Solna är till ytan en liten kommun med varierande landmiljöer och rikt på ytvattenområden. Vattenmiljöerna är påverkade av föroreningar från trafik, bostadsområden, centrumområden, miljöfarliga verksamheter och andra markanvändningsområden. Denna påverkan utgörs inte bara av aktörer i Solna, utan också av verksamheter inom angränsande kommuner. Därför behövs, i samsyn med grannkommunerna, en översiktlig strategi för att minska den totala påverkan på sjöar och vattendrag. Vattenplanering i Europa går mot en utveckling där kommungränserna inte styr miljöarbetet.

Osteokondros är en vanlig multifaktoriell sjukdom hos stora och snabbt växande hundraser och kan drabba flera leder så som exempelvis armbågs- och bogleder. En lokal störning i den endokondrala benbildningen i epifysen eller metafysens tillväxtbrosk leder till ojämnheter i brosket, som i sin tur orsakar smärta och hälta. Osteokondros påverkar hundens välfärd såväl som människans användning av hunden. Kunskap om sjukdomsförloppet och faktorer som påverkar sjukdomsutveckling krävs för att förhindra uppkomst av osteokondros. Den här litteraturgenomgången syftar till att klargöra huruvida utfodring påverkar utvecklingen av osteokondros hos hund och i så fall på vilket sätt. Litteraturstudien har avgränsats till betydelsen av överutfodring med energi och protein samt över- eller underutfodring med kalcium och fosfor. För att en normal ledyta ska bildas krävs ett intrikat samspel mellan mekanismerna för skelettillväxt, endokondral benbildning samt benremodulering.

Fosforutsläpp kan leda till övergödning i vattenrecipienten om kritiska nivåer överskrids. De enskilda avloppen står idag för en relativt stor andel av Sveriges fosforutsläpp jämfört med de kommunala avloppen. Detta kan sättas i bakgrund av att staten, alltsedan 1970-talet, har lagt ner stora resurser på att reducera utsläppen hos kommunala avlopp, medan en motsvarande satsning på de enskilda avloppen uteblivit.Merparten av dagens enskilda avlopp utgörs av markbaserade reningssystem, det vill säga avloppslösningar där avloppsvattnet får passera genom markmaterial för att renas. Fosforreningen i markbaserade reningssystem har forskningshistoriskt sett inte varit en prioriterad fråga, vilket har lett till kunskapsbrist inom området. Naturvårdsverket har i och med miljöbalkens införande skärpt sina krav på fosforreningen hos enskilda avlopp.

Mälaren är Stockholms största dricksvattentäkt och den förser årligen 1,7 miljoner människor med rent dricks-, tvätt- och badvatten genom Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö och Norrvattens vattenverk Görväln. Även om det finns reservvattentäkter som Bornsjön så räcker inte de till om något skulle hända med Mälaren som t.ex. oljeutsläpp från något fartyg som befinner sig i närheten av vattenintagen.Idag förekommer det ständigt föroreningar från alla möjliga utsläppskällor som enskilda avlopp, industrier, avloppsreningsverk, fritidsbåtar, jordbruk m.m. och alla dessa bidrar till en sämre vattenkvalitet.Syftet med den här rapporten är att identifiera och lokalisera möjliga utsläppspunkter för patogena mikroorganismer inom ett område som kan orsaka problem för Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö. Rapporten ska senare användas för att undersöka vilka riskpunkter som utgör de största hoten mot vattenverken.Området innefattar till största del Ekerö kommun och Botkyrka kommun men även Salems kommun finns inom riskområdet.Ekerö släpper ständigt ut renat och orenat avloppsvatten från olika reningsverk och anläggningar som kan innehålla stora mängder patogena mikroorganismer.

Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja få svar på frågan, om det är lönsamt att odla alger till biodieselframställning under svenska förhållanden, för att sedan möjligen påbörja en forskning inom området.Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som är gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom området idag. Därefter undersöks de steg som algerna genomgår för att bli biodiesel, det vill säga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framställningen av biodiesel ifrån algoljan.Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanställs vad gäller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse området har hos olika svenska företag. Problemområden tillsammans med effektiviseringar diskuteras.Resultatet är ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhållanden.

I avloppsreningen på Hallsta pappersbruk i Hallstavik reduceras dagligen tonvis med organiskt material innan avloppsvattnet släpps ut i den intilliggande Edeboviken. Bruket är ett så kallat integrerat pappersbruk vilket innebär att man tillverkar både pappersmassan och pappret på plats. Det är främst vid framställningen av massa som det organiska materialet löses ut ur veden och hamnar i processvattnet som så småningom når brukets avloppsreningsverk. På bruket tillverkas papper i olika ljusheter, vilket kräver olika stora insatser i form av blekkemikalier så som väteperoxid och hydrosulfit (även känt som ditionit). Blekningen varierar över tid i produktionscykler och det är sedan tidigare känt att en ökad blekning av massan löser ut mer organiska föreningar.

Varje studie av en verklig process eller ett verkligt system är baserat på mätdata. Förr var den tillgängliga datamängden vid undersökningar ytterst begränsad, men med dagens teknik är mätdata betydligt mer lättillgängligt. Från att tidigare enbart haft få och ofta osammanhängande mätningar för någon enstaka variabel, till att ha många och så gott som kontinuerliga mätningar på ett större antal variabler. Detta förändrar möjligheterna att förstå och beskriva processer avsevärt.Multivariat analys används ofta när stora datamängder med många variabler utvärderas. I det här projektet har de multivariata analysmetoderna PCA (principalkomponentanalys) och PLS (partial least squares projection to latent structures) använts på data över avloppsvatten insamlat på Hammarby Sjöstadsverk.På reningsverken ställs idag allt hårdare krav från samhället för att de ska minska sin miljöpåverkan.

Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.

REFERATÖvergödning är ett högst reellt hot mot många av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. Utsläpp av ej tillräckligt renat avloppsvatten och läckage av näringsämnen från jordbruksmarker är problem som länderna kring Östersjön måste lösa. Sverige arbetar både nationellt och internationellt med att förbättra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmål som bland annat tydliggör att Sverige måste minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag. Orsaken är att dessa föroreningar är en bidragande orsak till övergödning.

Dagens förtätning av städer och tätorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av dagvatten. För att få bort vattnet så fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och främst vägdagvatten är ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, både på flora och fauna. Majoriteten av föroreningarna som hittas i dagvatten kan hänvisas till trafikens utsläpp, slitage av vägbana och däck, läckage och korrosion. Näringsämnena fosfor och kväve, suspenderat material, zink, salt, kolväten och olja är bara exempel på de ämnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vägdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt är bly, men tack vara en förändrad lagstiftning och övergång till blyfri bensin har mängden bly i naturen minskat.

Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun är beläget i direkt anslutning till Hallsberg, med Ralaån som recipient. Tekniken på reningsverket bygger på principerna för en klassisk aktivslamanläggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling där rötning av primär- och sekundärslam används för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en längre tid haft problem med kvävereningen. Under senaste åren har man överskridit riktvärdet för kväveutsläpp vid ett flertal tillfällen och under 2009 överskreds även gränsvärdet. Riktvärdet för Hallsberg ARV är i dagsläget satt till 10mg NH4-N/l som medelvärde per månad, gränsvärdet är satt till 10 mg NH4-N/l som medelvärde per kalenderår. Då Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kväveutsläppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer på verket.

This report is commissioned by the Water and Sewage Agency in The City of Mariehamn, Ã…land. The basic aim is to investigate positive or negative effects of a relocation of the sewage pipe from a wastewater treatment plant, Lotsbroverket. The environmental licence of Lotsbroverket is to be revised and The Environmental Appeal Board at Ã…land?s Government and Administrative Board has made demands that several possible locations in an outer water area should be examined. The present location of the sewage pipe is in Svibyviken, which has been classified as an ?inner water area?.The objective of this work is to study to which extent the nutrient loading from Lotsbroverket influence the environmental conditions in Svibyviken, and to investigate the suitability of different locations of the wastewater pipe from Lotsbroverket.The way a coastal area looks, i.e., its morphometry, determines to a large extent its ecological characteristics.

Hedesunda reningsverk är beläget i södra delen av Gävle kommun och hanterar avloppsvatten från Hedesunda samhälle och ett fåtal närbelägna byar. Antalet anslutna personer är strax över 1500. Reningsverket byggdes på 1960-talet och byggdes om i slutet av 1990-talet. Vid ombyggnaden anlades torkbäddar för avvattning av det slam som produceras vid reningsverket. Inledningsvis fungerade dessa torkbäddar bra men sedan 2005 har slammet i bäddarna inte avvattnats i önskad omfattning. Syftet med detta examensarbete var att utreda hur slamavvattningen i Hedesunda ska se ut i framtiden.

This degree project studied surface waters on KÃ¥bo Golf Course in Uppsala, Sweden, with the aim of determining the status of the water and how it is affected by the activities of the golf club, and to obtain suggestions of measures to create better conditions for the water environment on and around the golf course. The project forms part of the environmental protection work of KÃ¥bo Golf Club, which is working towards achieving environmental certification from the Swedish Golf Association (SGF). The study is based on literature studies and quantitative and qualitative field studies of water on the golf course, with the focus on environmental factors identified as being important for the golf industry and on strategic environmental goals developed by SGF. The number of open water bodies in the Swedish landscape has substantially declined during the past 200 years, so it is important to save those that remain. This study showed that the surface water at KÃ¥bo Golf Course is an important element in the surroundings since the area contains few wetlands, which can be a habitat for large numbers of species. The stream and ponds on KÃ¥bo Golf Course also have the important function of serving as water hazards in the game and adding difficulty and variety to the course. Since KÃ¥bo Golf Club wants its surface waters to look aesthetically appealing, extensive algal growth and drying up of ponds during parts of the year are regarded as problems.

Water is a vital element and also enriches the experience of landscapes. It is naturally in constant movement and change but also exposed to the hands of man. In this paper two stretches of water is described through landscape and time in correlation between development and the experience of the watercourse Höje-å in the rural parts of southern Sweden. The intention is to investigate how Höje-å has changed over time and also how it is experienced in the surrounding landscape. With the help of literary studies the history of Höje-å have been described and through the course of field-studies the experience of two different areas along the watercourse.The biggest changes of Höje-å and its surrounding area have taken part during the last two centuries.