Sökresultat:
304 Uppsatser om Främre regioner - Sida 7 av 21
Samplanering - hinder och möjligheter
I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..
Ăr det dĂ€r ett torg? : en studie om upplevelse, anvĂ€ndning & gestaltning
I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..
ErfarenhetsÄterföring inom större entreprenadföretag: fallgropar och framgÄngsfaktorer
Debatten i media om byggbranschen, har de senaste Ären kÀnnetecknats av skandaler sÄsom kartellavslöjanden, kvalitetsbrister samt skenande kostnader. Den kritik som har framförts till aktörerna inom byggbranschen pekar ofta pÄ att tillvaratagandet av erfarenheter frÄn genomförda projekt inom företagen Àr lÄg. Författarens examensarbete initierades för att undersöka hur Skanska Sverige AB region Hus Norr distriktet VÀsternorrland/JÀmtland arbetar med erfarenhetsÄterföring inom distriktet, samt hur detta arbete genomförs inom Skanska Sverige ABŽs övriga husregioner. Ur detta följer syftet för examensarbetet: Att utreda varför systemet för erfarenhetsÄterföring inte anvÀnds i tillrÀckligt hög utstrÀckning inom byggbranschen. De metoder som författaren anvÀnde sig av i examensarbetet var: studerande av anteckningar frÄn tidigare genomförda projekt, ostrukturerade intervjuer, samt en enkÀtundersökning.
Glesbygdernas demografiska problem och möjliga strategier mot avfolkning : D-uppsats i samhÀllsgeografi
Europas befolkning blir allt Ă€ldre och bosĂ€ttningen koncentreras i ökande omfĂ„ng till ett begrĂ€nsat antal tillvĂ€xtregioner. Den hĂ€r koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner sĂ€rskild hĂ„rt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskĂ€l till större regioner, utan att Ă„tervĂ€nda efter utbildningen, dĂ„ det fattas ett yrkesmĂ€ssigt perspektiv. Om nĂ„gra decennier kommer mer Ă€n halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsomrĂ„dena. Ăven de mindre storstĂ€derna och andra tillvĂ€xtomrĂ„den emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och sĂ„ Ă€ven i alla tillvĂ€xtomrĂ„den blir i genomsnitt litet Ă€ldre, men beroendekvoten förblir dĂ€r nĂ€stan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga mĂ€nniskor som tillbringar sitt yrkesliv dĂ€r.
Utgör miljöförekomsten av diklofenak och ibuprofen en risk för vattenlevande organismer?
I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..
KOMMUNERS MARKNADSFĂRING : EN STUDIE OM ATT SKAPA EN ATTRAKTIV VARUMĂRKESIMAGE
Styrande organisationer i olika typer av regioner, dÀribland kommunledningar, arbetar idag med marknadsföring för att stÀrka sin konkurrenskraft. Konkurrensen mellan regioner gÀller; invÄnare, turister och nÀringsliv. I Sverige Àr bakgrunden till arbetet den lokala nÀringspolitiken och företagiseringen inom den offentliga sektorn. Marknadsföringen har ofta som mÄl att skapa en attraktiv varumÀrkesimage. Inom forskningen finns idag en bild av att en regions varumÀrkesimage Àr nyckeln till attraktion av bland annat nÀringslivet, dÄ exempelvis etablering av företag.
Regional identitet
I Sverige har det pÄgÄtt en fyra decennier lÄng regiondebatt om hur den regionala förvaltningen ska organiseras. Denna debatt har resulterat i ett beslut om en försöksverksamhet med regionalt sjÀlvstyre i fyra lÀn frÄn 1 juli 1997 till 31 december 2002. I den regionala försöksverksamheten som ytterligare har förlÀngts till 2006 ingÄr Kalmar, Gotland, SkÄne och VÀstra Götaland. De tvÄ sistnÀmnda regionerna Àr mitt undersökningsmÄl. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram de vÀsentliga faktorer/element som kan relateras till och förknippas med regional identitet.
Kidscreen : SjÀlvskattad livskvalitethos tolvÄringar i fem svenska regioner
Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.
GrÀnsöverskridande fusioner : Hur stor betydelse kommer det tionde bolagsdirektivet att kunna fÄ?
