SammandragStudiens syfte har varit att undersöka vilka attityder pojkar som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet i Ärskurs 9 har till skönlitterÀr lÀsning. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer och enkÀtundersökningar med fem pojkar. PISA-studien frÄn 2009 delade in lÀsengagemang i fyra kategorier. Denna indelning har legat till grund för analysen: intresse för lÀsning, sjÀlvbestÀmmande och lÀsning, tal om lÀsning och lÀsvanor med fokus pÄ motivation och attityder till lÀsning.Av det analysmaterial som samlades in gick det att utlÀsa att pojkarna har en lÄg inre motivation betrÀffande lÀsning, vilket beror pÄ att de upplever att de ofta inte sjÀlva fÄr bestÀmma över nÀr, var och hur de ska lÀsa. De tycker inte heller om att prata med sina vÀnner om lÀsning av skönlitterÀra texter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om fotbollssupportrar tillÀmpar sitt supporterskap som ett sÀtt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna kÀnsla av mening appliceras pÄ deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger pÄ intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats frÀmst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind dÀr de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever mÀnniskan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som mÀnniskan försöker undvika genom att hitta nya sÀtt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima SamhÀllsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har ocksÄ varit anvÀndbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken pÄ att de anvÀnder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet.

Detta arbete har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ hur tanken om fostran av flickor och pojkar som lÀser har sett ut samt om tanken om uppfostran finns kvar i dagens barnlitteratur. Undersökningen och analysen i uppsatsen utgÄr frÄn tre texter. De tre texterna Àr Tummelisa, Pippi LÄngstrump och Prinsessan Tilda och syftet Àr att undersöka hur de gestaltar tanken om uppfostran och normer om flickor. Efter att ha undersökt och analyserat de tre berÀttelserna har jag fört en diskussion utifrÄn min hypotes och vad forskare har sagt. Man kan se likheter i hur sensmoralen ser ut i de tre texterna Àven om de kommer ifrÄn skilda tidsperioder.

Syftet med detta arbete Àr att studera leken ur ett genusperspektivI litteraturen beskrivs hur flickors och pojkars lek skiljer sig Ät och hur pedagoger bemöter dem i olika situationer. LÀroplanen tar upp att förskolan ska motarbeta typiska könsroller sÄ varje barn fÄr möjlighet att utvecklas utan stereotypa könsroller. Barnen har observerats i deras fria lek med genus i fokus, Àven pedagogernas bemötande mot flickor och pojkar i leken har observerats. Metoden som anvÀnts till observationerna har varit deltagande observationer, dÀr vi författare till detta arbete har deltagit som ÄskÄdare i barnens fria lek. I resultatdelen dÀr observationerna redovisas, fÄr lÀsaren svar pÄ frÄgostÀllningarna som stÀlls i arbetet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor och pojkar framtrÀder i förskolans pedagogiska dokumentation samt hur dessa könspositioner kan framtrÀda pÄ andra sÀtt nÀr bilderna samlÀses med posthumanistiska teorier och begrepp. Diskursiva och diffraktiva analyser har genomförts pÄ nÄgra förskolors pedagogiska dokumentationer utifrÄn frÄgestÀllningar om vilka diskurser om kön som materialiseras i bildmaterialet samt hur posthumanistiska begrepp kan bidra till en annan förstÄelse för barnens könspositionering.I linje med tidigare forskning pÄ omrÄdet visar studien att aktivitet och lÀrande ges en mer framtrÀdande roll i den pedagogiska dokumentationen Àn omsorg och lek. Posthumanistiska teoribildningar möjliggör dock lÀsningar dÀr fokus skiftar frÄn flickors och pojkars olika sÀtt att positionera sig/positioneras som exempelvis maskulint aktiva eller feminint omsorgsfulla till att handla om de intra-aktioner som uppstÄr mellan barn, material och diskurser. SÄdana lÀsningar öppnar för tillblivelser dÀr individer omfattar bÄde manliga och kvinnliga positioner, dÀr kön följaktligen blir ointressant som kategoriseringsprincip..

