This master?s thesis analyzes how cultural policy was problematized in three governmental policy areas; culturalpolicy for the free sector, education policy and popular education policy, during the social democrat Ragnar Edenman?s time (1957-67) as minister of ecclesiasticalaffairs. Earlier research has examined the policy for the free sector, concerning artist?s economic problems. This thesisadds an analysis of the other fields of policy, which were reformed in the 1960?s by the same ministry.

Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk Fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4?6 ska ?Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur? och ?Familjen och olika samlevnadsformer.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Arbetets syfte är att utröna vilka förändringar som har skett mellan läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 när det gäller värdegrundsfrågor. Utifrån tre teoretiska utgångspunkter som samtliga berör värdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys där mina tre teoretiska utgångspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgångspunkter berör värdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera på dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. Då förändringen var som mest påtaglig i frågor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa också skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.

Det har blivit ett hårdare och egocentrerat klimat i samhället. Enligt statliga rapporter mår många unga dåligt idag. För att förbättra ungdomars psykiska hälsa och välmående rekommenderar Ungdomsstyrelsen mer psykossocial verksamhet i skolan. SET är en metod som handlar om social och emotionell träning i skolan och den är till för att förebygga problem för unga. Syfte med denna uppsats har varit att belysa SET-metoden utifrån lärares erfarenheter och åsikter.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap på förmågan att motivera, sätta upp mål och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas även på aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation är ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation är som mest effektiv när den leder till delad förståelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den här studien är att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation från ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat på femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet återspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, Fostran av positiv kultur genom engagemang och värdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Många barn och ungdomar tycker om att träna fotboll och fotbollsträning ingår som en naturlig del imånga barns och ungdomars uppväxt och socialisering. För fotbollsföreningarna är också barn- ochungdomsfotbollen en viktig del av verksamheten. Inom fotbollen finns det behov av välutbildade ledareför barn och ungdomar, eftersom dess agerar som en förebild för unga spelare och fostrar dem både somspelare och unga människor. Det är därför viktigt att barn- och ungdomsledare har nödvändigakvalifikationer och att de är utbildade för att klara uppdraget. Data till studien har samlats in med enkäterunder våren 2012.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik. I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar.

Föräldrasamverkan är viktig och många gånger helt avgörande för att målen, som finns för verksamheterna, ska kunna nås. Vår teori, som stödjer sig på Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, är att föräldrasamverkan, vilken äger rum i mesosystemet, är en viktig del av en specialpedagogs arbete. Ingen av de specialpedagoger vi intervjuat har sagt emot detta. De allra flesta har svarat att det är en förutsättning för att de ska kunna göra ett fullvärdigt arbete. Förutsättningarna för samverkan skiljer sig åt i verksamheterna.

Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans läroplaner från 1962 till 2011. Syftet är att granska betoningar, skillnader och likheter ur två aspekter, demokratiuppdraget som innehåll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhällelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan också beskrivas som utbildning för och i demokrati och är diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod och utgår från den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebär en granskning av vald data, läroplaner för grundskolan från 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inläst bakgrund, teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning i ämnet.

Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsprov. Metoden fördetta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling.

I kursplanen för ämnet historia i gymnasieskolan slår skolverket fast att undervisningen i ämnet skall syfta till att ge eleverna en förståelse för olika nationer, länder och regioners utveckling och vad som format den. Tillsammans med det svenska skolväsendets övergripande läroplan och den värdegrund som förmedlas, vilken lägger en central vikt vid Fostran av eleverna till demokratiska och toleranta individer, bör tonvikten i historieundervisningen fokusera vid att ge en ökad förståelse för olika grupper och deras situation utifrån hur de utvecklats genom tiden. Syftet med denna undersökning är att genom en fallstudie av undervisning kring Rysslands 1900-tals historia se om det går att förändra elevernas attityder till just ryssar i en positiv riktning. Detta resultat generaliseras sedan även mot andra grupper och undervisning kring dem. För att göra detta har vi dels undervisat en grupp elever i det aktuella ämnet samt utfört attitydundersökningar i två grupper av elever.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet.Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet.Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

Caroline Frost. Populärkulturens plats i skolan. En studie om hur populärkultur används och kommer till uttryck i undervisning. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med min studie har varit att ta reda på hur elevers populärkultur uttrycks, hur den bemöts av läraren samt hur populärkulturen används i undervisningen. Insamlingen av materialet skedde under två veckor i en årskurs 2.