Sökresultat:
368 Uppsatser om Främmande arter - Sida 17 av 25
Effekter av endofytinfekterat vallgrÀs hos grÀsÀtare
För grÀsÀtare Àr ett nÀringsriktigt grovfoder av största betydelse för friska djur och god prestationsförmÄga. Det stÀller krav pÄ kvaliteten pÄ det vallgrÀs som anvÀnds till hö, hösilage och ensilage samt det grÀs som djuren betar. VallgrÀs kan infekteras av endofytiska mögelsvampar som producerar toxiska substanser. Neotyphodium spp. Àr ett slÀkte av endofytiska mögelsvampar som tillhör familjen Clavicipitaceae.
Zoonotisk potential hos MRSA : ett hot mot djur- och folkhÀlsa
Staphylococcus aureus Àr en bakterie vanligt förekommande i nÀsa och pÄ hud hos mÀnniskor och djur. Meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har förvÀrvat resistens mot ?-laktamantibiotika och har lÀnge varit en nosokomial patogen humant. PÄ senare Är har infektioner orsakade av MRSA börjat upptrÀda mer frekvent i samhÀllet och Àven setts kolonisera och infektera djur. Problematiken kring MRSA hos djuren har framförallt varit sÄrinfektioner, men Àven som orsak till kolonisation hos mÀnniskor i kontakt med dem.
Komplexa artrika planteringar i urbana miljöer
Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom Àn vad vi Àr vana att se i urbana miljöer.
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan anvÀndas i urbana miljöer. BenÀmningen komplexa artrika planteringar Àr skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehÄller frÀmst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas Àven mindre grupplanteringar samt anvÀndning av sorter som uppstÄtt genom vÀxtförÀdling, med dubbla blommor eller brokiga blad.
Arbetet har tre frÄgestÀllningar:
Vad Àr en komplex artrik plantering (definition och innehÄll) och hur kan den se ut?
Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svÄrigheter med dem?
I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad Àr det för kunskaper som behövs för att skapa dem?
FrÄgorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jÀmförelse av Skogens trÀdgÄrd i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och SkÀrholmens perennpark.
Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, VÀxtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, FörlÀngd sÀsong, Estetik, Biologisk mÄngfald, Succession och Fyllda nischer.
Arbetets slutsats Àr att komplexa artrika planteringar kan bidra med mÄnga fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hÄllbara stadsmiljöer Àr det viktigt att vÀxtgestaltare tÀnker pÄ att ta hÀnsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..
Artkunskap : en studie om en grupp femÄringars kunskap om och erfarenhet av olika djur och vÀxter
I vÄr kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kÀnnedom om dem vanligaste arterna i nÀrmiljön, vilket gav oss en tankestÀllare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka en grupp fem-Äringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader pÄ barnens artkunskap vad gÀller djur respektive vÀxter, samt vilka dessa i sÄ fall Àr.Eftersom vi vill fÄ fram barnens erfarenheter sÄ valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. DÄ har intervjuaren fÀrdiga frÄgor, men den intervjuade fÄr möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-Äringar pÄ en förskola i en liten ort med ungefÀr 500 invÄnare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bÀttre kÀnnedom om djur Àn om vÀxter.
Personlighetsvariationer hos mjölkkor
Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, Älder och vilken sida djuren stÄtt pÄ i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett frÀmmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det frÀmmande objektet. Tolv beteendevariabler anvÀndes i en PCA (principal component analysis) och visade tvÄ komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingÄr i medgörlighet och extraversion i den mÀnskliga femfaktorsmodellen.