Det rÄder i dagens lÀge en hÄrd konkurrens mellan sÄvÀl bolag pÄ den inre marknaden som mellan olika regioner. Möjligheten till ökat samarbete mellan bolag frÄn olika EU-lÀnder Àr en viktig del i att stÀrka Europas och de europeiska bolagens konkurrenskraftighet, vilket exempelvis kan göras genom grÀnsöverskridande fusioner. Det tionde bolagsdirektivet Àr sÄledes tÀnkt att möjliggöra och underlÀtta sammanslagningar av bolag frÄn olika medlemslÀnder. Den 13 december 2005 kom det dock en dom frÄn EG-domstolen som i viss mÄn kan tÀnkas underminera tanken bakom det tionde bolagsdirektivet. I Sevic Systems-domen, uttalar nÀmligen EG-domstolen att det ÀndÄ, trots att det tionde bolagsdirektivet ej Ànnu trÀtt i kraft, Àr möjligt att genomföra en grÀnsöverskridande fusion mellan tvÄ bolag, Àven om ett sÄdant förfarande ej Àr möjligt enligt de berörda lÀndernas lagstiftningar.
Region SkÄne ur deras eget perspektiv - FramgÄngssagan om försöksverksamheten
Studien behandlar försöksverksamheten Region SkÄne och deras kommunikation och information via texter om verksamheten till beslutsfattare och medborgare. Texterna ligger till grund för beslutet om fortsatt försöksverksamhet och pÄverkar Àven allmÀnheten. Genom en narrativanalys har vi urskiljt fyra teman; ?Permanenta sjÀlvstyrelsen!?, ?Region SkÄne Àr positivt och en nydanande föregÄngare?, ?Införandet av regioner Àr en naturlig och logisk utveckling?, och ?Region SkÄne Àr konkurrenskraftigt och bidrar till tillvÀxt?. I dessa narrativa teman anvÀnder regionen övertalningsdiskurs och myter, men Àven grepp som dramatisering och iscensÀttande.
AnvÀndbara mobila reseplanerare
Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehÄller operativsystem dÀr det tillÄts mÀngder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för sÄ kallade Nomadic Devices. En telefon som mer Àr tÀnkt att fungera som nÄgon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program Àn man tidigare sett för mobiltelefoner.
Kommunen som varumÀrke
Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.
PÄverkar Dag 0 express dÀckförsÀljningen? : UtvÀrdering av hierarkiska klustringsmetoder med försÀljningsdata & EnkÀtundersökning om efterfrÄgan pÄ expressleverans.
Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av en global dÀcktillverkare som Àmnar öka sin försÀljning i Sverige genom att implementera expressleverans och syftar till att undersöka huruvida en kortare leveranstid kan pÄverka framtida dÀckförsÀljning.För att underlÀtta planeringen av genomförandet av expressleverans anvÀnds klusteranalys. I denna uppsats har fokus lagts pÄ att jÀmföra olika hierarkiska klustringsmetoder och utvÀrdera vilken metod som ger de mest optimala klustren givet datamaterialet. För att undersöka om det existerar efterfrÄgan av expressleverans genomförs en egen enkÀtundersökning riktat mot företagets kunder. Utöver detta undersöks Àven i vilken utstrÀckning efterfrÄgan av expressleverans varierar efter kundsegment och storlek pÄ kunden vilket testas med hjÀlp av logistisk regressionsanalys.I uppsatsen kommer vi fram till att Wards metod genererar de mest optimala klustren givet datamaterialet och att en förkortad leveranstid ger en effekt pÄ ökningen av den framtida dÀckförsÀljningen i vissa regioner..
Effektivisering av nuvarande produktionssystem - reducering av orderflödesledtiden
Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehÄller operativsystem dÀr det tillÄts mÀngder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för sÄ kallade Nomadic Devices. En telefon som mer Àr tÀnkt att fungera som nÄgon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program Àn man tidigare sett för mobiltelefoner.
I jakten pÄ hÄllbart resande : en fallstudie om planeringen för minskad bilism
Ăkad medvetenhet om hĂ„llbarhetsfrĂ„gor har medfört ett behov i mĂ„nga kommuner och regioner att verka för ett mer hĂ„llbart resande, dĂ€r minskad bilanvĂ€ndning ofta Ă€r en uttalad mĂ„lsĂ€ttning. Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera planeringen för att uppnĂ„ ett mer hĂ„llbart resande. Analyser av planeringen sker utifrĂ„n en modell om fĂ€rdmedelsvalet med fokus pĂ„ vanebilisten och kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad pĂ„ intervjuer i Sveriges fjĂ€rde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att Ă„stadkomma ett mer hĂ„llbart resande krĂ€ver en omstĂ€llning av kollektivtrafiken, vilket dock Ă€r svĂ„rt inom en verksamhet som kan antas vara sĂ€rskilt stigberoende sĂ„som kollektivtrafiken Ă€r.