ABSTRACTHelena Nowachek The purpose of the following study is to focus upon the possibilities and challenges associated with the transference of corporate culture from one organization to another. I have chosen to address this by looking at the franchise company Jobzone, which works specifically with recruitment and outsourcing. As a method I have interviewed three people in Jobzone: one person who is responsible for education, one franchising boss in Sweden and one franchisee. To delineate the concept of culture I apply both Schein?s model, in which he divides culture into the three levels of artifacts, values and basic assumptions, as well as a general theory of communication.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad företag bör investera i för att öka köpbenägenheten hos kunden. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka vilka butikschefernas upplevda problem med franchisingkonceptet är vid investeringar i butikerna. Metod: I uppsatsen har det utförts en tvärsnittsundersökning på mikronivå. En enkätundersökning och tre intervjuer har utförts och det abduktiva tillvägagångssättet har fått vara utgångspunkten för undersökningen.Teori: Teorierna som har använts i uppsatsen är marknadsföringsmix, servqual, customer value och agentteorin. Empiri: Data som tagits fram till denna uppsats har varit till för att se butikschefernas syn på framtida investeringar och franchisingkonceptet och enkätundersökningen har resulterat i empiri kring vilka faktorer som påverkar kunderna.Resultat:       Företaget bör skräddarsy marknadsföringen för respektive butik, utifrån vilket kundsegment butiken har. Företaget bör investera i allt som ökar servicegraden, såsom investeringar i snabbare system och i kurser och samarbeten som bidrar till säkrare, kunnigare och trevligare personal.

Kontroll och relation är två vanligt förekommande ämnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare är den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder på att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare är avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. Då både kontroll och relation två är viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera ställer vi oss frågan vad som händer om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn då bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation där exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebär en reducerad kontroll.

Eftersom människor idag inte bara gör sina val av butik utefter pris och/eller sortiment utan också efter vilka mervärden och upplevelser en butik ger, så är det viktigt att butiker arbetar med att vara attraktiva i sin interiöra säljmiljö för att kunden ska välja just den butiken och inte någon annan. Det är viktigt att ge dem inspiration som förhoppningsvis leder till köp, och som skapar en vilja till att komma tillbaka. Utefter detta så valde vi att undersöka hur två stycken möbelbutiker, som båda är franchising butiker och ingår i en kedja, använder sig av den interiöra säljmiljön i sin marknadskommunikation. De två butiker som vi valde att undersöka var Mio i Karlstad och EM i Arvika, vi valde dessa två butikerna pågrund av att de är två butiker som liknar varandra i pris, sortiment och vilka kunder de riktar sig till. Detta gjorde det mer intressant att se vilka skillnader och likheter som fanns i de respektive två butikernas användning av den interiöra säljmiljön i sin marknadskommunikation.

Förhållandet mellan en franchisegivare och dennes franchisetagare bygger i mångt och mycket på avtalsfrihet parterna emellan och grundar sig i många avseenden på affärsmässiga överväganden. Parterna är skilda rättssubjekt, som var och en ansvarar för sina egna rättshandlingar. Likväl innehåller en franchiserelation stora inslag av samverkan och bygger på de synergieffekter som parterna kan ta del av genom en effektiv fördelning av arbetsuppgifter. Följande framställning ämnar besvara frågan i vilken utsträckning en franchisegivare är ansvarig gentemot sina franchisetagare för kostnader som dessa har åsamkats p.g.a. att de anvisats av franchisegivaren att ingå avtal med tredje man.

This study is conducted with a focus on managers and its different forms as found in a nation wide Swedish bedroom specialist-organisation, Sängjätten. Leadership is perceived in many forms and depends on a large variety of factors within and outside the organisation. One of these factors is ownership and the characteristics these imply on the forms in which the manager works. Within the studied organisation there were two distinctive forms of ownership regarding to the stores we studied; such as franchising compared to the franchiser owned through a national headquarter, so-called ?self-proprietary stores?.

Lastbilsindustrin är idag en komplex industri där marknaden präglas av stor konkurrens aktörerna emellan. För att utnyttja den fria marknaden och entreprenörens drivande krafter för en lyckad affär har Scania valt att tillämpa DOS-standarder för sina återförsäljare. Syftet med denna studie är att kartlägga de poster som försvårar en entreprenörs möjligheter att starta som återförsäljare för Scania. Studien har för avsikt att ligga till grund för vidare diskussioner och skapa en förståelse för vilka kostnader som påverkar entreprenören i startfasen. Kostnader som kan vara direkt avgörande vad det gäller att hitta lönsamhet i verksamheten. Direktiv från EU har fått Scania att skapa standarder bland sina återförsäljare.

Informationsteknologin och ett alltmer multifunktionellt internet är en orsak till den så kallade ?informationsrevolutionen?. Ingenting i ett företag sker utan att det föregåtts av någon form av utväxling av information. Information är till för att underlätta för företaget att göra affärer. Det är säljaren som möter kunden har en viktig roll då denna person verkar som koordinator mellan det egna företaget och dess kunder.

This master of economics paper discuss that the globalization has lead to increasing internationalization among small Swedish IT- companies in the service sector. Sweden has a long history of foreign trade but in the beginning of the industrialization only large companies that produced goods answered for the foreign trade. Before, the Swedish companies begun their operations abroad in fairly nearby markets and only gradually penetrated far-flung countries. Now this is no longer possible. When small companies nowadays seek growth in other countries there is no time internationalize with the same approaches as before, especially when the company offers a service.

Dagens konsumtionsvarumarknad präglas av hård konkurrens, där stora och små företag agerar. För att lyckas på marknaden måste alla aktörer bedriva en strategi, som passar såväl marknadens krav som företagets egen organisationsform. Trenden idag är att stora företag blir allt större, vilket skapar marknadstäckning och skalfördelar. Detta gäller även för konfektions- och ekiperingshandeln, där rikstäckande aktörer tar allt större marknadsandelar från enskilda fackhandlare. De stora kedjorna drivs i olika former såsom aktiebolag, franchising och frivilliga fackkedjor.