FörÀndringar i vÀstra Yoldiahavets vattenmiljö under trettioett Är : En studie av fossil frÄn ostracoder, mollusker och foraminiferer frÄn Myssjaren, östra Mellansverige
I denna studie undersöks hur vattenmiljön förÀndrades i ett omrÄde av vÀstra Yoldiahavet, idag sjön Myssjaren i östra Mellansverige. Syftet med undersökningen har varit att Äterskapa hur vattnets salthalt förÀndrades i omrÄdet genom att studera förekomsten av fossil frÄn saltvattenkrÀvande bentisk kalkskalsfauna i lera frÄn perioden.Fossil hittades frÄn sju Är, 10 395-10 388 lervarvsÄr BP, av den 31 Är lÄnga period, 10 410-10 379 lervarvsÄr BP, som har undersökts. UtifrÄn fossilförekomsten kunde det konstateras att vattnet var brÀckt under dessa sju Är. Eftersom att fossil inte hittades frÄn tidigare och senare perioder DÀrför Àr det möjligt att vattnet var brÀckt bÄde före och efter denna period.Det som begrÀnsade de undersökta arternas utbredning i omrÄdet var halten suspenderat sediment i vattnet. Det var en konsekvens av att mycket sediment transporterades till omrÄdet i och med att omrÄdet befann sig mellan tvÄ större utlopp av glacialt smÀltvatten.DÀrför har denna studie, förutom att konstatera att vattnet var brÀckt under den undersökta perioden, Àven visat en succession av arter i Yoldiahavet.I studien identifieras ocksÄ en 4 Är lÄng kallperiod som varade mellan 10 393-10 389 lervarvsÄr BP.
Didaktiska arter
The study intends to find easily recognizable indicator species for water quality in the constructed wetland of Flemingsbergsviken. The study is relevant since indicator species can be difficult to determine for common people. Easily recognizable indicator species could improve dialogue between the scientific community, administrative authorities and the general public. Such species could be used in education systems, associations or in information campaigns. Therefore, I have chosen to refer to these species as didactical species.
Skogsbrukets pĂ„verkan pĂ„ artmĂ„ngfalden hos mossor och lavar : Ăr artmĂ„ngfalden större i en skog vid kontinuitetsskogsbruk Ă€n vid trakthyggesbruk?
Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmĂ„ngfald. Ă
r 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter Àr beroende av lÄng skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. PÄ den tiden dÄ bönderna sjÀlva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.
KartlÀggning av mykologiska risker med torkade fikon
Detta examensarbete innehÄller dels en fördjupad sammanstÀllning av den kunskap som finns vad gÀller odling, produktion, mykologiska risker och kontroll av torkade fikon, dels resultaten frÄn en kartlÀggning av mögel och mykotoxiner i 17 fikonprov som inhandlades frÄn butiker i Stockholm-Uppsalaregionen under oktober till december 2009. Examensarbetet genomfördes som en del av en större mykologisk kartlÀggning av torkad frukt pÄ Livsmedelsverket. Anledningen till att torkade fikon ansÄgs angelÀget att undersöka var att mycket höga halter av aflatoxiner och ochratoxin A pÄvisats i enskilda fikon i olika studier samt att ett stort antal partier av torkade fikon varje Är avvisats vid europeiska grÀnskontroller pÄ grund av överskridande halter av aflatoxiner. De 17 fikonproven analyserades dels mykologiskt med morfologiska metoder för att undersöka om fikonen innehöll viktiga mykotoxinbildande arter, dels med semi-kvalitativa snabbkit för att undersöka om fikonen innehÄll aflatoxiner och ochratoxin A. Den mykologiska kartlÀggningen visade att fikon pÄ den svenska marknaden kan innehÄlla mögelgifter, vilket kan innebÀra en hÀlsorisk för svenska konsumenter.
Kan kolloidcentrifugering förbÀttra spermiekvaliteten hos hund?
Denna studie undersökte om sÄ kallad ?Single layer centrifugation? (SLC) genom en silanöverdragen silikat kan selektera spermier med bÀttre kvalitet. SLC Àr en metod för att separera spermier med bra kvalitet frÄn andra celler och seminalplasma genom att utnyttja deras olika densitet.Egenskaperna hos spermier varierar mellan arter och dÀrför Àven möjligheterna att spara och förvara spermier. UtvÀrdering av spermiekvalitet Àr viktigt för att förutsÀga den fertila förmÄgan och Àven utvÀrdera pÄverkan de olika processerna som spermierna utsÀtts för. I denna studie har spermiernas morfologi, motilitet, membranintegritet och akrosomintegritet undersöktes.Ejakulat frÄn sex hundar av olika ras och Älder anvÀndes.
Tuberkulos hos elefanter
Tuberkulos (TB) Àr en relativt ny sjukdom hos elefanter. Det Àr frÀmst elefanter pÄ djurparker i Nordamerika samt tama elefanter i Asien som drabbas.
