Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att utvärdera hur en fotbollstränare i en ungdomsakademi bedriver fotbollsträning utifrån de teoretiska ramverken Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD) i syfte att skapa effektivisering i lärande samt starkare självbestämmande motivation. Detta leder till följande frågeställningar:* Hur stor del av träningar med syfte att utveckla spelförståelse, taktik och teknik ägnas åt övningar som är isolerade respektive funktionella?* Hur stor del av träningstiden ägnas åt paus/samling och effektiv träningstid?* Är tränarens arbetssätt präglat av EGD vid inlärning av spelförståelse och teknik?Metod I studien medverkar en tränare för ett akademilag i fotboll. Denne har observerats utifrån den svenska versionen av CAIS (Coaches Analysis Intervention System). CAIS har modifierats utifrån Stenling (2013).

Till år 2020 har EU satt upp mål om att sänka energianvändningen med 20 %. År 2013 står fastigheter för 40 % av Sveriges totala energianvändning och är på så vis en starkt bidragande orsak till den höga energianvändningen. Som ett led i detta arbete måste energianvändningen i fastigheter minska.Halmstad Kommun har ett stort fastighetsbestånd, där det äger och förvaltar många förskolor. De förskolor som utvärderas i rapporten är Trollbergets förskola i Söndrums Kyrkby och Askens förskola i Oskarström.  De här förskolorna har enligt fastighetsägarna (Halmstad Kommun) en betydligt högre energianvändning än vad som var projekterat.För att undersöka energianvändningen i förskolorna Asken och Trollberget i Halmstad Kommun har det gjorts beräkningar, besiktningar samt enkätundersökningar med personalen. Energiberäkningarna visar att både Asken och Trollberget förbrukar mer energi än vad som är rekommenderat av BBR.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur strategiförändringsprocessen går till på Ruukki Halmstad och hur medarbetarnas acceptans för strategiförändringen uppnås för att arbeta i linje med denna. Metod: Uppsatsen är genomförd med en induktiv metod. Genom kvalitativa studier på fallföretaget insamlades relevanta data inom ramarna för undersökningen. Intervjuobjekten i studien representerar ledningsnivå, mellanchefsnivå och operativ nivå. Teoretiska perspektiv: Tichys teori om förändringsprocesser utgör den teoretiska referensramen tillsammans med kompletterande kommunikationsteorier.

Allt fler flyttar in i städer och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i städer. Samtidigt minskar grönområden runt om i städerna. Forskning visar på olika problem som uppstår i städer och dess miljö men också på hur växter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete är att visa olika alternativ på hur man kan använda sig av befintliga outnyttjade områden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en v¨axande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anv¨andningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anv¨andningsomr°ade ¨ar ¨overvakning och spanningsuppdrag. Detta ¨ar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett l¨onsamt och milj¨ov¨anligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anv¨ander men ¨aven f¨or andra civila till¨ampningar som ¨ar av intresse f¨or elbolagoch andra industrier. Resultatet ¨ar ett autonomt v¨atgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobiln¨aten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en sp¨annviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en r¨ackvidd p°a 473 km.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elever i år 2 och 3 uppfattar genus utifrån barnlitteratur som bryter mot stereotypa genusmönster och normer. Centrala frågeställningar var således: Vad anser eleverna är typiska normer för pojkar och flickor i barnlitteratur? Hur uppfattar elever genus utifrån barnlitteratur som bryter mot stereotypa genusmönster? Hur uppfattar eleverna pojkars och flickors möjligheter och rättigheter utifrån ett jämställdhetsperspektiv i de valda böckerna? För att besvara forskningsfrågorna gjorde vi kvalitativa intervjuer som genomfördes i två kommuner i Norrbotten. Fyra intervjuer med åtta elever som intervjuades i par ligger till grund för vårt resultat. Det sammanfattade resultatet visar att eleverna anser att pojkar och flickor har samma rättigheter och möjligheter i teorin, men enligt elevernas svar finns i verkliga livet en annan uppfattning.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur lagidrottstränare (representeras av fotboll) respektive tränare inom individuell idrott (representeras av friidrott) ser på sin relation till idrottaren. Frågeställningar: Hur uppfattar tränaren närheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren samspelet mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren långsiktigheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren förståelsen mellan sig och idrottaren?Metod Insamlingsmetoden i denna studie var att utföra kvalitativa djupintervjuer med sex manliga tränare på elitnivå i två olika idrotter, fotboll och friidrott. Tränarnas ålder var 43 till 56 år, med ett genomsnitt på 50,5 år. Intervjuerna baserades på en vetenskaplig utgångspunkt och genomfördes först i form av två pilotintervjuer och därefter med tränarna i deras hemmiljö.  ResultatCloseness - Fotbollstränarna antydde att man bör ha en viss distans i sin relation till idrottaren medan friidrottstränarna hade en större önskan att komma idrottaren nära. Complementarity ? Att kommunicera genom att lyssna och ställa frågor är viktigt i relationen.

