The purpose with this thesis is to investigate how the logistic and the configuration of the terminal buildings and the perceptions of the passengers at Stockholm Arlanda Airport are related to each other, and what effect it has on the passengers and their traveling within the airport.The focus will be on the logistic at all four terminal buildings that is within the Airport. To create a perception of the logistic at the Airport and how it is related to the passengers perceptions, the investigators need to make knowledge of the terminal buildings, and thereby try to link the logistic with the perception of the experience room.Swedavia is the company that own, operate at and manage Stockholm Arlanda Airport. The investigators will make an interview with employees at Swedavia to get a more profound understanding of how the company is thinking about the logistic issues that they need to overlook. There will also be interviews with travelers to get their perception of the logistic, design and atmosphere at the Airport.Observations will also be made at various times at the Airport with focus on all of the terminal buildings. The investigators use qualitative and quantitative methods to reach a result. To achieve a result, the investigators will use theories and scientific facts and other available facts that will be helpful to reach a result that will be analyzed..

A high degree of urbanization with growing cities has raised a need of transforming closed landfill sites for giving them new uses. This study aims to investigate how old landfills can be re-used, what has lead to the new uses, and for what and whom the transformed site will be an asset. The method used is a case study of four different landfills in Stockholm county, Sweden. The case study is analyzed in the light of former studies regarding re-use of degraded urban areas, so called brownfields, and in particular studies and reports of landfill re-use. The result indicates that old landfill sites is identified as an area with possible values if transformed properly, in the case study area especially as green structure and recreation areas.

Ungdomars frivilliga lÀsning av skönlitteratur har minskat de senaste Ären och detta framförallt bland pojkar. Syftet med undersökningen var att undersöka om skolan Àr den kÀlla till lÀsinspiration som deklareras i kursplanen och hur eleverna, med fokus pÄ pojkar, upplever den skönlitteratur de möter i skolan. Med undersökningen som grund ges förslag pÄ hur lÀraren kan pÄverka attityden till lÀsning. En kort historisk tillbakablick förklarar framvÀxten av begreppen högt och lÄgt i litteraturen och olika perspektiv pÄ hur manlighet uppfattas presenteras. Det förklaras Àven varför lÀsning Àr av vikt och de didaktiska frÄgorna tydliggörs.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

I studien har vi undersökt hur elever uppfattar och vilka erfarenheter elever i Ärskurs Ätta har kring fenomenet mobbning ur elevperspektiv och mellan flickor och pojkar. Vi vill med studien skapa djupare förstÄelse kring fenomenet mobbning inför kommande yrkesroll. Genom enkÀtundersökning fick vi fram vÄrt resultat. Resultatet visar att mobbning förekommer, men blir motsÀgelsefullt dÄ övervÀgande elever svarat att de inte blivit mobbade eller har mobbat sjÀlva. Vi fick bekrÀftelse pÄ flera av förklaringsmodellerna nÀr enkÀten sammanstÀlldes och de olika mobbningsformerna nÀmns av eleverna, dock inte e-mobbning.

VÄrt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns nÄgon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som anvÀndes för att fÄ fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jÀmförts med varandra. Undersökningarna har skett pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi har besökt en avdelning pÄ varje förskola. PÄ dessa tvÄ avdelningar var barnen i Äldrarna 3-5 Är. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.PÄ den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Due to the growing population in Stockholm, some of the urban green areas are beingsubjected to exploitation. Hammarbyskogen is an urban forest in the south of Stockholm andis an example of a green area that is planned to be transformed into an urban environment.This paper investigates key qualities and values of an urban forest of Hammarbyskogenvalued by local inhabitants of the neighbourhoods of Hammarbyhöjden and Björkhagen in thesouth of Stockholm. In addition to that, the study seeks to investigate people?s perception ofthe planned development of the forest as well as investigate how these perceptions andqualities are being incorporated into the process of neighbourhood development.Using text analysis, interviews and discussion forums, findings have been made showing thatthe local inhabitants value the urban forest mostly for its ecological and recreational qualities.Regarding perception of the change, people are either positive or negative to the developmentwhich can be explained by people?s experienced sense of place and place attachment of thearea and the forest itself. The study has also shown that the urban planners rely on localinhabitants? view, as well as on expert knowledge during the process of planning.The results of the study contributes to a better understanding of why and for what purposesurban forests are important for the city dwellers..

