Sökresultat:
3383 Uppsatser om Forum för levande historia - Sida 31 av 226
Bara BostÀder
Bara BostÀderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvÀgen breder Tyresögymnasium ut sig. VÄr ingÄng blir atr riva skolan, materialet ŽkremerasŽtill tegelkross och sprids i en röd löparbana lÀngs med den befintliga landsvÀgen, att tillÄtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstÄs som en del av det befintliga landskapet, det Àndrar bara from och byter plats. Vad hÀnder om man slÀcker ett lager i AutoCad?Det nÀrvarar i sin frÄnvaro. Djup genom lager.
Landskapsbild : om landskapsbildens bevarandevÀrden, arbetet med dess bevarande och möjligheter för framtida arbete med landskapsbildens vÀrden inom planering och gestaltning
MÀnniskan pÄverkas bÄde medvetet och omedvetet av den miljö som hon befinner sig i.
Eftersom landskapsbilden beskriver upplevelsen av den omgivande miljön Àr dess vÀrde i högsta grad betydelsefull för oss. Landskapsbilden Àr en mÄngfald av bilder lagrade ovanpÄ varandra, och vittnar om vÄra förfÀders levnadssituation och utveckling. FörmÄgan att tolka vÄr egen historia tillför oss vÀrden av identitet, trygghet och kunskap om sammanhang i tiden och i omgivningen. För dessa vÀrden Àr landskapsbilden mycket viktig att bevara. Det kulturarv som vi tillför landskapsbilden idag Àr lika viktigt att bevara som det befintliga kulturarvet, men dess utveckling och förÀndring mÄste ske med varsamhet för att inte vÀrdefulla spÄr av tidigare kulturmiljöer raderas.
VÄr gemensamma historia? - Historieundervisning ur ett multikulturellt perspektiv
Syftet med undersökningen var att i ett högstadium pÄ en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser Àr viktiga historiska omrÄden för dem, och utifrÄn detta resonera kring lÀmpliga didaktiska övervÀganden inom ett mÄngkulturellt klassrum.
I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod för att undersöka enkÀtsvaren frÄn 124 informanter angÄende attityder till 55 olika delÀmnen inom historia.
Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhÄllande till de som har en annan kulturell tillhörighet. DÀremot fanns det endast nÄgra fÄ skillnader betrÀffande hur relevanta eleverna ansÄg olika delomrÄden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar ocksÄ att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrÄgar och det som lÀroböckerna förmedlar dÄ eleverna frÀmst föredrog ett globalt perspektiv medan lÀroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och vÀsterlÀndskt perspektiv..
Ett levande centrum : Förnyelse av de centrala delarna i Södra Sandby
SAMMANFATTNING Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500 invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn 1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café. Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.
Religion i historieböckerna, utmaningar och möjligheter : En didaktisk analys av lÀromedel i historia
Swedish students in the upper secondary school will recieve informaition regarding religion from multiple sources. If we look past the students surroundings like the family, friends or multimedia school is still the primary arena for religous education. Discussions about religion will take place in other lessons than just the subject religion. History is in my opinion the subject closest related to religion and the two makes up for a lot of the values work in swedish schools. Textbooks is still one of the most important tools for education and that makes them important as objects to study.
Vem berÀttar Alice Lovisas historia? : En kvantitativ jÀmförande studie om kvinnors utrymme i historiska lÀroböcker för Ärskurs 4-6
Den hÀr studien har haft sin utgÄngspunkt i attundersöka kvinnors kvantitativa utrymme i lÀroböcker i historia inriktade motmellanstadiet. Detta har genomförts ur ett kvantitativt perspektiv dÀr metoden inneburitatt rÀkna förekomsten av kvinnor i de utvalda lÀroböckerna. För att uppnÄsyftet med studien och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har tvÄ förlag studeratsdÀr utgÄvor mot bÄde den aktuella lÀroplanen Lgr11 och den gamla lÀroplanenLpo94 varit till grund för studien. Det har i studien gjorts jÀmförelser mellande olika förlagen, utgÄvorna, kapitlen och bildutrymmen, för att nÀmna nÄgra.Resultatet presenteras i form av stapel- och cirkeldiagram för att fÄ en enkelöversyn av kvinnors utrymme. Studiens mest framtrÀdande resultat Àr att trotsatt forskningen kommit framÄt och Àven vÄr samhÀllsutveckling ges inte kvinnormer utrymme i de nyare utgÄvorna.
"Det andra fÄr man lÀra sig pÄ fritiden" - En studie om hur elevers historiekultur tas tillvara i skolan
BAKGRUND:Begreppet historiekultur Àr relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska vÀrlden. Historiekultur innebÀr kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande Àr ett centralt begrepp och uppnÄendemÄl i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjÀlpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieÀmnet mÄste fÄ relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.
Vad har betydelse vid lÀrarens urval och avgrÀnsningar av ÀmnesinnehÄllet i historia pÄ gymnasiet? : ? En kvalitativ studie om lÀrarens tankesÀtt angÄende ÀmnesinnehÄllet pÄ ett gymnasieprogram med tematisk inriktning
Syftet i föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur lÀrare planerar och genomför undervisningen pÄ ett gymnasieprogram med tematiskt upplÀgg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen för hur lÀrarens planering och utvÀrdering sker utifrÄn deras egna intressen, lÀroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala mÄlen. Eftersom det Àr lÀrarens tankesÀtt och planering som skall undersökas sÄ har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att lÀraren har betydande ambitioner pÄ att fokusera pÄ eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lÀrarens möjlighet att tolka kursplanen sjÀlvstÀndigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse sÄ finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och pÄ sÄ sÀtt öka samspelet mellan lÀraren, eleven och ÀmnesinnehÄllet..
Religionsutövning i arbetslivet : Ett nyanserat perspektiv pÄ hur religiösa intressen kan tillvaratas pÄ den svenska arbetsmarknaden
The aim of this essay is to investigate how a demarcation is made between employees? right to religious freedom next to employers? interest in running their enterprise in an efficient way. Case law shows that the Arrowsmith-principle forum internum and forum externum could be used when a demarcation has to be made. Furthermore, case law shows that that the employee?when accepting a contract of employment?have accepted certain restrictions of his or her religious freedom.
Sverige, valutaunionen och euron : Kan Sverige, ur ett EG-rÀttsligt perspektiv, stÄ utanför EMU:s valutasamarbete?
I detta arbete undersöks med hjÀlp av en enkÀt hur mycket eleverna pÄ BÄstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas instÀllning Àr gentemot utvalda vÀrdegrunder. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt som jÀmförs med den Nationella UtvÀrderingen (NU03). EnkÀten kommer fram till att eleverna i BÄstad har grundlÀggande kunskaper inom historia och angÄende de vÀrdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren frÄn enkÀten Àr dess oregelbundenhet. Det gÄr endast i ett fÄ antal fall att utlÀsa ett samband med yttre faktorer.
VÀrdering av byggnadsminne RiksmannagÄrden
Byggnader kan rymma personliga minnen frÄn svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan ocksÄ genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsÀttningar. Byggnader Àr en del av vÄr historia och dÀrmed Àven av vÄrt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s vÀrldskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel pÄ en byggnad, RiksmannagÄrden i Alvesta, som Àr byggnadsminnesmÀrkt vilket innebÀr att det skyddas utifrÄn kulturminneslagen av lÀnsstyrelsen.
Vem Àr du? Vem Àr jag? Levande charader : Ett försök till att synliggöra en konstnÀrlig forskningsprocess samt de dolda kunskaperna som tillkommer
The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..
Fyra lÀrares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet i en mÄngkulturell skola
Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lÀrares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet pÄ en mÄngkulturell skola. I arbetet ingÄr intervjuer med fyra kristna lÀrare och deras perspektiv över att vara religiös i ett mÄnkulturellt samhÀlle. Arbetet innehÄller ocksÄ en lexikon definition och litteraturgenomgÄng om religion, kultur, samhÀlle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte Àr nÄgot man talar högt om utan nÄgot privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förstÄelsen för dessa var svÄr.
Entreprenörskap pÄ landsbygden : en studie om förutsÀttningar för företagare i SysslebÀck
Denna kandidatuppsats Àr skriven inom agronomprogrammet för landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder det finns för företagande i SysslebÀck samt pÄ vilket sÀtt entreprenörerna, genom sina företag, bidrar till en levande landsbygd. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer gjorda med personer som driver företag pÄ platsen. För att besvara frÄgorna har litteratur anvÀnts för att kunna göra en analys och förstÄ vilka faktorer som ligger bakom det som företagarna ger uttryck för och upplever. Begrepp som nÀtverk, gleshet och ?community? har anvÀnts för detta syfte.
En studie över insÀttning av dropp i ambulans : droppets nödvÀndighet och förslag pÄ förbÀttringar
Denna processbeskrivning syftar till att med utgÄngspunkt i kökstrÀdgÄrdens historia och skogstrÀdgÄrdens principer utforma ett förslag till en kökstrÀdgÄrd med flerÄriga vÀxter. TrÀd, buskar och perenner med Àtliga delar och som Àr hÀrdiga i zon 3 har anvÀnts till förslaget. Genom studier av skogstrÀdgÄrdens principer och kökstrÀdgÄrdens historia har jag kommit fram till en utformning som Àr gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lÀttskött, stödjer sig pÄ skogstrÀdgÄrdens principer. De trÀd, buskar och perenner som anvÀnts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i vÀxtlistor dÀr de vÀxter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det Àr tre kvarter med typiska vÀxter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogstrÀdgÄrdsvÀxter.