SammanfattningFörfattaren Kristoffer Larsson har skrivit rapporten tillsammans med grävlastarstillverkaren Huddig i Hudiksvall. Rapporten beskriver nyutvecklingen av Huddigs spakkonsoler. Bakgrunden till examensarbetet är att Huddig har haft kontinuerlig utveckling av sin interiör och hytt men spakkonsolerna har inte följt med i den utvecklingen. Målet med examensarbetet var att ta fram fyra olika prototyper med hänsyn på utformning, handergonomi, knapplacering, trängstyrningsfunktion, rototilt, materialval och tillverkningsmetod.För att författaren skulle få en bild av vad det fanns för kundsynpunkter och vad andra personen som har en relation till Huddig har för synpunkter gjordes en marknadsundersökning. Därefter följde arbetet med att bryta ned arbetet och produkten i delar med olika metoder.Åtta olika konceptförslag skissades fram och slutligen sållades sex olika delar från koncepten fram.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

Den globala turismen har ökat enormt de senaste åren och behovet av hållbar destinationsutveckling har ökat tillsammans med turismen. Med en bättre kunskap om hur destinationen kan påverkas, både positivt och negativt av turismen, har det blivit allt viktigare att ha en hållbar plan om hur destinationen ska bevaras och fortsätta vara tillgänglig för turism.Syftet med studien var att undersöka effekter av hållbar utveckling i Skåne då Tourism in Skåne har gått ut med att de vill att Skåne ska bli Sveriges mest hållbara destination. Några av Skånes kommuner har toppat listor över Sveriges mest hållbara kommuner och bland dessa hittar man Helsingborg och Malmö. Därav finns det ett underliggande syfte att undersöka hur Helsingborg och Malmö arbetar med hållbar utveckling idag och vad hållbar utveckling har för betydelse för besökare och lokalbefolkning vid de två destinationerna. För att kunna besvara syftet och frågeställningen har kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar genomförts.

BAKGRUND: Leken är ett stort begrepp och många forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till är att den är lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mål (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vår studie om barns lärande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek är och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsättningar samt vad som ståratt läsa om leken i läroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vår undersökning studera ett antal pedagogers föreställningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande och utveckling.

Hälsofrämjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framträdande och viktig roll inom primärvården och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn på hälsa och upplevelser av att arbeta hälsofrämjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var åtta distriktsskoterskor på sex olika vårdcentraler i ett län i mellersta Sverige. Resultatet visade på att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "må bra".   Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hälsofrämjande hos distriktssköterskor.   Det finns dock hinder for genomförandet på organisatorisk respektive individnivå.

Det finns ett missnöje bland vårdpersonal angående de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudområden ? att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg.

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar läroplanen för förskolans intentioner om att det inte är det enskilda barnet som ska utvärderas utan att det är verksamheten som ska utvärderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar på förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprättandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att läroplanen för förskolan säger att det inte ska finnas några uppnåendemål för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att även förskolor upprättar individuella utvecklingsplaner med uppnåendemål för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte några uppnåendemål utan var väl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mål för.I diskussionen berörs olika sätt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framåt och utmana barnet till utveckling måste en bedömning av barnen göras.

De senaste årens strukturella förändringar i svensk hälso- och sjukvård har påverkat vårdpersonalen i det sjukvårdande arbetet såväl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig återkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lärande och förnyelse i omvårdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvårdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fångar studenternas utbildning som kan användas i omvårdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvårdnadsarbetet.

This report describes procedures and preparations made for developing a mobile application.Using a questionnaire and usability tests, I have developed a design document for a parkingapplication for the iPhone 4. The purpose of the application is to help drivers find allowedparking spaces thus making roads safer for everyone while the driver avoids parking tickets..

Bakgrunden till denna uppsats var att undersöka på vilket sätt kan man utveckla en mobil applikation som motiverar användaren till bättre grundhälsa. Genom ett samspel mellan användaren och en mobil applikation, så stödjs användaren i att uppnå en bättre grundhälsa genom fysisk träning med hjälp av en Smartphone.Vår frågeställning blev därför: Hur skapar man en mobil applikation som motiverar till bättre grundhälsa? För att besvara detta har vi använt oss av teorier kring motivation, fysiologi och gränssnittsdesign. Vi har även använt metoder för att designa och skapa applikationen. De metoder som vi använt är följande: Designramverket skapad av Alan Cooper.

Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem.Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetenskommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För attkunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftadeockså till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnaskompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som äruppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling ochanvändarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och kunskap om hur elever i årskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser på sitt eget lärande och sin egen förmåga inom matematiken. Följande frågeställningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lär sig elever med fallenhet och intresse för matematik på bästa möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom ämnet? Studien har en kvalitativ inriktning där resultatet har baserats på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik är medvetna om sin förmåga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade även att dessa elever föredrar en undervisning som präglas av muntlig matematik i vilket eleverna får arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer.