Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande Fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus är mellan 1960-1980. Frågorna som besvaras är varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev så påtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker låg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som använts är framförallt arkivmaterial från folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare används böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i längden som teoretiska utgångspunkter.

With this thesis I wanted to find out how a teacher-team in Stockholm reason about and whether they have specific expectations of male teachers in the early school years. Interviews with five teachers from pre-school to grade 3 and in after-school have shown that specific expectations of male teachers is something obvious. Are male teachers expected to enter into the role of male role models to contribute with masculinity and a male perspective? However, the informants are not able to define how a male role model is or should act. Men and women are often defined as two separate, and often as opposite, groups.

In 1995 something happened that radically changed the European football. This was the arrival of the Bosman ruling, a decision made by the European Court of Justice which meant that players with an expired contract could change clubs for free and that the European Union's internal market including the free movement of labour was now a part of the European football. The effects of theBosman ruling are wildly discussed today. Many powerful people in the European football mean that football now is less competitive than before, that there are a small amount of teams that actually have the ability to win any trophies. This bachelor thesis is studying the effects of the competitive forces in football after the Bosman ruling as a case of the free movement in the European Union.

This thesis examines the interaction between European football and the European Union and if it can generate Europeanization. By using theories of Johan P Olsen and Claudo M Radaelli a theoretical framework was constructed in which Europeanization is seen as an interaction between the European level and the domestic level. The Europeanization is regarded as a two way process with elements of top-down and bottom-up pressures. The study focus on the changes and the actors in the Europeanization process and how the European Union as a top-level and European football as a bottom-level influence each other to European changes. The theoretical framework is used to analyze the Bosman case and the Cotonou agreement's implementation in a Swedish football context.

Vi har studerat hur Fotbollstränare och spelare i sydvästra Sverige ser på begreppet talang. Det är ett väldigt svårdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att än idag kan man inte definitivt definiera begreppet på ett rättvist sätt. Talangreferenserna är dock vanligt förekommande i våra dagar, främst genom massmedierna som på många sätt styr vad vi som individer tror och tänker. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en ostrukturerad intervju, och totalt så intervjuade vi sex stycken, jämnt fördelat på tre spelare och tre tränare. Teorier som vi valt att använda oss av för detta ändamål är det sociokulturella perspektivet där vi använde oss av främst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur är John Dewey.

Syftet med studien är att belysa hur unga Fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga Fotbollstjejer att träningarna och verksamheten ska innehålla och hur ska den organiseras för att de ska upprätthålla sitt intresse och stanna kvar?- Vad är viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-års lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten är att spela matcher och åka på cuper. De tycker att det är viktigt att vinna, men har de spelat bra och fått visa upp vad de lärt sig så kan de ta en förlust. Kompisarna är en viktig faktor och att ha roligt tillsammans är det som gör att de vill fortsätta att spela Fotboll. De tycker att träningarna ska innehålla blandade övningar och att de även där får spela matcher i många olika varianter.

Time changes, so also in sport. The small venues become larger and more modernized. As stadiums grows, so also does sponsorship and its popularity, around them. Is it enough as a sponsor only to expose yourself these days, or does the new times require more creativity to stand out from all the media?This work is done for Stadium AB in Norrköping, and treats questions such as; what type of sposnorcummunication that is proper to use around the soccer stadium, and if it is possible for new ideas in the future when Stadium is hosting a game? To answer these questions theory has been read about sponsorship and data has been gathered through qualitative interviewswith soccer clubs and sponsorship consultants.The work result shows that there are some general rules that the company should follow tosucceess when hosting a game.

Denna studie undersöker hur Småland Fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i Småland, samt att söka klarhet i hur Fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som är en bra eller mindre bra Fotbollsspelare påverkar deras syn på talangidentifikation och talangutveckling. Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer på alla de nivåer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell där chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förändringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser på begreppet talangidentifikation visar studiens resultat på att det handlar om hur respondenterna ser på sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrån deras tankar om vad som krävs för att bli en elitFotbollsspelare. Vad gäller deras syn på talangutveckling visar resultaten på att det handlar om att stötta spelarna samt hjälpa dem hitta de bästa miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna är styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka användandet av videoanalys inom herrFotboll på division 1-nivå i Sverige. Videoanalys har blivit ett allt mer tillgängligt verktyg för klubbar även på lägre nivåer p.g.a. teknikutvecklingen. Vi har med hjälp av intervjuer med tränare tittat på hur användandet av videoanalys påverkar tränarens arbete, hur tränare anser att videoanalys påverkar sina spelare och lag och hur tränaren utvecklas med hjälp av videoanalys? ?Interpretive perspective? som fokuserar på motiv, intresse och syften användes för att skapa förståelse av datamaterialet.

Syftet med den aktuella studien var att inom svenska tipselitlag (1) undersöka samband mel-lan upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och generellt välmående samt (2) un-dersöka till vilken grad den upplevda talangutvecklingsmiljön och självbestämmande kan predicera spelarens generella välmående. I studien deltog 117 manliga Fotbollsspelare i åld-rarna 14-19 år(M=16,61, Sd=1,05) från fem svenska elitFotbollsföreningars tipselitlag vilka spelade i pojkallsvenskan (N=60) eller juniorallsvenskan (N=57). I studien användes Self-Determination Scale (SDS) för att mäta i vilken utsträckning spelarna upplevde sig fungera på ett självbestämmande sätt, General Health Questionnaire-12 (GHQ-12) för att mäta uppskat-tad psykisk hälsa och Talent Development Environment Questionnaire (TDEQ) vilken avsåg mäta spelarens upplevelse av talangutvecklingsmiljön. Resultatet visade att det fanns positiva statistiskt signifikanta samband mellan de tre variablerna upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och välmående. Vidare påvisades att upplevd talangutvecklingsmiljö och självbestämmande förklarar 27,5% av den totala variansen av generellt välmående hos spelar-na.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitFotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i Fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.

Fotbollsintresset har de senaste åren ökat avsevärt i Sverige. Man skulle kunna säga att framgången i VM 1994 var en bidragande orsak. Supporterpolis blev ett känt begrepp i samband med arrangemanget av EM i Sverige 1992. Fotbollshuliganism, dvs. våld som uppstår i samband med Fotboll, är dock på intet sett något nytt fenomen i vårt samhälle.

Syftet med vår undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har också velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att både manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad på barnen beroende på deras kön oavsett vilket kön pedagogen själv har. Vi har även sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrån pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar Fotboll och har träslöjd och de kvinnliga syr och pysslar.

Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan Känsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: målsättning, självförtroende och fokus för unga Fotbollsspelare på elitnivå, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mätning av KASAMs kategorier användes Livsfrågeformuläret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mäta Fotbollsspelarnas psykologiska färdigheter användes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 år gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76).

Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring Fotboll, och Fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på.