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet Àr att undersöka hur genus formas i förskolans vÀrld. Detta studeras genom att titta pÄ leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att fÄ en fördjupad kunskap om detta undersöks Àven pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har anvÀnt oss av tvÄ avdelningar i undersökningen.

Denna kandidatuppsats pÄ 15 högskolepoÀng syftar till att beskriva samisk identitet i storstaden, i detta fall samisk identitet i Stockholm. De möjligheter som finns för att kÀnna sig samisk i en storstadsmiljö och de identitetskriterier som Àr svÄra att uppfylla pÄ en annan plats Àn Såpmi, samernas land har undersökts och analyserats. Kandidatuppsatsen Àr samhÀllsvetenskaplig och grundas i kvalitativa metoder. Fem intervjuer med samer bosatta i StockholmsomrÄdet har genomförts dÀr frÄgorna riktats mot platsens betydelse och dennas relevans för den samiska identiteten. Betydelsen av plats, den gemensamma historien och tillhörigheten till andra samer visas vara viktiga komponenter i den samiska identiteten.

Denna sociologiska uppsats behandlar nÄgra faktorer som kan pÄverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonÄrsfrigörelsen genomgÄr ungdomar en fas, dÄ de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vad samhÀllet kan göra och vad de har för skyldigheter för att fÄnga upp dessa ungdomar. Med utgÄngspunkt frÄn Halmstad kommun.

Bakgrund: Graden av sjÀlvrapporterad stress bland tonÄringar i Sverige Àr hög. 30 % av flickorna i Ärskurs 4-9 och 23 % av jÀmnÄriga pojkar upplever att de Àr stressade. I Ärskurs 2 i gymnasiet anger nÀstan 40 % av flickorna att de Àr stressade och 20 % av pojkarna. Den största anledningen Àr prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars upplevda stress i Äldrarna 13-19 Är i Sverige, Danmark och Norge. Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie dÀr artiklar sökts i databaserna PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet anvÀndes en graderingsmall. Resultat: BÄde flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad.

Denna uppsats avhandlar vilka preferenser en villaÀgare har dÄ de skall vÀlja fastighetsmÀklare inför en försÀljning av deras villa. Uppsatsen Àr kvantitativ och undersökningen Àr utförd i Halmstad kommun..

Denna undersökning Ă€r baserad pĂ„ en fallstudie pĂ„ en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att anvĂ€nda oss av under arbetes gĂ„ng var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjĂ€lp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig pĂ„ barn och utbildningsnĂ€mnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi sĂ„g att allt fler förskolor valde att profilera sig.

I denna uppsats studeras gymnasieungdomars alkoholvanor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om alkoholvanor pÄ en gymnasieskola i Stockholm och mer specifik bemÀrkelse undersöka om programinriktning respektive kön, har nÄgon effekt pÄ vad, hur mycket och hur ofta man dricker alkohol. Huvudresultaten i min undersökning Àr att 75 % av bÄde flickor och pojkar konsumerar alkohol. Flickor föredrar vin medan pojkarna föredrar öl. Det som skiljer sig hos flickor och pojkar Àr att flickorna dricker oftare men mindre per tillfÀlle medan pojkarna dricker mindre ofta men mer alkohol per tillfÀlle.

Undersökningens syfte Àr att vinna kunskap om hur barn pÄ tvÄ utvalda förskolor resonerar kring genus. Kvalitativa intervjuer med barn i Äldrarna 4:9-6:6 Är har genomförts för att se om barnen eventuellt bryter mot de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet eller om de följer desamma. De genomförda samtalen har frÀmst berört leken pÄ förskolan samt barnens uppfattningar om och förvÀntningar pÄ att vara flickor och pojkar. Resultatet av undersökningen visar att de könsmönster som framtrÀder pÄ förskolorna följer den traditionella syn som finns kring flickor och pojkar, men att det Àven finns tillfÀllen dÄ barnen bryter mot denna syn. Barnen vÀljer i stor utstrÀckning att leka lekar som kan anses tillhöra det egna könet Àven om det finns barn som Àr mer grÀnsöverskridande i val av lek. DÄ barnen diskuterar hur flickor och pojkar Àr framtrÀder Àven hÀr ett mönster dÀr barnen i stor omfattning följer de traditionella könsmönstren, samtidigt som vi kunnat utlÀsa att de vid vissa tillfÀllen bryter mot rÄdande norm. .