FörÀndringar i organisationer Àr komplexa processer. Ofta tasutomstÄende konsulter in för att hjÀlpa till att utföra förÀndringar.I detta arbete har konsultföretaget LotscentersŸ hantering av demotstÄnd som uppstÄr vid organisatorisk förÀndring studeratsoch Àven vilka motstÄnd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som frÀmst bygger pÄ Kotters ochSchlesingersŸ teorier har anvÀnts. Den empiriska informationenhar hÀmtats frÄn intervjuer med konsulter frÄn LotsŸ och Àvenmed en person frÄn Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen trÀnar LotsŸ ledningen ochvissa utvalda personer i organisationen till att effektivt utföraförÀndringen. De inför ocksÄ mÄlstyrning som system iorganisationen. TrÀningen och mÄlstyrningen har en indirektverkan pÄ motstÄnden.

Utformningen av varumÀrken har traditionellt sÀtt bestÄtt av ett ord, en figur eller en kombination av de tvÄ. Idag finns istÀllet en ökad förfrÄgan frÄn företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumÀrken sÄsom hologram, doft, ljud och liknande kÀnnetecken som pÄverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rÀttsliga reglering för att registrera ett varumÀrke krÀver en grafisk Ätergivning försvÄras registreringen av okonventionella varumÀrken. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att analysera kravet pÄ grafisk Ätergivning med bakgrund av kommissionens förslag pÄ Àndring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumÀrke. Uppsatsen avser ocksÄ att utreda om gÀllande rÀtt utgör ett harmoniserat omrÄde pÄ EU-rÀttslig nivÄ sÄvÀl som internationellt. Det Àr idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumÀrke om Ätergivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

Utformningen av varumÀrken har traditionellt sÀtt bestÄtt av ett ord, en figur eller en kombination av de tvÄ. Idag finns istÀllet en ökad förfrÄgan frÄn företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumÀrken sÄsom hologram, doft, ljud och liknande kÀnnetecken som pÄverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rÀttsliga reglering för att registrera ett varumÀrke krÀver en grafisk Ätergivning försvÄras registreringen av okonventionella varumÀrken. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att analysera kravet pÄ grafisk Ätergivning med bakgrund av kommissionens förslag pÄ Àndring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumÀrke. Uppsatsen avser ocksÄ att utreda om gÀllande rÀtt utgör ett harmoniserat omrÄde pÄ EU-rÀttslig nivÄ sÄvÀl som internationellt. Det Àr idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumÀrke om Ätergivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

Undersköterskors arbetsuppgifter inkluderar vÄrd av patienter och hantering av servicesysslor. Hantering av servicesysslor samt förflyttningar pÄ vÄrdavdelningen upptar en vÀsentlig del av en undersköterskas arbetstid. Denna studie kartlÀgger undersköterskors roll pÄ en vÄrdavdelning pÄ Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Sverige. Studien analyserar hur undersköterskor fördelar sin tid mellan olika aktiviteter samt utformningen pÄ hur en framtida utbyggnad pÄ vÄrdavdelningen kan tÀnkas utformas. Metoder som anvÀndes var tidtagning med stoppur, kostnadsberÀkningar, simuleringsmodell samt intervjuer inom relevanta yrkesomrÄden.Studien erhÄller en kartlÀggning över hur nulÀget ser ut för undersköterskor pÄ en vÄrdavdelning.

LÀroplanerna har tydliga formuleringar angÄende barns inflytande i förskolan och skolan. Forskning har visat att barn ofta Àr en outnyttjad resurs (Tham 1998). Forskare menar dessutom att barn behöver ges möjlighet till dagligt inflytande för att kunna trivas och mÄ bra (Korpela 2004). Om vÄrt samhÀlle Àven i framtiden ska kunna fungera demokratiskt Àr det av stor vikt att de som lever dÀr har förmÄgan att tÀnka kritiskt och vÀrdera det som sÀgs och görs. VÄra barn behöver dÀrför fÄ trÀna sig i att ha inflytande (Ferm, 1993).

Denna uppsats syfte Àr att undersöka Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering och diskussion om den antirasistiska och antinazistiska kÀrrtorpdemonstrationen den 15 december 2013 veckan efter hÀndelsen. Uppsatsen syftar till att besvara följande frÄgestÀllningar: Hur beskrevs demonstranterna och motdemonstranterna? Hur beskrevs sjÀlva hÀndelsen? Hur diskuterades nazism, högerextrem, vÀnsterextrem och vÄld i samband med demonstrationen? Hur kan mediers beskrivning av extremism i KÀrrtorp förstÄs ur ett ideologiskt och historiskt perspektiv? Urvalet inkluderar alla texter som beskriver demonstrationen och nÄgon aktör och innefattar dÀrmed ledare, nyhetsartiklar och krönikor. Som teoretisk utgÄngspunkt och metodologisk ansats anvÀndes en kritisk diskursanalys. Genom denna metod urskiljs hur normer och vÀrderingar som finns pÄ redaktionerna formar innehÄllet.