I det här examensarbetet var målet att få veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute på förskolegården. Tanken var också att låta pedagogerna berätta om sina tankar kring sin uteverksamhet på förskolegården och om sin roll där.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger på en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna är tillsammans med barnen 77 % av tiden de är ute på förskolegården. De är då framförallt i sandlådan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, då de framförallt övervakar fungerande pågående lek.Av tiden de är med barnen fördelar de den på ett rättvist sätt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det är samma flickor resp. pojkar som får uppmärksamheten eller om det är alla som får lika mycket uppmärksamhet..

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmän självuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som väljer studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. I studien deltog 174 elever från sju klasser i årskurs 9 från två utvalda skolor, en på en mindre ort och en på en större, båda med närliggande storstad. Eleverna svarade på frågor om betyg och självuppfattning genom en enkät. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lägre självuppfattning än pojkar i matematik och att elever som väljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lägre värde i självuppfattning än elever som väljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte påvisa någon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men däremot att pojkar har högre betyg än flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gäller för elever som valt yrkesförberedande program.

Syftet med detta projekt är att söka samband mellan psykisk besvär och BMI, Body Mass Index hos ungdomar. Till underlag har legat en hälsoenkät som varje elev på två gymnasieskolor besvarat vid skolstart samt information om deras vikt och längd. Sammanlagt har 846 elever fullständig information. Om eleven i hälsoenkäten uppgett att de har ett eller flera av symptomen av psykiska besvär, här definierat som återkommande huvudvärk, återkommande magbesvär, återkommande oro eller ängslan, återkommande sömnsvårigheter, nedstämdhet, mindervärdeskänslor, ätstörningar, brist på energi eller svaghetskänslor, koncentrationssvårigheter eller hopplöshetskänslor, har de klassificerats som elever med psykiska besvär.Resultatet visar att psykiska besvär klassificerats hos 73 % av eleverna. Det största antalet elever med psykisk besvär ligger inom gränsvärdena för normalvikt, cirka två tredjedelar.

Syftet med arbetet är att studera flickors och pojkars lek, fri från pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes på en förskola med en kvalitativ metod, där barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de använder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till är att flickor använder kroppen och fysisk aktivitet mindre mångfacetterat än pojkarna.

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Det här examensarbetets syfte var att fördjupa förståelsen kring åtta förskollärares synsätt om flickors och pojkars fria lek ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till ökad insikt om förskollärares arbete för att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Teoriavsnittet behandlar fri lek i den vardagliga verksamheten i förskolan. Därefter fördjupas barnens villkor i den fria leken. Intervjuer där åtta utbildade förskollärare i två olika verksamheter deltog, användes som metod. Båda verksamheterna är kommunalt drivna utan specifika inriktningar.   I studiens resultat framgår olika faktorer som visar att de åtta intervjuade förskollärarna ibland var av olika uppfattningar och åsikter även då de arbetar på samma förskola eller förskoleklass.

Akut hamstringskada är en vanlig skada inom fotboll. Skadan utgör 12% av alla skador som uppkommer inom fotboll. Lag på elitnivå drabbas per år av i snitt 3,4 skador, med en rehabiliteringstid på i snitt 21,5 dagar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en obalans i styrka mellan hamstringmuskulatur och m. quadriceps i det skadade jämfört med det icke skadade benet.