De senaste årens strukturella förändringar i svensk hälso- och sjukvård har påverkat vårdpersonalen i det sjukvårdande arbetet såväl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig återkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lärande och förnyelse i omvårdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvårdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fångar studenternas utbildning som kan användas i omvårdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvårdnadsarbetet.

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur deltagarna av Kristianstads kommuns Ledarutvecklingsprogram upplevde utkomster av programmet under eller efter deltagandet och hur Kristianstads kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram. Kvalitativ metod i form av litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer som därefter meningskoncentrerats har använts. Ett utsnitt av litteratur som behandlar traditionell ledarutveckling och alternativ eller komplement till densamma har analyserats för att ge en bas för vidare analys av intervjumaterialet. Sex deltagare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och har återkopplats via mail för att säkerställa att varje deltagares utsaga dokumenterats korrekt.

Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

Efter att ha gjort några observationer av utvecklingssamtal under min praktik hösten 2011 bestämde jag mig för att jag ville skriva en uppsats om ämnet året därpå. Jag lärde mig att på min praktik genomförde min handledare elevledda utvecklingssamtal och min tanke har blivit att undersöka vad eleverna anser om den här typen av utvecklingssamtal. Jag relaterar arbetet till teoretisk bakgrund som belyser utvecklingssamtals utformning och viktiga aspekter kring ämnet. Jag förankrar arbetet i tidigare forskning som tar upp olika undersökningar kring utvecklingssamtal och elevlett utvecklingssamtal samt innebörden av kommunikation och relationer i skolans värld. Med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med fem elever från min praktiksola har jag undersökt elevernas syn på det nuvarande upplägget för utvecklingssamtal.

2010 reviderades läroplanen för förskolan. Frågor som berör förändring i förskolans uppdrag är alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framåt i önskad riktning.Syftet med denna studie är att undersöka förskolelärares intentioner med att ha sångsamling som en aktivitet med de yngsta barnen i förskolan och hur sångsamling används som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger på ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelärare.Resultatet visar på att pedagogernas intentioner är de samma som funnits länge i den traditionella förskolan, det vill säga att ge de yngsta barnen trygghet och individuation, men även andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lärandeinriktade, lärandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande.Förskolans läroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att använda sångsamling som aktivitet och resultatet visar på hur förskollärarna använder sångsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara väl medvetna om deras egna intentioner och gör sångsamlingen till ett utvecklande och lärande forum för de yngsta barnen..

Climate change and the sea level rise that it contributes to is an ever more pressing issue for costal municipalities around the world. Today there is a great deal of scientific reports and projections on what these changes could entail. However, resent studies on south Swedish costal municipalities have shown great discrepancies when it comes to how these scientific projections are implemented in the municipal planning and adaptation strategies. In an effort to understand the underlying reasons for this lack of concurrence, this paper has applied Rolf Lidskogs theory of the hetrogenity of science. The theory gives an explanation to the complications in the science-policy interface, by describing complicating factors in the communication between these actors.

This essay is about democracy and how a democracy index can be used as a tool to illustratethe gap between reality and ideal. The purpose of this study can be expressed by two researchquestions: Does the Economist Intelligence Unit's (EIU) democracy index illustrate thedistance between reality and the ideal of democracy presented by Dahl? and Can the EIU'sdemocracy index be modified by a) internal adjustments and b) using the variables includedin World Economic Forum?s (WEF) equality index?By using a combination of theories (Dahl?s theory of democracy, Rawls theory of justice andchosen theories critical to liberal democracy) as an analytical framework the following twoquestions have been answered:1) Which of the variables included in the EIU's democracy index have the potential to capturethe level of political equality?2) Which of the variables included in the WEF?s equality index have the potential to capturethe degree of political equality?By using a quantitative method the study?s third and last question has been answered:3) How strong is the rank correlation between the EIU?s democracy index and the WEF?sequality index, that is; how strong is the rank correlation coefficient (rho)?The data presented by the WEF?s equality index indicate that women are systematicallydiscriminated against as a group. From a democratic perspective the EIU may need tomeasure inequalities at a group level in order to capture the lack of political equality betweenindividuals. By reformulating some of the EIU?s variables, by revising the EIU?s point systemand by using the variables included in the WEF's equality index to extend EIU?s democracyindex, the chances of capturing the gap between reality and the ideal of democracy presentedby Dahl would likely increase..

The aim of this Master?s thesis is to examine how public librarians, including school librarians, express themselves about librarians in library journals. Questions asked in the study are: How is the knowledge, tasks and roles of librarians described? How do the librarians describe their own and others perceptions of librarians? Are there any contradictions in how the librarian profession is described and if so, what are they? 56 articles from three Swedish library journals, Biblioteksbladet, bis and DIK-forum in the period from 1990 to 2007, are analysed. The theory and method used is discourse analysis.

The aim of this Masters thesis is to study opinions about the Swedish hospital libraries and their activities for the patients, in a selection of Swedish library journal articles. The theoretical starting point is grounded in Laclau and Mouffes discourse theory. The empirical material consists of 43 articles from three library journals; Biblioteksbladet, Blänkaren and DIK-forum, published between 1990 and 2004. These are analysed through a reading scheme in four levels. In the empirical material two themes appear; the culture theme and the patient information theme.

Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs..

Dagens skola har sin utgångspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebär att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmålen. Ett stöd som finns att tillgå är elevassistenter. Syftet med denna forskning är att öka insikten i lärare och elevassistenters syn på samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutändan gagna elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lärare och tre elevassistenter.

This essay is about democracy and how a democracy index can be used as a tool to illustratethe gap between reality and ideal. The purpose of this study can be expressed by two researchquestions: Does the Economist Intelligence Unit's (EIU) democracy index illustrate thedistance between reality and the ideal of democracy presented by Dahl? and Can the EIU'sdemocracy index be modified by a) internal adjustments and b) using the variables includedin World Economic Forum?s (WEF) equality index?By using a combination of theories (Dahl?s theory of democracy, Rawls theory of justice andchosen theories critical to liberal democracy) as an analytical framework the following twoquestions have been answered:1) Which of the variables included in the EIU's democracy index have the potential to capturethe level of political equality?2) Which of the variables included in the WEF?s equality index have the potential to capturethe degree of political equality?By using a quantitative method the study?s third and last question has been answered:3) How strong is the rank correlation between the EIU?s democracy index and the WEF?sequality index, that is; how strong is the rank correlation coefficient (rho)?The data presented by the WEF?s equality index indicate that women are systematicallydiscriminated against as a group. From a democratic perspective the EIU may need tomeasure inequalities at a group level in order to capture the lack of political equality betweenindividuals. By reformulating some of the EIU?s variables, by revising the EIU?s point systemand by using the variables included in the WEF's equality index to extend EIU?s democracyindex, the chances of capturing the gap between reality and the ideal of democracy presentedby Dahl would likely increase..

Livsmedelsverket utformade 2005 fem kostråd för att främja bra matvanor hos befolkningen. En studie på uppdrag av Livsmedelsverket visade att det fanns glapp mellan kostråden och befolkningens matvanor. Vidare har forskning visat att kännedom om kostråd ökar förutsättningarna för goda matvanor. Undersökningen Känner du till de fem kostråden? syftade till att ta reda på vad de anställda på ett hotell känner till om Livsmedelsverkets fem kostråd och undersöka konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk samt valet av bröd, matlagningsfett och nyckelhålsmärkta produkter i förhållande till kostråden.

Denna uppsats handlar om hur inkludering kan förstås och beskrivas. När politiker formulerar förändringar i skolan tolkas detta av skolornas huvudmän, rektorer och pedagoger. Förändringen förväntas sedan realiseras i skolan. Uppsatsens empiri bygger på tolkningar av specialpedagoger/-lärares meningskonstruktioner av inkludering i en mellanstor svensk kommun. Definitioner av inkludering i specialpedagogisk forskning utgår bl.a.