Jehovas vittnen Àr idag den största sekten i Sverige men mycket lite forskning har inriktat sig pÄ denna grupp. Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur före detta medlemmar av Jehovas vittnen ser pÄ sitt tidigare medlemskap och engagemang i organisationen. Ett flertal teoretiska perspektiv presenteras för att belysa medlemskapets komplexitet. UtifrÄn en kvalitativt reflexiv metod har Ätta före detta medlemmar med olika bakgrund intervjuats om sitt tidigare medlemskap. De berÀttar om ett medlemskap som erbjuder gemenskap och mening, men som krÀver lydnad och underordning.

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med tre medelÄlders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag pÄ vilket sÀtt informanterna besöker en marknad och hur deras syn pÄ shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar nÀr de besöker en marknad, hur de ser pÄ service och hur detta pÄverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie Àr kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar pÄ tre skilda sÀtt. De definierar och uppskattar service pÄ olika sÀtt och handlar olika typer av varor.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan anvÀndas som utgÄngspunkt för geografisk profilering. Ett sÀrskilt syfte Àr att pröva metoden geografisk profilering pÄ ett urval av svenska serievÄldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). UtifrÄn mitt syfte och frÄgestÀllningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, fÄr ett bredare dataunderlag och en sÀkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frÄgestÀllningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val anvÀndas som utgÄngspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen pÄ de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie? Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen? Sammanfattningsvis kan man sÀga att de frÀmsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie Àr att med matematiska formler som baseras pÄ empiriska data om mÀnniskans naturliga rörelsemönster kan förutse utgÄngspunkten för sjÀlva rörelsemönstret.

Syftet med studien Àr att undersöka hur barns sprÄk frÀmjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och pÄ vilket sÀtt detta genomförs i praktiken pÄ förskolan. Studien genomförs med fokus pÄ innehÄllet i samlingar. Samlingarnas innehÄll analyseras med Vygotskijs teori i Ätanke genom att intervjua förskollÀrare och observera samlingar med fokus pÄ de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika Äterkommande aktiviteter sÄsom upprop, höglÀsning, ramsa, sÄnglek och avslutning. Studien visar Àven att förskollÀrarna följer tvÄ olika modeller som bestÄr av Bornholmsmodellen och förskollÀrarnas egen modell.

Syftet med studien var att undersöka lÀrarens pedagogiska perspektiv pÄ lÀxans funktion i undervisningen. VÄrt resultat visar att lÀrarna anvÀnder lÀxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men Àven att lÀrarna anvÀnder lÀxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att lÀxan Àr ett komplext fenomen som inte gÄr att ses ur enbart ett perspektiv..

Studiens syfte var att ta reda pÄ vad pedagoger anser om samlingens betydelse i förskolan samt hur de inbjuder barnen till delaktighet. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan? PÄ vilket sÀtt bjuds in barnen till delaktighet vid samlingen? Vi gjorde en kort historisk tillbakablick samt en forskningsöversikt för att fÄ en större inblick i samlingens ursprung och barns delaktighet och inflytande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi kvalitativa metoder som bestod av intervjuer och observationer. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor.

Som en effekt av den ökade konkurrensen och de möjligheter som globaliseringen och utvecklingen av IT medger har det blivit allt vanligare att industriföretag outsourcar delar av sin verksamhet. NÀr en funktion flyttas ut frÄn företaget Àr vÀl fungerande kommunikation mellan funktionen och övrig verksamhet vÀsentligt för ett lyckat samarbete.Denna kandidatuppsats kommer att söka svar pÄ hur företag som anvÀnder sig av outsourcing kommunicerar med sina underleverantörer som Àr placerade i andra lÀnder, samt vilka kommunikationsproblem som kan uppstÄ. Studien avgrÀnsar sig till vÀletablerade och stora företag vilka har sin kÀrnverksamhet i Stockholm.För att besvara frÄgestÀllningen genomförs semistrukturella kvalitativa intervjuer pÄ Ätta företag. FrÄgorna i intervjuerna stÀlls med utgÄngspunkt frÄn frÄgestÀllningen samt utifrÄn studiens teoretiska referensram. Denna rapport Àr en delstudie som frÀmst fokuserar pÄ tvÄ av de Ätta företagen.Det första företaget som presenteras i uppsatsen Àr Ericsson.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars instÀllning till höglÀsning, yttre betingelser kring höglÀsning och val av litteratur samt anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel. Studien har baserats pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 77 förÀldrar med barn i Äldrarna sex till tio Är. Resultatet visar att i stort sett alla förÀldrar lÀser högt för sina barn nÄgon gÄng i veckan och att de anser att höglÀsning framför allt frÀmjar barns sprÄk- och lÀsutveckling. De menar ocksÄ att höglÀsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring Àmnen som tas upp i böckerna. FörÀldrarnas höglÀsning minskar för Àldre syskon som uppnÄtt egen lÀsförmÄga och orsaken till detta Àr bland annat yngre syskons val av litteratur, att förÀldrarna anser att barnet ska trÀna upp sin egen lÀsfÀrdighet och tidsbrist hos förÀldrarna.