Bakterien Mycobacterium tuberculosis Àr vanligast orsakande agens men Àven fall orsakade av Mycobacterium bovis finns beskrivna. Typiska symptom Àr viktnedgÄng, anorexi, svaghet,
hosta och slem frÄn snabeln, men ofta syns inga symptom alls. Post mortem syns lesioner i lungor, bronker och trachea samt inkapslade granulom i lungorna.
Det kan vara svÄrt att diagnosticera TB hos elefanter. För isolering av M.
Fusarium och mykotoxiner i spannmÄl - utbredning, konsekvenser och möjliga ÄtgÀrder
Vissa Fusarium-arter Àr vÀxtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i vÀrlden. De pÄverkar grödor kvantitativt dÄ de kan sÀnka skördemÀngden, men Àr kanske mest kÀnda för förmÄgan att Àndra grödans kvalitativa egenskaper dÄ de kan producera mykotoxiner.
Mykotoxiner Àr sekundÀra metaboliter som kan pÄverka mÀnniskors och djurs hÀlsa negativt.
Syftet med arbetet Àr att sammanstÀlla litteratur som tar upp Fusarium och mykotoxiner. Arbetet Àr frÀmst inriktat mot vÄrsÀd i framför allt Norden.
Utplantering av fisk i svenskt sötvatten: TillstÄndsregleringen
Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rÀttsliga förutsÀttningarna för utsÀttning av fisk i svenskt sötvatten. FrÄgor som hur tillstÄndsregleringen ser ut har angripits med en rÀttsdogmatisk metod. Fokus har varit pÄ fiskelagen, fiskeförordningen samt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13). Natura 2000 omrÄden har inte tagits i beaktande i denna uppsats. UtsÀttning av fisk har en lÄng historia i Sverige, redan pÄ vikingatiden flyttades fisk frÄn ett vattenomrÄde till ett annat.
Asiatiska lÄnghorningar och deras effekt pÄ trÀdbestÄndet i tio nordiska stÀder
Denna rapport Àr ett kandidatarbete skrivet inom ramen för Landskapsingenjörsprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Uppsatsen Àr skriven pÄ C-nivÄ, och motsvarar 15 hög-skolepoÀng, pÄ Àmnet Landskapsplanering.
Denna rapport tar upp och behandlar det annalkande hotet av de tvÄ asiatiska lÄnghorningarna, Anoplophora glabripennis och Anoplophora chinensis, som riskerar att etableras pÄ vÄra breddgra-der. DÀr syftet med detta arbete Àr att studera hur artdiversiteten tar ut sin rÀtt ifall de asiatiska lÄnghornigarna skulle ge sig pÄ de arter som finns i vÄra stÀder. Vad som kan och Àven kommer hÀn-da ifall de tvÄ etablerar sig pÄ vÄra urbana trÀd, samt vilka trÀd som klarar sig och vilka som har en ökad risk att drabbas av skadedjur kommer att besvaras i denna rapport. Detta för att ge en bÀttre förstÄelse för de problem som vÀntar i framtiden, och för att undvika en ny epidemi som utplÄnar stora delar av vÄra urbana trÀd likt "almsjukan".
Rapporten bygger pÄ material insamlat frÄn över 30 vetenskapliga artiklar och databaser.
Normalvariation av asymmetrier i trav hos svenska ridhÀstar
Denna studie undersökte om sÄ kallad ?Single layer centrifugation? (SLC) genom en silanöverdragen silikat kan selektera spermier med bÀttre kvalitet. SLC Àr en metod för att separera spermier med bra kvalitet frÄn andra celler och seminalplasma genom att utnyttja deras olika densitet.Egenskaperna hos spermier varierar mellan arter och dÀrför Àven möjligheterna att spara och förvara spermier. UtvÀrdering av spermiekvalitet Àr viktigt för att förutsÀga den fertila förmÄgan och Àven utvÀrdera pÄverkan de olika processerna som spermierna utsÀtts för. I denna studie har spermiernas morfologi, motilitet, membranintegritet och akrosomintegritet undersöktes.Ejakulat frÄn sex hundar av olika ras och Älder anvÀndes.