Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Den hÀr studien undersöker fotbollsinstruktörers undervisning pÄ fotbollsgymnasium i VÀstraGötalandsregionen, fotbollsinstruktör Àr en term som betecknar lÀraren i Àmnet fotboll. Studiensstyrande frÄgestÀllningar forskar kring instruktörers uppfattningar och erfarenheter kringspelförstÄelse i fotboll, samt deras metodval i en undervisning som riktar sig mot spelförstÄelseoch lÀrande. Syftet med studien Àr att utifrÄn instruktörernas synsÀtt komma fram till effektivametodiska former som kan bidra till inlÀrning av spelförstÄelse pÄ gymnasiets fotbollsundervisning.I denna studie anvÀnds kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod för att samlain data dÀr sju fotbollinstruktörer vid tre olika gymnasier har intervjuats. Data Àr analyseratutifrÄn teorier om spelförstÄelse samt metoder i idrottsundervisning.I studien kommer det exempelvis fram att tidigare erfarenhet som fotbollsspelare Àr en fördelför att bli instruktör senare i trÀnarskapet. Det Àr instruktörernas ansvar att göra elevernamedvetna om vad spelförstÄelse Àr, hur och varför man trÀnar det.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i Ärskurs 9 utövade planerad motion pÄ fritiden, samt jÀmföra deras motionsvanor med deras betyg i Idrott & hÀlsa. Vidare undersöks hur aktiva dessa elever Àr i idrottsföreningar och hur deras deltagande i olika föreningar kan pÄverka betyget. För att fÄ svar pÄ syftet genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en enkÀtundersökning pÄ tvÄ olika skolor i SkÄne. Det sammanlagda antalet enkÀter var 103 till antalet. Studien visade bland annat att det var betydligt fler flickor Àn pojkar som aldrig motionerade pÄ fritiden och fler pojkar Àn flickor utövade en föreningsbunden idrottsaktivitet.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Fotboll Ă€r idag vĂ€rldens största sport, den utspelar sig pĂ„ jordens alla hörn, frĂ„n arenor med kapacitet pĂ„ över hundratusen besökare till division 6 Östra Götaland. Den speglar pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt samhĂ€llet och dess mĂ„nga sociala skeenden. Detta innebĂ€r att den sociala kulturen och de identitetsskapande processer som omger sporten Ă€r minst lika intressant att se nĂ€rmare pĂ„, precis som med resten av samhĂ€llet. Denna antologi handlar om hur fotboll och identitet kan kopplas samman i allt frĂ„n lĂ€ktarkultur till konsumtion. Roberts ?Mann kan vĂ€ll ha vikka skor som helst?, beskriver i den första delen om hur varumĂ€rkesföretagen idag marknadsför identitet i samband med sina produkter.

Fotboll Ă€r idag vĂ€rldens största sport, den utspelar sig pĂ„ jordens alla hörn, frĂ„n arenor med kapacitet pĂ„ över hundratusen besökare till division 6 Östra Götaland. Den speglar pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt samhĂ€llet och dess mĂ„nga sociala skeenden. Detta innebĂ€r att den sociala kulturen och de identitetsskapande processer som omger sporten Ă€r minst lika intressant att se nĂ€rmare pĂ„, precis som med resten av samhĂ€llet. Denna antologi handlar om hur fotboll och identitet kan kopplas samman i allt frĂ„n lĂ€ktarkultur till konsumtion. Roberts ?Mann kan vĂ€ll ha vikka skor som helst?, beskriver i den första delen om hur varumĂ€rkesföretagen idag marknadsför identitet i samband med sina produkter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka de normer och förestÀllningar kring kön som finns i en fotbollsförening och som de föreningsaktiva kan tÀnkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning. De frÄgestÀllningar som anvÀnts har varit: vilka antaganden om flickor och pojkar kommer till uttryck i föreningen? Vem Àr ?fotbollsspelaren? i föreningen? Vilka i föreningen tillhandahÄller mest resurser?Metod Studien Àr kvalitativ och genomfördes i en fotbollsförening i en förort till Stockholm. TillvÀgagÄngssÀttet har inneburit intervjuer med fyra vuxna representanter frÄn föreningen. Intervjuerna följde fasta frÄgeomrÄden för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Fotboll har under de senaste 100 Ären vÀxt till att bli en enorm företeelse i Sverige och övriga vÀrlden. Att vara fotbollsintresserad Àr idag en vanlig sida hos mÄnga mÀnniskor, i Sverige och i övriga vÀrlden. För vissa Àr det identitetsskapande, och sÄ viktigt att allt kretsar runt det fotbollslag man följer. Livet i övrigt kommer i andra hand. Det finns de som sÀger att fotboll Àr viktigare Àn religion för dem, eller att det Àr fotboll som Àr deras religion.Jag har i detta arbete försökt se om fotboll kan vara en religion eller fungera som en religion.

En beskrivning och analys av grupprocesserna i ett lag bestÄende av personer med funktionshinder..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om pedagogerna pÄ en förskola i Halmstad arbetar genusinriktat, genom att jÀmföra förskolan i Halmstad med förskolan Tittmyran. Teori kapitlet kommer att ta upp ett par viktiga saker sÄsom vad genus innebÀr eftersom det ska ge en bild av begreppet. DÀrefter kommer genusprojektet Tittmyran att tas upp med fokus pÄ pedagogernas arbetssÀtt före den stora förÀndringen till en mer genusinriktad förskola.  Under metod kommer jag att beskriva hur jag gÄtt tillvÀga med mitt arbete, vilka val jag har gjort men ocksÄ hur tillförlitligt jag anser mitt eget arbete Àr. Jag kommer Àven att ta upp viss etik sÄsom att det Àr viktigt att alla deltagande ska vara insatta i vad arbetet gÄr ut pÄ redan frÄn början. Mitt arbete Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag valt observationer som mitt sÀtt att samla information angÄende mitt Àmne.

SammanfattningProblemomrÄde:Inom NIU-fotboll finns det olika sÀtt att organisera sig. Vilken pÄverkan har de olika organisationsformerna pÄ identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats pÄ utbildningenSyfte: Studiens övergripande syfte Àr att beskriva och analysera pÄ vilka grunder som pojkar respektive flickor vÀljs ut till tvÄ olika Nationellt godkÀnda idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer pÄverkar dessa talangidentifikationsprocesser.Metod:Studien har tillÀmpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgÄngspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer Àn en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillÀmpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sÀtt att organisera sin NIU-utbildning och att detta pÄverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna..

Litteraturstudie och intervjuer med pojkar som gick pÄ OmvÄrdnadsprogrammet vÄrterminen 2001. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka anledningar som har gjort att pojkar har sökt OmvÄrdnadsprogrammet och om utbildningen leder fram till ett mÄlyrke. Slutsatserna av studien var att pojkar sökte OmvÄrdnadsprogrammet för att de var intresserade av att arbeta med mÀnniskor och att utbildningen leder till flera olika alternativ som mÄlyrke. Mer information inför valet till gymnasieskolan och omvÄrdnadsprogrammet och vilka möjligheter till vidareutbildning var tvÄ faktorer som kom fram i resultatet..