The purpose of this essay is to investigate how social workers experience and understand subjects such as racism, discrimination, and similar attitudes that can exist in institutions of social work. We also want to bring to light how ?race?/ethnicity, gender and class are related to uneven access to Swedish welfare. Our main questions aim to examine how structural and institutional racism forms social workers daily practices and how this in turn affects ?immigrant? women.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga och analysera svenska kvÀllstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte ocksÄ svar pÄ hur journalister förhÄller sig till begrepp sÄ som ?invandrare? och ?flyktingar? i förhÄllande till ?etniskt svenska?. För att nÄ önskat resultat har vi anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som strÀcker sig lÀngre Àn en analys av bara texten, hÀr sÀtts texten in i en samhÀllelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, tvÄ ledande aktörer pÄ den svenska kvÀllstidningsmarknaden.För att finna relevanta artiklar för vÄr studie anvÀnde vi oss av databasen Mediearkivet.

The aim of the research project ?The menacing immigration and ideal Swedishness:A semiotic analysis of the Sweden Democrats campaign films? was to highlight how ethnicities are portrayed in five different campaign films produced by the Swedish party the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna). The applied theories are stereotypes, binary oppositions as well as the theory of whiteness and blackness. The method used to analyse the campaign films are semiotics, and the tools denotation, connotation, anchoring, relay, metonymy and myths. The results show that a person?s skin colour is of minor importance.

Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.

Studien har syftat till att utifrÄn ett intersektionellt perspektiv analysera lÀromedlet Hem- ochkonsumentkunskap Äk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens mÄlsÀttning har varit att lyfta vilka vÀrden och normer som konstrueras ochförmedlas genom lÀromedlet. Vidare har dessa normer och vÀrden diskuterats mot dem somtillskrivs i lÀroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det vÀsterlÀndska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jÀmstÀllda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om VÀst. Myterna symboliserar de förstÀllningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misÀr.

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen vÀxt, i sÄvÀl styrka som mÀngd. FrÀmlingsfientliga och rasistiska stereotyper anvÀnds ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre sprÄk (Ekman 2011:2).Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett frÀmlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter frÄn etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förstÄelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginlÀggen.Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). VÄrt material bestod av 9 stycken blogginlÀgg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlÀgg pÄ bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlÀgg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mÄngkultur med tre inlÀgg i varje kategori.

UngefÀr 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att mÄnga invandrare Àr utsatta i samhÀllet dÄ de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara sprÄksvÄrigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar Àven sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. PÄ sÄ sÀtt kan det uppstÄ det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter.

Studien har syftat till att utifrÄn ett intersektionellt perspektiv analysera lÀromedlet Hem- ochkonsumentkunskap Äk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens mÄlsÀttning har varit att lyfta vilka vÀrden och normer som konstrueras ochförmedlas genom lÀromedlet. Vidare har dessa normer och vÀrden diskuterats mot dem somtillskrivs i lÀroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det vÀsterlÀndska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jÀmstÀllda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om VÀst. Myterna symboliserar de förstÀllningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misÀr.

Tidigare forskning har visat att tillga?ngen till sociala vÀlfÀrdstjÀnster hos Australiens ursprungsbefolkning anses begrÀnsad. Vissa klienter har erfarenhet av dÄligt bemötande av personal inom vÀlfÀrdstjÀnster med blandad klientgrupp (ursprungsbefolkning och majoritetsbefolkning). Detta innebÀr att klienter tillhörande ursprungsbefolkningen inte delges samma rÀttigheter som övriga klienter ur majoritetsbefolkningen. Syftet med uppsatsen Àr att analysera och beskriva hur professionella i vÀstra Australien, frÀmst inom det sociala arbetet men Àven relaterade professioner inom psykologi, uppfattar ursprungsbefolkningens tillgÄng till sociala vÀlfÀrdstjÀnster samt hur professionella arbetar för att bevara ursprungsbefolkningens rÀttigheter.

Syftet med uppsatsen ?Vem har rÀtt till berÀttelsen? Nyhetskonstruktion i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den sÄkallade lasermannen? Àr att undersöka tryckta mediers rapportering om den sÄkallade lasermannen och de mÀnniskor han besköt. Jag gör detta motbakgrund av Shahram Khosravis berÀttelse om hur han framstÀlldes i medierna nÀr han blev beskjuten av lasermannen. Jag vill Àven undersöka förekomsten av samhÀllsdiskurser i artiklarna.FrÄgestÀllningarna Àr: vad Àr det för berÀttelser som förmedlas genom medierna och hur kan dessa jÀmföras med Shahram Khosravis berÀttelse? Kan man utlÀsa nÄgot budskap i mediernas rapportering och kan man i sÄdant fall förklara och förstÄ detta? Samt, vad kanmedierapporteringen tÀnkas fÄ för effekter? Uppsatsen bygger pÄ teorier om konstruktivism och medielogik, som handlar om att allting Àr konstruerat och att medierna inte pÄ ett objektivt sÀtt kan skildra olika nyheter.

I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag anvÀndandet av kategoriseringar som grundar sig pÄ etnicitet. Jag diskuterar Àven de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berÀttelser om deras liv och livssituation.Först kommer det inledande kapitel dÀr jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ?hen?, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag Àven mina metodiska utgÄngspunkter och tillvÀgagÄngssÀtt.

Muslimer framstÀlls ofta pÄ ett onyanserat sÀtt i vÀsterlÀndska media. Islam och muslimer framstÀlls bÄde som ett hot mot och samtidigt som underlÀgsna vÀstvÀrlden och vÀsterlÀnningar. Jag har i min uppsats fokuserat pÄ nyhetsmediernas framstÀllning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av muslimer som nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgÄngspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

Syfte: BÄde förskola och skola ska ta sin utgÄngspunkt i barn och elevers rÄdande erfarenheter. I förskolan lyfter man ocksÄ tydligt fram vikten av att utgÄ frÄn barnens intresse. Idag Àr populÀrkultur en betydande del av dessa erfarenheter och intressen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad denna förskoleklass elevers populÀrkulturella kapital, deras ?funds of knowledge? erbjuder nÀr det gÀller att anvÀnda och utveckla de fyra repertoarerna, den kodknÀckande, textskapande, textbrukande och kritisk analytiska repertoaren bÄde i lÀrarens undervisning som i elevernas egna val av aktiviteter.