År 2015 ska alla avrinningsområden i EU-länderna vara fastställda. Anledningen till detta är att år 2000 trädde ett vattendirektiv i kraft. Syftet med direktivet är att skapa en helhetssyn för vattenresurserna i Europa och för att få en enhetlig och övergripande lagstiftning. I Sverige har SMHI redan bestämt vattendelare och avrinningsområden för ett stort antal områden i landet, men i och med direktivet har det blivit ett krav. En helhetssyn på vattenresurser tillsammans med kunskaper om geologi är en förutsättning för en hållbar utveckling och ett effektivt tillvaratagande av naturresurserna.

Dubai är idag en välutvecklad turistort. Denna stad har kommit att bli en av de största och mest kända på en otroligt kort tid. Nästan alla de turistiska resurserna i staden är konstruerade och väldigt få är naturligt grundade. Detta har medfört många fördelar för stadens turism och utveckling men även en hel del nackdelar. Media har under de senare åren kritiserat den snabbväxande turismen i staden och Dubai är mycket beroende av sin image och dess turism styrs av denna ytliga bild.

En översiktsplan är ett strategiskt politiskt dokument om byggande, mark- och vattenanvändning samt hushållning med naturresurser. Översiktsplanen beskriver inriktningen för långsiktig utveckling av kommunens fysiska miljö, vägleder, vid konkreta beslutstagande om mark- och vattenområdens användning samt redovisar hur hänsyn till riksintressen och miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken tas. 2007 startade kommunen ett arbete med att ta fram en långsiktig vision för Luleå kommuns framtid vilket resulterade i ett visionsdokument ?Vision Luleå 2050? som beskriver strävan mot ett önskvärt (?idealt?) tillstånd och blev godkänt av kommunfullmäktige 2008. Med strävan efter medvetna val inför framtiden påbörjade kommunen ett stegvist arbete med konkretisering av Visionen.

Det är ingen enkel process att ge sig in i en okänd framtid. Inom den fysiska planeringen är det betydelsefullt att göra långsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvägning mellan olika anspråk på nyttjande och bevarande. Fysisk planering är till stor del en kommunal fråga, men samtidigt är det allt fler planeringsfrågor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsättningarna som behövs för fysisk planering på en nationell nivå saknas i Sverige och något sammanhållet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska länderna utgår från liknande grundförhållande både vad gäller gleshet och avstånd mellan städer, naturförutsättningar samt befolkningsutveckling väcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Turismen är en snabbt växande industri vilken har kommit att bli en viktig källa för ekonomisk tillväxt och socioekonomisk utveckling i många utvecklingsländer. Ett land som upplevt stora fördelar av turismen är Thailand, som idag är en av de populäraste destinationerna i Asien. Turismens utveckling medför dock ej bara positiva aspekter. Turistdestinationerna i utvecklingsländer utsätts för bland annat överanvändning av naturresurser och en påtvingad västerländsk kultur, vilket i längden leder till att destinationen förlorar det som från början attraherade turisterna.En hållbar utveckling av turismen är därför efterfrågad av både stat, samhälle och konsumenter. Hållbar turism stävar mot att minimera de negativa aspekterna för destinationen, samtidigt som de ekonomiska fördelarna maximeras.

Samhället idag är beroende av energi för att fungera och att eftersträva utveckling av förnybar energi bör ha högsta prioritet. År 2013 produceras 81,6% av världens totala energi av fossila bränslen. Bostads- och servicesektorn står idag för 38 % av Sveriges totala energianvändning. På grund av att bostäder och lokaler står för så stor del av energianvändningen är det väldigt viktigt att ha noggrann koll på energiprestandan av byggnader och lokaler samt vilka energieffektiviseringar som kan utföras.Sörbyskolan är belägen i södra delen av Gävle och fastigheten ägs och förvaltas av Gavlefastigheter. År 2015 planerar Gavlefastigheter en renovering av Sörbyskolan och vill ta fram energieffektiviseringsförslag.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Beräkningar visar att det med nuvarande befolkning och en västerländsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vår försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera därtill redan är överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagsläget 120 % mer av jordens resurser än vad som är hållbart. Med den västerländska människans nuvarande genomsnittliga livsstil förmår jorden bara försörja en miljard innevånare på ett hållbart sätt.Ofta är energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslås för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis är det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning.

