Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

IT-stödd distansutbildning vid svenska universitet och högskolor är en allt vanligare utbildningsform. Denna kvalitativa studie söker studenters erfarenheter av lärande på LUMA-GIS: Masters´Programme In Geopgraphical Information Systems (GIS) vid Lunds universitet. Det är en helt nätbaserad utbildning som är designad att vara flexibel vad gäller studietakt, innehåll, material och arbetsformer och studenterna väljer själva om och på vilket sätt de kommunicerar och interagerar med andra studenter och lärare i kursens diskussionsforum online. Studien är empirisk och har en fenomenografisk ansats. Den syftar till att förstå och beskriva variationen i upplevelser av och perspektiv på lärande och interaktion i online forum.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov för konst och media lärare och lärarstudenter att delta, dela utbildningsmaterial och utveckla sin kompetens inom sin praxis i en social gemenskap på internet. Ett annat syfte var att identifiera vilka dessa behov och krav skulle vara, och hur en sådan webbplats bör vara utformad utifrån dessa krav. Jag har baserat studien på en teori om socialt lärande ?Communities of Practice? av Etienne Wenger. Kärnan i teorin tar upp hur vi som aktiva deltagare, kan lära tillsammans och utveckla våra identiteter och våra kunskaper i ett samhälle genom praktik i en meningsfull miljö.

Södertörn University was built in the suburb of Stockholm to bring hope for students that aren?t used to study. Ever since the university was built there has been a debate on internet message boards such as Flashback and a discourse has developed in the recent five years. The public discourse has had a negative influence on how the university is perceived by the public. The purpose of this study is to analyze how this discourse has developed the image of the university and how it has evolved.

I föreliggande studie avhandlas fenomenet afterwork. Afterwork utgör en kontext som präglas av en integrering mellan arbetslivet och privatlivet, i den meningen att arbetskollegor umgås efter arbetsdagens slut under privata former. Studiens syfte är att beskriva upplevelsen av afterwork hos informanterna som samtliga är män, fyra kockar samt fem byggnadsarbetare.Krogen har historiskt utgjort en arena för män och denna studie använder ett genusperspektiv för att undersöka hur maskulinitet reproduceras inom fenomenet afterwork. För att besvara studiens frågeställningar används en fenomenologisk ansats och empirin har insamlats med intervjuer, samt en deltagande observation under en afterwork. Empirin analyseras med hjälp av Goffmans begrepp främre och bakre region, Gusfields begrepp ?work? och ?leisure?, samt Connells och Messerschmidts begrepp hegemonisk maskulinitet för att belysa reproducerandet av maskulinitet under afterwork. Resultaten visar att kontexten afterwork utgör en integrerad arena mellan arbetet och privatlivet där inget av det ena någonsin frångår det andra; afterwork utgör därav en förlängning av arbetsdagen då samtal om arbetet ofta förekommer.

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, studera hur några medverkande i ett likabehandlingsnätverk i en Reggio Emilia-inspirerad förskoleenhet, talade om kön/genus och normer. Arbetet med nätverket har beskrivits som en ?minipolitisk? arena; för vardagsnära demokratiska förhandlingar ? ett möte mellan rådande ?storpolitik?, i form av läroplan och lagar, och lokalt förverkligande. Därmed ville vi bidra med kunskap om hur ett sådant nätverk kan möjliggöra ett praktiskt arbete med genusfrågor, samt om vilka eventuella svårigheter som finns. Vi samlade in material via intervjuer med sex pedagoger, där några precis påbörjat sitt deltagande i nätverket medan andra hade deltagit i ett år.

Vi har undersökt hur förskollärare och grundskollärare förhåller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gällande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten står det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med föräldrarna och vi undrade vilket förhållningssätt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i så fall var mellan skolorna. För att ta reda på det gjorde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade tre förskollärare och tre grundskollärare. Det framkom att både för- och grundskollärarna samarbetade med föräldrarna men på olika sätt. För förskollärarna låg vikten på att utveckla en öppen, tillitsfull, ärlig och nära relation med föräldrarna där dörren var öppen för föräldrarna att ha inflytande över verksamheten.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Background During the child?s first year of life there is a continuous contact with the Child Health Services (CHS) and the parents feel confident and involved. After the first year, the visits to the CHS is reduced at the same time as the everyday life changes for the family as the child starts going to day-care and the parents often go back to work.Aim To examine what it is like being a parent to children aged one to five and what kind of parenting support parents of children aged one to five are in need of.Method Semi-structured interviews were used to interview 25 parents in 21 telephone interviews and one focus group with 4 parents. The recruiting of parents was done on site at one open day-care and with the help of CHS nurses in Sweden. There were 10 men and 15 women.

The last few years a lot of media air time has been devoted to training, sports, health and weightloss on a more personal level then before. The new media arena is beeing used at its´ maximumto broadcast wievs on how we should eat, look, exercise and live. This thesis is trying to makebetter understanding on what people in general think is important when it comes to physicaltraining and motivation with the aid of digital media and IT systems. The thesis describes aworkshop that was conducted within the frames of Participatory Design and the outcome of thatworkshop. The workshop was conducted with a group of lead users (in this case instructors at avery large fitness center in Umeå, Sweden) and the main question was ?How can IT be used toachive a positive effect on physical exercise if motivation is the focus??.

Partly as a reaction to a perceived crisis in contemporary democracy, the nineties witnessed an upsurge in different forms of citizens? fora, dedicated to the promotion of increased participation by the citizen in the political process. Youth councils are a special point in case as they entail the general characteristics of a deliberative forum, with an emphasis on political learning. This study aims to undertake an evaluation of a regional youth council in the region of Skåne in the south of Sweden. Through qualitative analysis, the study aims to portray the origin, purposes and consequences of such a forum.

The background to the study is that within the next ten years about 50 new multi-purposeindoor arenas will be built. These are used for various events such as sports, concerts, etc. In order to achieve a high level of security in the case of danger alarm signals and alarmmessages must be heard well by the visitors. ÅF-Ingemansson wanted to show builders the importance of good speech perception and that it is not observed in arenas today. They conducted technical tests on two large multi purpose indoor arenas to develop parameters that affect speech perception in the arena.To get a subjective view of how these arenas are experienced a survey was created.

The parental education groups are an activity that attracts the majority of all couples that awaits their first child. Therefore this is a forum with strong influence on the formulation of the parenting. The aim of the study was to examine how parental education within Swedish child health care, affects the construction and shaping of parenthood. We have also studied this from a gender perspective. The starting point for our understanding of parenting is that it is socially constructed.

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra.

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lämpliga lokalisering i staden i förhållande till dess funktioner och effekter..