SAMMANFATTNING Examensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Organisation, VT2013.  Titel: ?Medarbetarsamtal ? vilken funktion fyller de?? Handledare: Kjell ArvidssonFörfattare: Josephine Berg, Magnus Ivarsson och Martina Jonsson Examinator: Mikael Lundgren Bakgrund: Att det hÄlls Ärliga medarbetarsamtal tillhör vanligheterna pÄ de flesta företag, sÄvÀl inom privat som inom offentlig sektor. Men Àr det nÄgon mening med att ha medarbetarsamtal? Vi undrar om de finns endast för att fylla ett ceremoniellt syfte, om det Àr nÄgot ledningen bestÀmt utan att förklara varför för de anstÀllda? Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att försöka ta reda pÄ hur chefer och medarbetare upplever medarbetarsamtalför att se om dessa samtal fyller nÄgon funktion eller om de existerar nÄgon egentlig anledning. Metod: För att besvara studiens syfte har ett induktivt angreppssÀtt med en kvalitativ metod valts som grund för uppsatsen.

Seniorboende Àr en ny boendeform för Àldre, frÄn 55 Är och uppÄt. Vilka faktorer gÄr att urskilja i offentliga debatten nÀr det gÀller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar mÀnniskor dit och hur upplevs boendet? En stor förÀndring för Àldre var nÀr kvarboendeprincipen hade sitt intÄg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att mÀnniskor inte lÀngre kunde tvingas flytta ifrÄn sina hem nÀr de blev gamla och sjuka. Under vÄra verksamma Är inom Àldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förÀndring i form av Àdelreformens införande Är 1992.

Denna studies syfte var att undersöka om dövas ÄldersförÀndringar i arbetsminnesbearbetning skiljer sig frÄn hörandes. Fyra grupper deltog, döva (teckensprÄkiga) och hörande (icke teckensprÄkiga), indelade i grupper om yngre och Àldre (> 65 Är). Femtiosex personer deltog, jÀmnt fördelade över de fyra grupperna. Samtliga fick genomgÄ ett arbetsminnestest indelat i tre delar, ett spatialt, ett temporalt och ett spatialt - temporalt test. Den spatiala naturen hos teckensprÄket förvÀntades leda till en relativt sett förstÀrkt funktion i detta test hos de teckensprÄkiga.

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohÀlsa som deltar i en kognitivt inriktad sjÀlvstÀrkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsÀttningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare Àr syftet att kartlÀgga vilka motiv och förvÀntningar informanterna hade för att gÄ utbildningen..

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av mÀnniskor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hÀlsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist pÄ förstÄelse och acceptans frÄn sin omgivning nÀr det gÀller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar ocksÄ att personer med psykisk sjukdom vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; den psykiska strukturens förutsÀttningar, sociala relationers karaktÀr - avseende emotionerna skam och stolthet, mÀnniskan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen pÄ förstÄelse och acceptans pÄverkar intervjupersonerna sjÀlvbild pÄ ett negativt sÀtt. Konsekvensen blir en bristande tillit bÄde till sig sjÀlv och andra och resulterar i försvÄrandet av att upprÀtthÄlla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förstÄelse och acceptans blir speglade pÄ ett sÀtt som stÀrker det sanna sjÀlvet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrÄn att intervjupersonerna med hjÀlp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten vÀrdet av ett autentiskt sjÀlv.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

MÀnniskan Àr en sÀllskaplig varelse. Att samtala Àr för henne en lika sjÀlvklar handling som den vid nÀrmare granskning Àr komplex. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt imÀnniskans sÀllskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frÄgestÀllningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstÄs medavseende pÄ den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hÀnsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen Àr central.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan pĂ„verka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner pĂ„verkas kan bidra till tidig upptĂ€ckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat pĂ„ kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmĂ„ga. Resultat frĂ„n bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Studiens syfte Àr att undersöka varför hemvÀrnet har överlevt, baserat pÄ hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen anvÀnds diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, sÄsom institutionell teori. Uppsatsen bestÄr av en analys av tidningen HemvÀrnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvÀrnets folkliga förankring samt överbefÀlhavare HÄkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger pÄ hemvÀrnets identitet och funktion. VÄrt resultat visar att hemvÀrnets identitet i huvudsak har bestÄtt.

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal dÀr lÀrare, elev och förÀldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lÀrande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav pÄ skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhÄllande till de kursmÄl man arbetat mot och förslag pÄ hur elevens fortsatta lÀrande ska ske.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgÄngspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har nÄgot betydelse för elevens lÀrande och vilka fördelar respektive nackdelar lÀrarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda pÄ om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmÄlsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i tvÄ modersmÄlsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmÄlslÀrare, och observationer vid sex olika tillfÀllen. Vi kom fram till i vÄr undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform Àn ett beslutsfattande forum.

Arbetets huvudsakliga uppgift var att skapa en funktion till Drivhuset GÀvleborgs lokala hemsida i GÀvleborgs lÀn. Denna funktion har som primÀr uppgift att hjÀlpa studenter som startar företag att hitta varandra och ta hjÀlp av varandra inom olika branscher. Med hjÀlp av det objektorienterade programmeringssprÄket RubyOnRails sÄ skapadesen webbapplikation för att söka företag som fanns registreradegenom Drivhuset GÀvleborg. En administrativ sida upprÀttades ocksÄ för att kunna styra vilka företag som registrerades. Denna externa sida riktade sig enbart till de anstÀllda pÄ Drivhuset GÀvleborg för att kunna lÀgga till, redigera samt ta bort företag.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie som bestÄr av sex intervjuer med tjejer mellan 15-17 Är. Studiens syfte Àr att utforska dessa tjejers upplevelser av att bo och leva i bostadsomrÄdet Seved i Malmö, vilket Àr ett av media uppmÀrksammat bostadsomrÄde. Med hjÀlp av ett fenomenologiskt samt intersektionellt teoretiskt ramverk analyserar vi informanternas resonemang. I resultatdelen skildras vad som Àr karakteristiskt med Seved, hur informanterna förhÄller sig till ?killgÀngen? i omrÄdet, hur de ser pÄ trygghet och otrygghet kopplat till deras bostadsomrÄde, hur de bemöter det dÄliga ryktet om Seved samt hur de rör sig i och utanför Seved.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden och berÀknas öka i omfattning. Det Àr en irreversibel sjukdom som förvÀrras med tiden och som innebÀr att lungorna fÄr svÄrare att ta upp syre. Rökning Àr den frÀmsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste ÄtgÀrden för att begrÀnsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsÀtter mÄnga att röka efter att de har fÄtt sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.