Min förhoppning med den hÀr studien Àr att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av anvÀndningen av lÀrplattan i sin undervisning. Studiens syfte Àr att utifrÄn pedagogers erfarenheter beskriva lÀrplattans funktion i en verksamhet i trÀningsskolan. Jag undrar hur lÀrplattan anvÀnds i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lÀrplattan har för lÀrande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lÀrplattan kan, utifrÄn pedagogernas erfarenheter, förstÄs som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund anvÀnder jag ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande. I studien anvÀnde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

PÄ Island finns mÄnga gamla traditioner. Jordbrukare har under lÄng tid anvÀnt sig av allmÀnningar för att lÄta djur beta pÄ under sommarmÄnaderna. AllmÀnningarna spelar ocksÄ en stor roll för det islÀndska kulturarvet. Den viktigaste hÀndelsen i samband med allmÀnningen Àr den Ärliga fÄrskiljningen. FÄrskiljningen Àger rum pÄ hösten och dÄ Àr nÀstan varenda person i bygden inblandad pÄ ett eller annat sÀtt. Man delas upp i olika arbetslag för att hÀmta hem fÄren frÄn allmÀnningarna som Àr belÀgna i fjÀllen. I denna uppsats skriver jag om min hembygd pÄ norra Island, nÀrmare bestÀmt Deildardal i Skagafjördurs kommun.

InfiltrationsstrÄk byggs lÀngs med gator i bostadsomrÄden och har som uppgift att ta upp dagvattnet frÄn vÀgbanan. Lösningen har fungerat fram tills idag dÄ det har upptÀckts att infiltrationsförmÄgan stegvis har försÀmrats med tiden.Examensarbetet har som syfte att undersöka uppbyggnaden samt analysera innehÄllet hos infiltrationsstrÄken.Arbetet grundas pÄ fÀltundersökningar av befintliga infiltrationsstrÄk inom VÀxjö tÀtort. PÄ platserna görs provtagning, analysering och utvÀrdering. .

De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Problem: Hur kan en organisation arbeta för att individerna i organisationen ska ta till sig den uttalade visionen pÄ ett sÄdant sÀtt att den faktiskt pÄverkar det dagliga arbetet? Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar spridningen och förankringen av visionen hos medarbetarna i organisationen Metod: Studien baseras pÄ djupintervjuer med respondenter pÄ tvÄ fallföretag, Bilen AB och Ljuset AB. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att belysa begreppet vision. Resultat: Det gÄr att spÄra en vision i en organisation utifrÄn den metod vi har valt. En vision har ingen kraft i sig sjÀlv, utan mÄste ges liv av företagsledningen.

Flexibilitet Àr ett ledord pÄ svensk arbetsmarknad. Flexibiliteten Äterfinns i anstÀllningsformer och i organisationers behov av effektivisering av ekonomi, personal och produktion Beman- ningsföretagsanstÀllningar Àr nÄgot som allt fler organisationer anvÀnder sig av för att skapa flexibilitet och tillsÀtta vakanta tjÀnster. Att arbeta som bemanningsföretagsanstÀlld innebÀr att den anstÀllde inte utför sina arbetsuppgifter i arbetsgivaren organisation. Denna studies syfte Àr att undersöka erfarenheterna av att vara anstÀlld av bemanningsföretag. Till syftet hör Àven studiens frÄgestÀllningar: 1.

Ett lÄgtröskelboende vÀnder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik dÀr intentionen Àr att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att stÀlla krav pÄ nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo pÄ ett lÄgtröskelboende utifrÄn ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lÄgtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen anvÀndes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvÀrldsteorin som utgÄngspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jÀmlika med varandra, vilket ocksÄ skapar en kÀnsla av gemenskap och tillhörighet.