Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i romantisk komedi genom att nÀrmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstÄnd om kvinnans roll i filmens vÀrld och skapar diskussioner om jÀmstÀlldhet och vÀsterlÀndsk berÀttarkultur. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ kvinnor i tvÄ olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nÀmns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det sÄledes Àr motiverat att argumentera att karaktÀrerna upprÀtthÄller sexistiska synsÀtt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger pÄ kommer frÀmst frÄn feministisk teori, men Àven frÄn Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Bakgrund: VÄr medellivslÀngd ökar, vi blir allt Àldre. I hemsjukvÄrden möter sjuksköterskan Àldre personer som lever med smÀrta. SmÀrta som utgÄr frÄn muskler, skelett och leder och som hindrar den Àldre frÄn att leva ett bra liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan i hemsjukvÄrden kan göra för att lindra smÀrta. Metod: Som metod anvÀndes en litteraturöversikt som baseras pÄ fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av ÄtgÀrder som anvÀnds för att personer med schizofreni ska kunna förbÀttra och bibehÄlla aktivitetsförmÄga och/eller kompensera för aktivitetsnedsÀttningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling krÀver samverkan och resurser?, ?InlÀrning och problemlösning Àr utmanande och komplext?, ? Resonemang och reflektion kring aktivitet Àr nödvÀndigt?, ?TrÀning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av ÄtgÀrder för personer med schizofreni.

Vi har undersökt företagssponsring och hur Skatteverket och domstolarna bedömer avdragsrÀtten för denna. Med företagssponsring menas att ett företag ger ett ekonomiskt bidrag för att kunna dra nytta av bidragstagarens goda namn i sin egen marknadsföring. Vi har Àven valt att koncentrera oss lite mer pÄ kultursponsring, eftersom det verkar svÄrare att fÄ avdrag för detta.Det skatterÀttsliga problemet ligger i bedömningen av huruvida bidraget ska ses som en avdragsgill kostnad eller en ren gÄva, som alltsÄ inte Àr avdragsgill för företaget. Det finns heller ingen sÀrskild lag om sponsring utan domstolarna tittar pÄ rÀttspraxis och lÀmpliga paragrafer i inkomstskattelagen. För att avdragsrÀtt ska föreligga mÄste följande tre kriterier vara uppfyllda:? Utgiften ska inte utgöra en gÄva,? Sponsringsutgiften ska vara avsedd att öka eller bibehÄlla företagets inkomster och ? Sponsorn ska erhÄlla en direkt motprestation frÄn den sponsrade som förvÀntas ha ett marknadsvÀrde som motsvarar sponsringsutgiften eller att utgiften Àr en indirekt omkostnad pÄ grund av att det finns en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamhet.

Syfte: Mitt syfte Àr att studera elevers, i Är 3 och 4, uppfattning om symboler och begrepp, inom rÀknesÀtten addition och subtraktion. Jag vill framförallt ta reda pÄ hur eleverna tolkar symbolerna +, - och =. Till min hjÀlp anvÀnde jag mig av diagnostiska prov. Metod: Jag valde en liten landsortsskola pÄ VÀstkusten, studien omfattade 16 elever i Är 3 och 4. De 16 eleverna delades in i 2 grupper, med 8 elever i vardera gruppen.

Titel: Om personalförmÄner motiverar de anstÀllda Författare: Niklas Ambrus & Peter Lundström Handledare: Klaus Solberg Söilen Institution: Institutionen för Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng. Hypotes: PersonalförmÄner motiverar inte de anstÀllda Syfte: Med den hÀr studien vill vi klargöra om det finns ett samband mellan anstÀlldas motivation pÄ revisionsbyrÄer och deras personalförmÄner. Vi vill ocksÄ utreda vad som ger de anstÀllda hög arbetstillfredsstÀllelse och motivation. Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ surveyundersökning med frÄgeformulÀr som redskap för att samla in empirisk data. FormulÀren har sedan genererat statistisk data som analyserats och jÀmförts med de teorier vi valt att anvÀnda.

