Syftet med denna uppsats Àr att studera hur blickar och pekningar förhÄller sig till barns verbala yttranden. Jag har anvÀnt ett videoinspelat material dÀr 8 hörande barn med typisk utveckling mellan 0;8 och 5;10 Är interagerar. Ur detta har jag klippt sekvenser som passar min frÄgestÀllning, implementerat dem i annotationsprogrammet ELAN, och sedan annoterat och analyserat materialet. Av 77 deklarativa-informativa pekningar i det slutliga materialet fann jag 68 ha den tidigare kÀnda funktionen för denna pekningstyp, att förekomma i en vanlig pÄstÄendesats. De ÄterstÄende 9 hade ett blickmönster som skilde sig frÄn dessa.

Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ och synliggöra hur förskollÀrare ser pÄ sitt arbete med planerade aktiviteter pÄ tvÄ förskolor. Metoderna som anvÀndes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sÀtt att fÄ en bild av förskollÀrares syn pÄ gruppaktiviteter med barn i Äldrarna tre till fem Är. Videoobservationerna var ett sÀtt att fÄ möjlighet att fördjupa och förstÄ hur arbetet ser ut i praktiken. FrÄgestÀllningarna för studien bygger pÄ sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som ocksÄ var grunden för intervjuerna med förskollÀrarna.

Syftet med studien Àr att undersöka teaterlÀrares didaktiska syn pÄ Àmnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som pÄverkar lÀrarnas arbete i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlÀrarna för sin undervisning i Àmnet teater pÄ gymnasieskolan? Vilka faktorer pÄverkar lÀrarna i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielÀrare i teater. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna stÀlls resultaten mot tidigare forskning med fokus pÄ perspektiv pÄ teater och drama.

Denna uppsats kartlÀgger de centrala faktorerna som pÄverkar styrelsens storlek i noterade större bolag.Ett flertal variabler har identifierats som centrala för styrelsestorleken. De frÀmsta faktorerna Àr ökat intresse för styrelsens funktion bland allmÀnheten, ökad opinion kring mÄngfald i styrelsen samt förÀndring av styrelsens funktion.

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.

Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vÀnskapsrelationer ser ut med fokus pÄ innehÄll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra mÀn genomfördes utifrÄn en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades dÀrefter med hjÀlp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta omrÄdet Àr begrÀnsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jÀmförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vÀnskapsrelationerna.

VÄr studie syftade till att beskriva och förstÄ lÀrares bakomliggande stÀllningstaganden till lÀxans funktion. Hur anvÀnde de lÀxorna? Varför anvÀndes de pÄ det sÀttet? Vilken grund hade lÀrarna för sina stÀllningstaganden? Denna kvalitativa studie gjordes med utgÄngspunkt i ett rangordningsformulÀr utdelat till tio lÀrare. UtifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide genomfördes sedan intervjuer med fyra lÀrare arbetande i grundskolans tidigare Är. Vi fann meningsskiljaktigheter kring lÀxans vara eller inte vara, samt i vilket syfte och hur den anvÀnds.

Studiens syfte var att fÄ kunskap och förstÄelse varför medlemmar i en nykter och drogfri förening valt att vara nyktra och drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var (1) Varför medlemmar i en förening vÀljer att inte anvÀnda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjÀlp av jÀmförelser med tidigare forskning inom omrÄdet och relevanta teorier. Resultatet pÄvisade att anknytning och kÀnsla av trygghet och stöttning frÄn förÀldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger.

SammanfattningIntensiva fallstudier av dagspressens representationer av humanitÀra aktioner Biafra 1968 och pÄ Afrikas horn 2011 möjliggör en jÀmförelse i hur skildringen av det svÀltande Afrika förÀndrats över tid. Uppsatsens syfte har, med denna komparativa ansats, fokuserat pÄ hur den utrikesjournalistiska diskursen skapar Oss och de Andra. Detta har undersökts med följande frÄgestÀllningar:Hur framstÀlls de behövande och de som hjÀlper?Legitimeras humanitÀra aktioner? I sÄ fall: hur?Vad har detta med utrikesjournalistikens diskursiva praktiker att göra?Hur kan detta kopplas till ideologier, maktrelationer och kulturella vÀrderingar i den sociokulturella kontexten?Med postkolonial teori har utgÄngspunkten varit att undersöka hur kolonialismen som ideologi, som en del av det svenska, kollektiva minnet, inverkar pÄ journalistiken. Den empiri som ligger till grund för analyserna bestÄr sammanlagt av fyra publikationer frÄn Dagens Nyheter som, med sin ledande stÀllning, representerar dagspressen.