Brommaplan Àr en viktig trafiknod i Stockholm i stort behov av upprustning. I andra jÀmförbara förorter har gallerian en dominerande position. Till skillnad mot innerstadens torg flankeras alla förorters (de av staden utnÀmda till s.k. "tyngdpunkter") torg av en galleria. Alla.

This is a study to see the relationship between earnings per share and dividends during a period of both boom and depression. The study will focus on companies listed on Stockholm stock exchange and see if they follow theories from the past and if the dividend is smooth over times with a fluctuant economy. To see this we had this problem:Is it a relationship between earnings per share and dividend during a fluctuant economy, also if there is a difference between the different Caps on Stockholm stock exchange?We studied 163 stocks of the 293 listed stock on Stockholm stock exchange during a period of 8 years. The study is focused on the time period between year 2005 and year 2012.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka barns InternetanvÀndning. Vad sysselsÀtter sig barnen med nÀr de anvÀnder Internet, Àr det nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors anvÀndande i cybervÀrlden, hur ser denna eventuella skillnad ut och hur kan denna eventuella skillnad förklaras? Dessa frÄgor har vi försökt besvara i vÄrt arbete med hjÀlp av olika teorier och undersökningar. Undersökningen grundar sig pÄ 123 enkÀtsvar och 5 intervjuer frÄn elever i skolÄr 5-7. I arbetet har vi kommit fram till att det finns en mÀrkbar skillnad mellan pojkar och flickors Internetbruk, men att flera teorier inte gÄr pÄ djupet med orsakerna till förhÄllandet.

Syftet med denna studie har varit att studera vad pedagoger i förskolan förmedlar till pojkar och flickor, utifrÄn ett genusperspektiv. Könsperspektivet Àr centralt i förskolans lÀroplan. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger i förskolan Àr medvetna om vilka vÀrderingar och attityder de förmedlar till barnen. I litteratur delen beskrivs hur genus skapas utifrÄn pedagogernas förvÀntningar pÄ barnen och hur miljön runt dem ser ut. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och observerat tre förskoleavdelningar i södra Sverige med hjÀlp av videokamera kompletterat med anteckningar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jÀmföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av Älder, prestationsnivÄ och attribuering. Följande frÄgestÀllningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen Ät mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) PÄverkar Älder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkÀt, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptÀcktes mellan amatör och elit pÄ kategorierna Inre Motivation och Amotivation.

Den hÀr uppsatsen har undersökt och jÀmfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mÀsterskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frÄgestÀllningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kÀnnetecknade rapporteringen av de bÄda landslagen.För att besvara frÄgestÀllningarna anvÀndes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehÄllsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehÄllsanalysen. Uppsatsen utgick frÄn tvÄ teoretiska utgÄngspunkter, en genusteori som innebÀr att genus Àr en social konstruktion och en medieteori om att medier kan pÄverka samhÀllets genusbild.Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvÀrderades som viktigare och fick mer utrymme Àn damlandslaget i bÄda kanalerna. BÄda kanalerna hade fler inslag och lÀngre sÀndningstid för herrlandslaget.

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

KadmiumkÀllor och risker med exponering för kadmium beskrivs. Svenska nationella och Stockholms kommunala miljömÄl som rör kadmium gÄs igenom och analyseras ur olika aspekter. TvÄ olika modeller för flödesanalyser beskrivs och jÀmförs. BerÀkningar för kadmiumflöden i Stockholm 1995 genomförs enligt den ena flödesmodellen. BerÀkningarna redovisas i ett Microsoft Excelark tillsammans med nÄgra enkla analysverktyg.

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer Àven att undersöka hur lÀrarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?Jag har valt att fokusera pÄ frÄgestÀllningen:Hur ser interaktionen mellan flickor och pojkar ut under idrott- och hÀlsalektionerna?I och med att jag kommer att se detta utifrÄn ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp Ätskiljandets princip och vÀrderandets princip aktuellaMetodJag har valt att undersöka problemomrÄdet bÄde ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ dÄ de metoder jag anvÀnt mig av pÄ sÀtt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende pÄ informationen som framkommit.