Denna litteraturstudie undersöker affÀrssystemens effekt pÄ ekonomers Àndrade roller. Syftet Àr att skapa en översikt över vad som tidigare skrivits om effekterna för ekonomer vid implementering av ett affÀrssystem. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för vad tidigare forskning bidragit med och dÀrmed fÄ en bÀttre bild om vad det skulle kunna forskas mer om. För att fÄ en översikt över tidigare forskning samlades artiklar inom detta Àmne frÄn vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna delades in efter val av metod och huvudgrupperingen var ?studier med case? och ?studier utan case?.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Sammanfattning: Det Àr minst lika mÄnga mÀnniskor som besöker arrangemang och gudstjÀnster i kyrkor som besöker idrottsevenemang. Det behövs studiogudstjÀnster dock sÀnds det allt fÀrre Tv-gudstjÀnster direkt frÄn kyrkor och medlen för att göra detta Àr ocksÄ pÄ vÀg att minskas. MÄnga som ser dessa gudstjÀnster har av olika orsaker inte möjlighet att besöka en kyrka. Detta kan t ex bero pÄ funktionshinder och sjukdom men ocksÄ att mÄnga Àldre har svÄrt att förflytta sig och se gudstjÀnster live. Ett sÀtt för kyrkorna att nÄ ut pÄ bredare front skulle kunna vara att anvÀnda sig av Internet som media.Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer, anvÀndningstestning och slutligen prototyptestning, ta fram en lösning för digital överföring av ljud och bild frÄn ett stÀlle till ett annat via ett IP-nÀtverk och finna en avvÀgning mellan det tekniska och anvÀndbarheten dÄ anvÀndaren har begrÀnsad teknisk kunskap.Vid datainsamlingen anvÀndes en kvalitativ forskningsprocess med intervjuer och observation som insamlingstekniker.

Antioxidanter Àr kemiska Àmnen som Àr kapabla till att förhindra oxidation av andra molekyler. Dessa Àmnen Äterfinns i djur- och vÀxtriket och tycks ha en skyddande effekt pÄ cellvÀvnad genom att motverka skadliga oxidativa reaktioner. Antioxidanter anvÀnds bland annat industriellt som tillsater i livsmedel och andra produkter i syfte att förhindra oxidativ degradering och bibehÄlla nÀringsvÀrdet i livsmedel. I vindruvor Äterfinns höga koncentrationer av naturliga antioxidanter, frÀmst i form av fenoliska Àmnen. PÄ grund av att vinindustrin bidrar till stora mÀnger avfall, frÀmst i form av druvrester, Àr det önskevÀrt att hitta en effektiv metod för att Ätervinna fenoliska antioxidanter frÄn avfallet.I detta arbete anvÀndes lösningsmedel-extraktion för att extrahera fenoliska Àmnen frÄn pressrester av röda vindruvor av varianten Tempranillo.

Projektledningsmodellen PROPS Àr framtagen utav Ericsson under 1980-talet. Den gerriktlinjer för hur olika projektarbeten ska fungera och Àr i den meningen ocksÄ vÀldigtgenerell. I dagslÀget finns det ingen specifik metod som kompletterar den vidimplementering av standardsystem. Standardsystem Àr en form av IT-lösning,programvara, som direkt kan tas i bruk. Normalt krÀvs dock vissa anpassningar sÄvÀl isjÀlva systemet som i företagets verksamhet för att fÄ en fungerande lösning.Studien har i syfte att ta reda pÄ om VÀlja och Förvalta Standardsystem-metoden (VFS)skulle kunna vara ett komplement till PROPS.

Kvarka Àr en smittsam luftvÀgssjukdom som drabbar hÀstar. Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi supsp. equi. Den klassiska symptombilden Àr feber, nÀsflöde (24-48 timmar efter feber) först tunt och klart sekret sedan mer tjockt samt svullna lymfknutor och svÄrigheter att svÀlja. De svullna lymfknutorna kan bilda abscesser som sedan kan spricka upp med varuttrÀde.

Sammanfattning Dagens skola Àr inte densamma som för trettio Är sedan. Det sker stÀndigt förÀndringar i samhÀllet och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det pÄ skolans utformning men ocksÄ pÄ skolans förhÄllningssÀtt till reformer och förnyelser i takt med förÀndringarna som sker. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya lÀroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det Àr intressant att se pÄ just förhÄllningssÀttet mellan skolan och samhÀllsförÀndringar och de senaste reformerna Àr dÀrför mycket intressanta i den bemÀrkelsen. Den mÄngkulturella utvecklingen och dess prÀgel pÄ den svenska skolan och utbildningsvÀsendet Àr en samhÀllsutveckling som har intresserat mig och dÀrför valde jag att fördjupa mig i begreppet mÄngkultur.

Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebÀr psykisk ohÀlsa i form av bland annat hallucinationer, vanförestÀllningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försÀmrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man pÄ tvÄ varianter av gymnasiets samhÀllsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lÀrande. De tvÄ programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhÀllskunskap. Hur har arbetssÀttet entreprenöriellt lÀrande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika Àmnesinriktningar pÄverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts, dÀr sex lÀrare, tre frÄn vardera arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar frÄn de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lÀrande Àr ett anvÀndbart arbetssÀtt i de flesta Àmnen.