Idag lever ett stort antal mÀnniskor med Multipel Skleros (MS) av varierande grad i Sverige. MS pÄverkar livskvaliteten negativt genom att personen kan fÄ koordinationsstörningar, kÀnselnedsÀttning, miktionsbesvÀr samt problem med gÄngfunktionen och den sexuella funktionen. Det finns mÄnga studier gjorda pÄ livskvalitet hos personer med MS men dock ingen gemensam litteraturöversikt och sammanstÀllning av dess resultat. Syftet med studien var att analysera den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos personer med MS utifrÄn granskning och sammanstÀllning av studier dÀr mÀtinstrumentet MSQOL-54 anvÀnts. En litteraturöversikt med fem studier har genomförts dÀr det kvantitativa mÀtinstrumentet MSQOL-54 anvÀnts.

I uppsatsen undersöks vilka svÄrigheter en före detta kriminell möter lÀngs vÀgen vid Äteranpassning till samhÀllet. GÄr det att tvÀtta bort en stÀmpel som avvikare och hur pÄverkar stigmatiseringen deras liv. Vi vill alltsÄ lyfta fram hur före detta kriminella upplever vÀgen tillbaka in i samhÀllet och möjligheterna till ett normalt liv. Uppsatsen studeras med hjÀlp av en kvalitativ metod för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ en förstÄelse för en före detta kriminells egna tankar och upplevelser kring processen att bygga upp ett nytt liv. Det insamlade materialet bygger pÄ intervjuer med tvÄ livsberÀttelser, en nyckelinformant och kompletteras vidare med ett case.

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

Studiens syfte var att utifrÄn en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nÀtverksidan Facebook pÄverkar deras sociala identitet. Studien Àmnade Àven ge kunskap om huruvida individer förvÀntas framstÀlla sig pÄ ett visst sÀtt pÄ nÀtverksidan och om denna framstÀllning överensstÀmmer med deras identitet i övriga livet.     TillvÀgagÄngssÀttet i studien var semi-strukturerade intervjuer med Ätta aktiva anvÀndare av Facebook i VÀstra Götalands lÀn. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom dÄ respondenterna berÀttade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmÀn bild av anvÀndandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvÀrd profil.      Studiens resultat visar att Facebook-anvÀndare inte Àr helt medvetna om hur mycket nÀtverksidan faktiskt pÄverkar dem.

SyfteSyftet med denna studie var att klarlÀgga om det finns nÄgot samband mellan anterior knÀlaxitet, mÀtt med KT-1000, och "funktion i sport och fritid" respektive "knÀrelaterad livskvalitet", enligt Knee injury and Osteoarthrits Outcome Score (KOOS), 6-8 mÄnader efter en frÀmre korsbandsrekonstruktion. Ett annat syfte var att studera om det föreligger nÄgon könsskillnad avseende dessa parametrar.MetodDenna undersökning Àr baserad pÄ ett prospektivt insamlat registermaterial frÄn Svenska korsbandsregistret samt frÄn Capio Artro ClinicŽs IT-register avseende patienter som genomgÄtt frÀmre korsbandsrekonstruktion med hamstringsgraft.Urvalet av patienterna (18-35 Är) gjordes konsekutivt under Ären 2010-2011 bland de ortopedkirurger som gjort flest antal operationer under denna period, vilket kom att omfatta 427 patienter. Baserat pÄ inklusions- och exklusionskriterier kvarstod 100 patienter. En powerberÀkning visade pÄ behov av 58 patienter, 29 mÀn och 29 kvinnor. En jÀmn fördelning, mellan mÀn och kvinnor gjordes genom lottning.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.