Our Bachelor?s Thesies has been performed in co-operation with Cellplast Direkt AB inLaholm. Our task was to develop a construction that cuts gussets to ceiling disposition as isused to isolation.Our goal with our construction was to increase the degree of automation so that theproductivity increased and also meet the market which is getting tougher and tougher due tothe future business cycle.Cellplast Direkt gave us free hands in order to enable new ideas. A pair different principleproposal was developed and prepared to a final structure.The Bachelor?s Thesies resulted in one PLC - governed machine with three engines that runthree different moves, wich does that the degree of automation increases and the risk forerrors decreases.We have developed a complete production bases to Cellplast Direkt and our hope is that thecompany comes to produce the machine in the future..

Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers aktivitetsmönster samt deras skattning av bostadens tillgÀnglighet och anvÀndbarhet före och efter en bostadsanpassning. Undersökningsgruppen bestod av fem personer i Älder mellan 70 och 83 Är. Studiens metod var fallstudie med en multipel ?embedded? design och datainsamling genom tvÄ frÄgeformulÀr, de tidigare utvecklade instrumenten ?TillgÀngligheten i min bostad? och ?KartlÀggning av aktivitet?. Datainsamlingen genomfördes vid tre olika tillfÀllen.

Direkt viktoptimering (Direct Weight Optimization, DWO) Àr en ickeparamterisk systemidentifieringsmetod. DWO bygger pÄ att man skattar ett funktionsvÀrde i en viss punkt genom en viktad summa av mÀtvÀrden, dÀr vikterna optimeras fram. Det faktum att DWO har en inparameter som man mÄste veta i förvÀg leder till att man pÄ nÄgot sÀtt vill skatta denna inparameter. Det finns mÄnga sÀtt man kan göra denna skattning pÄ men det centrala i denna uppsats Àr att skatta inparametern lokalt. Fördelen med detta Àr att metoden anpassar sig om till exempel systemet Àndrar beteende frÄn att variera lÄngsamt till att variera snabbare.

Denna uppsats presenterar en studie med syftet att studera anföring i förhörstext i förhÄllande till de brottsrekvisit som behöver stÀrkas vid grov kvinnofridskrÀnkning. Texterna bestÄr av mÄlsÀgarförhör i 11 fall av grov kvinnofridskrÀnkning och har analyserats genom nÀrlÀsning. Resultatet visar att polisen framför allt anvÀnder öppen anföring för att stÀrka alla rekvisit och dÀrmed tydligt för fram kvinnans röst i texten. Men samtidigt Àr bruket vid hotrekvisitet inte alltid enligt de bestÀmmelser som rÄder, vilket pÄverkar tillförlitligheten. Studien visar ocksÄ att dold anföring Àr lika vanligt som öppen för att stÀrka rekvisit som rör smÀrta och vanmakt.

Transporter och dess pÄverkan Àr ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och vÀxthuseffekten. Ett antal politiska mÄl har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpÄverkan som transporter medför. Transporter regleras bÄde i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter Àr inte tillstÄndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och frÄn en anlÀggning eventuellt tas med vid en tillstÄndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhÄlls ingen klarhet gÀllande detta.

Det som Àr vackert Àr Àven njutningsfullt. Men skönhet kan bli ett problem nÀr det betraktas som en fast enhet och nÀr grÀnsen mellan kropp och identitet suddas ut. Utseende kan bÄde direkt och indirekt pÄverka en mÀnniskas sjÀlvbild samt hur mÀnniskor bemöts. Studien syftar till att undersöka hur kvinnor förhÄller sig till sitt utseende och sin person samt om det finns nÄgon skillnad i detta beroende pÄ individens livsstil och omgivning. Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka uppfattningen hos kvinnliga studenter vid LuleÄ tekniska universitet och genomfördes med hjÀlp av enkÀter.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Rikspolisstyrelsen för att ta fram en metod för hur modern medieteknik kan anvÀndas för att skapa en ?virtuell brottsplats?. Syftet Àr att arbetet ska leda till ett förslag till en metod som lÀmpar sig för att integrera i polisens brottsplatsundersökningar och rÀttsliga processer, med beaktande av de speciella krav som stÀlls.Arbetet innehÄller tvÄ huvuddelar dÀr den första delens utgÄngspunkt Àr vad som gÄr att göra med utrustning och teknik som redan finns tillgÀnglig och den andra delen hur det skulle kunna utvecklas vidare. Till första delen har ett förslag pÄ en metod som kan anvÀndas för att utnyttja panoramatekniken, tagits fram. DÀrför har det ocksÄ genomförts utvÀrderingar och tester pÄ befintliga programvaror för att utröna vad som passar syftet bÀst.

MÄnga av Europas öringpopulationer har dÄlig rekrytering. Flera variabler som pÄverkar rekryteringen av dessa bestÄnd har uppmÀrksammats i forskningen genom Ären. Forskningen har oftast bedrivits pÄ specifika bestÄnd, för att se vilka variabler som pÄverkar just dem. I  PinnarpsbÀcken i Kinda kommun finns ett öringbestÄnd som har vikande populationssiffror. BÀcken har klassats som riksintressant och delar av  den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-omrÄde.

Ett dysfunktionellt beteende Àr ett agerande frÄn revisorns sida som i de flesta fall inte Àr önskvÀrt dÄ det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebÀr att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan ocksÄ visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner pÄ arbetet. URT Àr inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade dÄ det faktiska underlaget det baseras pÄ inte stÀmmer överrens med verkligheten Det dysfunktionella beteendet Àr ett problem inom revisionsbranschen och Àr samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrÄn en mÀngd undersökningsomrÄden.