Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn lärare i Idrott och hälsa på gymnasiet har på genus i förhållande till undervisningen samt hur de väljer att arbeta konkret med att motverka stereotypa könsroller. I och med införandet av Gy11 tillkom i ämnesplanen för Idrott och hälsa kravet på att undervisningen skall syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt att eleverna ska ges förutsättningar att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster och jämställdhet i relation till idrotts- och motionsutövande. Att rådande styrdokument lägger stor vikt på jämställdhetsfrågor är tydligt, men hur tolkar de yrkesaktiva lärarna de nya direktiven? För att få en inblick i hur lärare resonerar kring förändringarna i ämnesplanen samt vilka tolkningsmöjligheter som finns har vi valt att intervjua 5 lärare i Idrott och hälsa om hur implementeringen av de nya direktiven gått till. För att få en inblick i hur styrdokumenten behandlar jämställdhet och genus, samt för att visa på de förändringar som genomförts har vi granskat tidigare läroplaner och kursplaner och jämfört dessa med Gy11 och Lgr11.I studien framkommer med tydlighet att lärarna som intervjuats väljer att fokusera undervisningens innehåll på de delar som är betygsgrundande och väljer snarast att behandla målen i syftet som övergripande mål som ska genomsyrar undervisningen.

Blomqvist, Kristina (2007): Används elevers förkunskaper i undervisningen? ? En enkätstudie av några avgångsklasser vid två gymnasieskolor.Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

Smartboard är en modern teknik som blir allt vanligare i våra svenska klassrum. Studiens syfte är att studera hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-2 på en skola använder smartboard som ett verktyg/läromedel för barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används för att tolka och förstå människors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfällen där smartboard används som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lärare som använder sig av smartboard i sin undervisning.

Skolans värdegrund är en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som någonting som är frikopplat från bildningsuppdraget. Värdegrunden innefattar ett antal ständigt aktuella områden ? demokrati, mångfald, tolerans, jämställdhet för att nämna några. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på den demokratiska kompetensen, mångfald/etnicitet, jämställdhet och tolerans. Områden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mångkulturellt.

SammanfattningHälsoundervisning är en uppsats på avancerad nivå som är skriven under höstterminen 2012 vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm som omfattar 15 högskolepoäng.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka hur högstadielärare, i ämnet idrott och hälsa, arbetar med hälsobegreppet i sin undervisning utifrån deras synsätt på hälsobegreppet. Utifrån syftet har dessa frågeställningar vuxit fram:Vad har lärare i idrott och hälsa för synsätt på hälsobegreppet?Hur undervisar lärare i idrott och hälsa sina elever i och om hälsobegreppet?MetodJag har använt mig av den kvalitativa ansatsen med fokus på intervjuer. Urvalet är fem stycken lärare som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet. Metoden har använts för att få stora och djupa svar på frågeställningarna.

Syftet med detta arbete är att undersöka varför pojkarna i en mellanstadieklass presterar bättre än flickorna i engelska. Det är enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) viktigt att all undervisningen i skolan är könsneutral och att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Undersökningen bygger på 6 stycken kvalitativa intervjuer med elever ifrån en fjärdeklass i en grundskola utanför Malmö. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Judith Butler´s teori om att skillnaderna mellan könen endast beror på sociala orsaker istället för biologiska. Materialet har även analyserats utifrån de teorier som finns om hur man bäst lär sig ett främmande språk samt tidigare forskning som bedrivits kring könsskillnader inom undervisningen.

ResuméStudiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, beslutade författarna sig för att ta reda på vilka olika undervisningsätt det finns för de elever som lär kinestetiskt, alltså genom att få röra på sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lärarna fick ett fiktivt case att utgå ifrån.Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsätt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lärare i skolan.Författarnas tolkningar av lärarnas svar är att de gärna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lärande. Detta gäller inte enbart det kinestetiska lärandet.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur och om elevers motivation påverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod är intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvärderingsenkäter och lektionsbesök. Undersökningen ämnar få svar på hur elevers motivation påverkas på matematiklektioner med praktiska övningar jämfört med på mer traditionella lektioner med räkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen är författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv påverkan på elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen.

Denna studies syfte är att belysa hur ett urval av engelsklärare uppfattat hur undervisningen samt deras elever påverkats av införandet av betyg i årskurs 6. För att besvara detta användes kvalitativa intervjuer med fem lärare som satte betyg i engelska läsåret 2012/2013. Resultatet visar att införandet av betyg påverkat undervisningen så tillvida att de muntliga inslagen ökat eftersom förmågorna som ska bedömas kräver att eleverna ges förutsättningar att visa dessa. Resultatet visar även att införandet av betyg har ökat elevernas motivation till skolarbetet. De elever som riskerar ett lågt eller ett underkänt betyg uppvisar dock inte ökad motivation utan snarare sänkt.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgår man ifrån att elever lär i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lärare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lärandesituationer för eleverna. Det ärockså viktigt att läraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svårigheter elevernakan ha då bokstavssymboler ersätter tal. Tidigare forskning beskriver att lärare kan ställa sigfrågorna vad, hur och varför då de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbåde undervisningen och utvärderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lärares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i åk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lärare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lärare utgår från läroboken då de planerar undervisningen ochutvärderar elevernas kunskaper.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lågstadiet. Hur lärare tillämpar sin undervisning med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och hur lärarna beskriver att de arbetar utifrån individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades på den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte även att det är svårt att individanpassa till 100 % på grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lärarna varierade undervisningen och lade mer fokus på de elever som hade svårt att uppnå målen.

Denna uppsats diskuterar det faktum att många lärarstudenter inom Religionsvetenskap och lärande är kristna eller, i mer sällsynta fall, bekänner sig till någon annan traditionell religion. Enligt läroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som något av ett problem om lärarstaben i det aktuella ämnet är aktivt troende. Länge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand växte kraven på objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. På 1960-talet var kravet på objektivitet så stort att många lärare blev rädda för att undervisa och på så sätt råka påverka sina elever med sina egna åsikter. Nu har kraven på objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.