Den här studien fokuserar på Östergötlands fotbollförbund och hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation . Forskning betonar ofta de individuella faktorerna när det gäller den enskilda idrottaren men tar inte hänsyn till de kontextuella förhållandena som finns. Studien belyser även om det görs några skillnader i arbetet beroende på om det är pojk- eller flickfotboll. Forskning idag visar att pojkar och flickor utvecklas olika men tränar de på samma sätt och på samma saker? Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer, med olika roller inom förbundet, både på pojk- och flicksidan för att få klarhet i hur de ser på begreppen samt hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation.

Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.

I den här studien undersöker jag hur aktiva lärare reflekterar kring motivation och vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att öka elevers motivation till läsning. Jag tar del av lärarnas egna perspektiv och erfarenheter och valde därför att använda mig av kvalitativ intervju som val av metod. Dessa intervjuer utför jag på tre lärare som alla arbetar på mellanstadiet med ämnet svenska då jag anser att detta ger mig tillräckligt med information för att besvara mina frågeställningar. Denscombe (2009) beskriver intervju som en lättvindig och fördelaktig metod vid de tillfällen då man vill undersöka en människas tankar.Resultatet visar ganska tydligt hur lärare reflekterar över motivation och alla anser det vara en viktig del i arbetet som lärare för att kunna hjälpa elever frammåt. Det visar även att samtliga lärare använder sig av liknande mönster för att skapa motivation till läsning och dessa har jag kategoriserat i resultatet i form av olika underrubriker, exempelvis ''böckernas åtkomlighet'', ''lärarens betydelse'' och ''hemmets betydelse''.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre åldrar (1-3 år) arbetar talspråksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts så mycket forskning på små barns talspråksutveckling; sådan forskning har snarare handlat om de äldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har använt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i två delstudier, för att därigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, på två olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollärare var. Den intervjuade förskolläraren var också den som observerades i samlingarna.

Arbetets utgångspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse då vi anser att denna är viktig för förståelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva värdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnå detta syfte användes en berättande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.

Syftet med detta arbete är att undersöka om man med utgångspunkt i Steampunk-genren inom datorspel, kan göra en implementation av stereotypa High fantasy-element och hur det kommer att uppfattas av Steampunk-entusiaster. Kommer de överhuvudtaget att märka skillnaden och om så är fallet, hur pass stor inverkan tycker de att implementationen har?För att undersöka detta så skapades två karaktärskoncept, en man och en kvinna. Dessa karaktärer utrustades sedan med fyra uppsättningar karaktäristiska kläder och föremål från Steampunk-genren. Sedan lade jag till två stereotypa detaljer från High fantasyn på varje karaktär.

I Vänersborgs kommun bedrivs ett projekt som heter FOU (Forskning och Utveckling). Det handlar om att främja hälsan för anställda ute på de kommunala arbetsplatserna. Projektets deltagare består av förstalinjeschefer, d.v.s. de chefer som är närmast verksamheten. Projektet är ett samarbete mellan kommunen och Högskolan Väst och det leds av Jan Winroth och Mona Wallin från högskolan.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur fysiskt aktiva elever i årskurs 9 är på en grundskola i Gävle för att sedan göra en jämförelse mellan pojkar och flickor, vilka aktiviteter som är populärast samt ta reda på varför eleverna på denna skola är fysiskt aktiva. Studien belyser elevernas fysiska aktivitetsnivå samt om de är medlemmar inom någon organiserad idrottsverksamhet eller oorganiserad sådan. Undersökningen har genomförts via enkät. Utefter vad resultaten visat har slutsatser gjorts som att det finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller fysisk aktivitet samt att det också finns skillnader hos eleverna när det gäller anledningar till att träna. Andra skillnader mellan könen är exempelvis att lagsporterna ishockey, fotboll och innebandy är populärare hos pojkarna medan de individuella sporterna är mer populära hos flickorna trots att fotbollen är den idrott som flest antal flickor utövar.

Jag har valt att undersöka hur man som pianist på ett hållbart och effektivt sätt, når ett konsertfärdigt resultat på utsatt tid. Jag har med hjälp av en processdagbok undersökt, analyserat och reflekterat över min egen inlärningsväg. Jag har också sökt information genom att tillägna mig andras erfarenheter med hjälp av en läst bok samt en intervju med en verksam pianist..

But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige är ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig själva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de är kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskänsla och vad som händer när man saknar detta. Respondenterna två män i skilda åldrar och familjesituationer och en kvinna kämpade alla med att försöka hitta sig själva i Sverige att skapa en hållbar svensk- irakisk identitet och förstå sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien så har respondenterna fått svara fritt utifrån ostrukturerade intervjusamtal där de har fått diskutera om vad som är viktigt för dem i sina liv och hur de ser på sitt framtida liv..

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning.

Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus är mellan 1960-1980. Frågorna som besvaras är varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev så påtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker låg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som använts är framförallt arkivmaterial från folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare används böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i längden som teoretiska utgångspunkter.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begränsningar. Forskningsfrågorna är: Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att använda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krävs för att ett lärande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrån sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar på många fördelar: drama befäster kunskaperna, ökar motivationen att lära, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv på matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhållningssätt, ger en djupare och rikare förståelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sätten att förstå.