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. Städerna står för 70 ? 80 % av energianvändningen i EU och står för lika stor andel av växthusgasutsläppen. Transporter är helt nödvändiga och viktiga för staden och samhället, men är också källan till trängsel och miljöproblem i våra städer, så som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila bränslen, fragmentering av öppna ytor med vägar, växande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses transporter som en viktig del i styrningen mot en hållbar stadsutveckling och det är allmänt erkänt att det finns ett behov av att hantera efterfrågan på resor. Denna studie visar på att infrastrukturutbyggnaden är en viktig del i att ge goda förutsättningar för hållbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen.

Ryssland har efter krisen 1998 vänt nederlag till framgång vilket resulterat i bland annat en tillväxt på mellan 5-10 % per år det senaste tio åren. Ryssland har idag betalat av hela sin stadsskuld och har ett stort överskott i handelsbalansen. Valutareserven är runt 300 miljarder dollar och det finns en reservfond tillhanda på ca 100 miljarder dollar. Denna framgång och goda tillväxt beror till stor del av att råvarupriserna varit höga de senaste åren och att den inhemska marknaden börjat efterfråga mer.Makroekonomiskt sett ser Ryssland lysande ut ur nvesteringssynpunkt. Landet har en stor stadskassa, stora naturresurser och befolkningens utbildningsgrad ökar stadigt.

Detta arbete har skrivits för att undersöka hur trä kan vara ett hållbart och beständigt material i en markanläggning i offentligt såväl som privat miljö. I Sverige är trä en av våra största naturresurser, något som bör tas tillvara och användas väl. Det är också ett förnyelsebart material som ger förhållandevis liten påverkan på miljön. Trä är ett material som bryts ner av mikroorganismer vid exponering av fukt. I utemiljö utsätts materialet för stora påfrestningar så som sol, vind, vatten och brukarslitage.

Under det senaste decenniet har en skärpning av svensk deponeringslagstiftning skett. En konsekvens av den strängare lagstiftningen är att flertalet av dagens deponier ej uppfyller de krav som ställs och därmed måste de stängas ner. Detta har medfört att behovet av material för sluttäckning av deponier har ökat. Ett potentiellt sätt att tillgodose materielbehovet och samtidigt bespara naturresurser är att återanvända restprodukter. En restprodukt som potentiellt kan användas som konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier är bottenaska och en tänkbar applikation är som dräneringsskikt.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Att skapa arbete är idag den störta frågan på den politiska dagordningen. Arbetslösheten är ettproblem eftersom arbetet, för de flesta, är källan till försörjning. Men arbetsbrist i sig skulle intebehöva vara ett problem, tvärtom är en utav drivkrafterna bakom teknikutvecklingen att vi skaslippa jobba så mycket. Men istället för att minska arbetsbelastningen har vi ökat produktionen och konsumtionen så att vi nu använder både mänskliga resurser och naturresurser på ett sätt som ökar ojämlikheten och miljöpåverkan till kritiska nivåer för människans fortlevnad. Samtidigt som vifortfarande inte lyckas tillfredsställa allas basbehov.Uppsatsen syften är att formulera visioner om nya förhållningssätt till arbete för att ge maktfullhet och utrymme till förändring i en tid där ekonomiska, sociala och ekologiska kriser avlöser varandra.Detta har jag angripit genom att intervjua personer som tillhör grupper som missgynnas påarbetsmarknaden om deras visioner.

Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. ? En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ?arv och miljö? har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas.