Syfte:Syftet med studien var att undersöka hur patienter med diabetes typ 2 utförde sin egenvård och hur de upplevde sin livskvalitet utifrån utförda egenvårdsåtgärder.Metod:Detta arbete var en explorativ studie och utformad efter en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes på en vårdcentral där nio patienter med diabetes typ 2 intervjuades. Patienterna fick själva avgöra deltagande genom att kontakta vårdcentralen. Data strukturerades med en innehållsanalys.Resultat:Studien resulterade i fyra kategorier vilka var upplevelse av egenvård, upplevelse av livskvalitet, egenvårdsåtgärder och livskvalitet samt diabetes typ 2 och livskvalitet. De utförda egenvårdsåtgärderna var främst kost och fysisk aktivitet men även fotvård, synundersökningar, stresshantering, blodsockermätning, hålla en konstant vikt och undvika visceralt fett samt vara uppdaterad inom diabetes typ 2.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts.

Lekplatser, förskolegårdar och skolgårdar är några av barns vardagsmiljöer utomhus. Barn är beroende av att vuxna tar ansvar för att skapa stimulerande utomhusmiljöer som erbjuder lek och aktivitet samt främjar deras hälsa. Forskning visar att en god utomhusmiljö för barn ska vara stor till ytan, ha ett varierat innehåll, kuperad terräng och växlighet. Den ska också locka till sinnlig och vidlyftig lek samt fysisk aktivitet. Miljön ska vara spännande, utmanande och väcka barns nyfikenhet, upptäckarglädje och entusiasm. Ändå är många utomhusmiljöer för barn runt om i landet eftersatta och bristfälliga ur flera synpunkter.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en långvarig multifokal muskuloskeletal smärta. Smärtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smärta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk träning i form av styrketräning och aerob träning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk träning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien är en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk träning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.

Introduktion: I det hälsofrämjande arbetet, som är en del av distriktssköterskansspecialistkompetens, är rådgivning en grundläggande arbetsuppgift. Socialstyrelsen menar att hälso- och sjukvårdspersonal i sitt hälsofrämjande arbete behöver ställa frågor om levnadsvanor i större utsträckning än vad som görs idag. Ibland kan det dock finnas skäl till att inte ta upp dessa frågor med en patient. Om frågorna inte känns relevanta finns det en risk att de upplevs som kränkande, vilket i förlängningen skulle kunna leda till skuldbeläggning och obehag och därigenom skapa ytterligare ohälsa. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är enmetod som innebär att patienten får ett recept förskrivet på individuellt anpassad fysisk aktivitet.

Depressionssjukdomarna är en av de största orsakerna till ohälsa i världen och under de senaste 50 åren har depressionssjukdomarna blivit vanligare samt att debuten kommer tidigare i ålder. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva läkemedel och samtalsterapi. Fysisk träning har i en del studier visat sig ha samma effekt som antidepressiva läkemedel, det vill säga öka omsättningen av serotonin och noradrenalin. I de flesta studier finns dock metodologiska svagheter, vilket gjort att nyttan av fysisk träning fortfarande är oklar. Syftet med vår studie var att undersöka vad som fanns publicerat om nyttan av fysisk träning vid depression.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Från 1980 till 2010 ökade andelen personer med övervikt eller fetma från 30.7 procent till 46.6 procent. I dagsläget har 15-20 procent av barnen i Sverige övervikt och tre till fem procent fetma. Det senare är förenat med låg livskvalitet. Övervikt och fetma är också riskfaktorer för ett flertal allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsproblem i rörelseapparaten, vilket i sin tur leder till höga kostnader för samhället.

SammanfattningRegelbunden fysisk aktivitet har stora fördelar för hälsa och välbefinnande och kan förebygga skador och sjukdomar. Hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, osteoporos, typ 2 diabetes och fetma är exempel på sjukdomar som blir allt vanligare idag. Fysisk aktivitet minskar risken för dessa. Kondition, styrka och rörlighet spelar alla olika roller i hälsa, välbefinnande och idrottslig prestationsförmåga. Det är viktigt att utveckla ett allsidigt träningsprogram som inkluderar alla komponenter.

Ortorexia Nervosa är ett begrepp som vuxit fram för att förklara en form av hälsoberoende som inkluderar extrem hälsosam kost i kombination med överdriven fysisk aktivitet. Denna studies syfte var att undersöka prevalensen av ortorexi och där i även ålder- och könsskillnader. Vidare syftar studien till att undersöka relationen mellan kost, träning och psykiskt välbefinnande på både generell och komponentnivå. Datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning utförd på träningsanläggningar där sammanlagt 117 deltagare ingick i studien. Resultaten visade på en låg prevalens av ortorexi där ingen skillnad i upplevt psykiskt välbefinnande påträffades.

Denna underso?kning syftar till att underso?ka huruvida interaktivitet kan go?ra instruktioner fo?r en fysisk uppgift mer effektiva. Fo?r att go?ra detta skapades tva? applikationer som instruerade i vikningen av en origamifigur i form av en ba?t. En version implementerade interaktiva element medan den andra inte gjorde det.

Missbruk är en problematik vars negativa effekter framför allt påverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta då all tid och fokus läggs på själva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv på det sätt som önskas skapar både ett fysiskt och psykiskt lidande. Människor som mår dåligt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan använda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar på att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjälp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys som metod undersöka lärares tal om sin undervisning i idrott och hälsa samt syn på elever med övervikt.Frågeställningar:Hur uttrycker sig idrottslärarna om sina generella utgångspunkter för undervisningen i idrott och hälsa?Hur beskriver idrottslärarna sina erfarenheter av överviktiga elever?MetodFör att besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare i skolämnet idrott och hälsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio år. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lärarbehörighet för grundskolan och ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av diskursanalys som metod.ResultatLärarnas utgångspunkter för sin undervisning var främst att utveckla rörelseglädje hos eleverna. Målet var att alla elever skulle utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet.I samtliga lärares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framträder att det ligger ett ansvar hos läraren att skapa en miljö som är individanpassad där alla elever kan känna sig trygga och prestera utifrån sina egna förutsättningar.SlutsatsGenom diskursanalysen av utsagorna framträdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgångspunkt för lärarnas undervisning.

Studien syfte var att undersöka hur elever i årskurs sju upplever undervisningsmiljön i ämnet idrott och hälsa. Studien omfattade två klasser i årskurs sju på en innerstadsskola i en mindre kommun. Frågeställningarna i studien var vilken inställning eleverna hade till ämnet idrott och hälsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingå i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhålla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie är en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie är en kommunal F-9 skola där eleverna kommer från medel och övre medelklass.

Många 5-åriga barns vardagsliv är knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har på senare år fått ett tydligare pedagogiskt uppdrag på grund av införandet av förskolans läroplan år 1998, vilken reviderades år 2010. I och med förskolans förtydligade lärande-uppdrag så undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lärande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda år 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad.Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och även från den utvecklingspedagogiska lärandeteorin. Syftet med undersökningen är ta reda på hur förskolebarn beskriver sitt eget lärande.