsning Àmnar besvara frÄgor gÀllande relationen mellan parterna i hyresförhÄllandet med fokus pÄ att hitta ett underlag för hur ett hyresavtal skulle kunna utformas. Arbetet behandlar sÄledes, utöver hyreslagens regler, Àven annan relevant lagstiftning. Med annan lagstiftning Äsyftas huvudsakligen avtalslagen Arbetet Àr dels utfört med traditionell juridisk metod vilket innebÀr studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin och dels med kvalitativ metod med hjÀlp av intervjuer.

Den hÀr uppsatsen visar att valutakursen och sekundÀrt energipriser har en hög förmÄga att prediktera framtida rörelser i livsmedelspriser, bÄde ?inom sample? och ?utanför sample?. Uppsatsen anvÀnder VAR-modeller och hittar empiriska belÀgg för att energipriser pÄverkar valutakursen (EUR/USD), som Àven indirekt pÄverkar livsmedelspriser. Teoretiskt och empiriskt visas att export- och produktionssubventioner reducerar eller ökar de ursprungliga priseffekterna vid chocker i valutakursen, och introducering av dessa samband visades öka precisionen av prognoserna. Resultatet Àr intressant för policybeslut eftersom identifieringen av vad som driver livsmedelspriserna visar att chocker i valutakursen har en omfattande effekt pÄ framtida livsmedelspriser. .

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvÄrdsrÄdgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svÄr roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer Àr sÄrbara och beroende av hjÀlp. De flesta samtal resulterar i rÄd om egenvÄrd. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvÄrdsrÄdgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanstÀlldes.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod pÄ en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats pÄ mitt arbete och har dÀrför anvÀnt mig av öppna intervjuer med tvÄ lÀrare dÀr jag ville fÄ dem att beskriva hur de arbetar med metoden pÄ skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att Àven fÄ barnens syn pÄ hur de lÀser i skolan samt nÄgra observationer. Det resultat jag fick fram var att man anvÀnder tre av de fem faserna i LTG-metoden pÄ skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera lÀsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats Àr att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssÀtt för bÄde lÀrare och elever eftersom man utgÄr frÄn barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhÄller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns lÀsinlÀrning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frÄgestÀllningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelÀrare. Intervju som metod valdes för att lÀttast kunna redogöra för pedagogernas förhÄllningssÀtt till metoden.    Studiens resultat kan sammanfattas med att bÄde lÀrare och specialpedagoger Àr positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för lÀsinlÀrning. Ett centralt resonemang som uppmÀrksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam lÀsupplevelse. Sambandet mellan lÀsinlÀrning och sjÀlvkÀnsla visade sig vara starkt utifrÄn de intervjuades uppfattningar om barns tidiga lÀsinlÀrning.

Problem: Vad Àr det som hindrar och/eller frÀmjar samarbeten mellan konkurrerande företag?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag vÀljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de Àven konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" frÀmjas eller begrÀnsas (och dÄ pÄvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för samarbeten i framtiden).Teori: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition.Metod: Uppsatsen Àr författad utifrÄn en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssÀtt (utifrÄn ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen.Resultat: Studien pÄvisar flertalet stöd och hinder för samarbeten mellan konkurrerande företag. De frÀmsta stöden som frÀmjar samarbeten Àr kompletterande ansvarsomrÄden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot samarbeten Àr bristande förtroende, begrÀnsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal..