I och med att man nu håller på att införa en reviderad läroplan för förskolan där bl.a matematiken får en större plats ville jag se hur förskolorna i dag arbetar med matematiken utifrån den läroplan som gäller idag. Syftet med min studie är att ta reda på hur pedagoger synliggör och arbetar med matematiken i förskolan. Är det i planerade aktiviteter eller i den fria leken som matematiken kommer in och hur befäster man barnens kunskaper så att det verkligen blir en bestående kunskap? Jag har valt att i min studie intervjua fem förskollärare från fem olika enskilt drivna förskolor med lite olika inriktningar. Jag har främst tittat på hur de planerar sin verksamhet utifrån läroplanens strävansmål i matematik och hur de lär barnen taluppfattningen.

SammanfattningDetta är en kvalitativ studie vars syfte var att ge en överblick av forskning kring dyskalkyli samt att se i vilken utsträckning lärare är insatta i olika typer av matematiksvårigheter, som i sin tur kan bidra till bättre beredskap hos lärare och skola i att stötta elever med matematiksvårigheter. Till vår hjälp har vi haft två frågeställningar som lyder: Vilka föreställningar om begreppet dyskalkyli förekommer bland några verksamma lärare? och Hur ser organisationen kring matematiksvårigheter ut i några skolor?För att uppfylla studiens syfte har vi gjort en litteraturgenomgång samt använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att de lärare som ingick i denna studie har en stor vilja att hjälpa alla elever men lite tid och resurser till det. Problem med taluppfattningen anses av lärarna vara den vanligaste matematiksvårigheten hos eleverna.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers skrivsvårigheter påverkar deras matematikinlärning.Hur upplever några elever med skrivsvårigheter sin matematikundervisning?Vilken skrivhjälp uttrycker de intervjuade eleverna att de får i sin matematikundervisning?Hur upplever elever med skrivsvårigheter att de kan få en bättre fungerande matematikundervisning?Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sju elever i åldrarna 12-17 år. Eleverna kommer från olika skolor i Mellansverige. Vi använder oss av semistrukturerade intervjuer för att ge eleverna stort utrymme att förmedla upplevelserna av sina svårigheter.Resultatet visar att elever med skrivsvårigheter är väl medvetna om sina svårigheter.

Innan eleverna lämnar grundskolan ska de ha nått upp till de mål som är satta för godkänt i matematik för år 9. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur några skolor i en norrländsk stad arbetar med problematiken att alla elever ska bli godkända i matematik när de går ut grundskolan. De forskningsfrågor jag utgått från är: Hur kan en matematiklärare vid en högstadieskola i en norrländsk stad angripa problematiken att alla elever ska ha godkänt i matematik när de lämnar grundskolan? Vad känner matematiklärare vid högstadieskolor i en norrländsk stad inför uppgiften att få alla elever godkända i matematik innan de lämnar grundskolan? För att ta reda på detta har jag valt att göra tre djupintervjuer med matematiklärare, samt en mer kvantitativ enkätundersökning bland matematiklärarna på respektive skola för att få reda på deras känslor. Resultatet visar bl.a.

Jag har i detta arbete studerat om en uppdelning utifrån kön skulle öka flickors intresse för och tilltro till sin egen kunskap gällande ämnet matematik. Utgångspunkten för mitt examensarbete togs i tidigare forskning och i styrdokument för grundskolan. Undersökningen genomfördes under sju veckor på min slutpraktik under vintern 2003. Jag använde mig av två grupper från årskurs nio. Den ena gruppen bestod av fem elever där alla var av kvinnligt kön.

Att kunna läsa är en förutsättning för att fungera i samhället idag, inte minst för att klara skolgången. Men räcker det egentligen med att endast kunna läsa? Vi vill undersöka vad verksamma pedagoger i skolår 4 och 5 anser om läsförståelse, hur de arbetar med den samt om att det krävs för att klara matematik. Vi tar i uppsatsen upp vad olika forskare, författare och pedagoger anser om läsförståelse. I vår intervjuundersökning får vi reda på att de verksamma pedagogerna anser att läsförståelse är grunden till att klara alla ämnen i skolan men också för att kunna klara av att leva i vårt informationssamhälle.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lärare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar lust och motivation till matematiken, om lärarens egen inställning påverkar eleverna, samt hur lärare uppfattar att lärare kan undervisa för att främja elevers lust och motivation till matematikämnet. Denna studie utgår från forskningsmetoden fenomenografi som går ut på att finna olika uppfattningar hos ett fenomen.Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lärande för eleverna och att eleverna får konkreta mål att arbeta mot. Lärarna i studien är alla överens om att den inställning läraren har till matematikämnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig på eleverna och menar att det är viktigt att läraren går in med attityden att matematik är roligt och viktigt.De slutsatser som kan dras av detta resultat är att det är viktigt att läraren kontinuerligt granskar sin egen syn på ämnet och att läraren individanpassar undervisningen så att alla elever får möjlighet att känna lust och motivation för matematiken..

SyfteSom matematiklärare är det viktigt att vara uppmärksam på bland annat olika motivationsgrad inför matematikämnet bland eleverna och hur pedagogerna kan påverka detta. Syftet med denna studie var att undersöka motivationen till matematik bland elever i årskurs 6 och årskurs 9. Jag ville också undersöka hur eleverna uppfattade matematiklärarnas undervisningsmetoder och hur dessa eventuellt påverkade elevernas motivation. Frågeställningar? Hur motiverade är de tillfrågade eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 inför ämnet matematik?? Finns det skillnader i motivation till ämnet matematik bland de tillfrågade eleverna i årskurs 6 respektive 9?? Hur uppfattar de tillfrågade eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 att deras lärare undervisar i matematik?? Hur ser sambandet ut mellan de tillfrågade elevernas motivation och deras uppfattning av lärarens arbetssätt i ämnet matematik? MetodJag ville undersöka om det förelåg några skillnader mellan elevers motivation i årskurs 6 och årskurs 9.

SyfteStudiens syfte är att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehåll i kommunikationen mellan lärare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten är att öka förståelsen för de distansstuderandes frågor i matematik. Denna undersökning avgränsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frågeforum för de studerande i respektive kurs. Således berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehåller vanligen två drag med formen ?studerandens fråga ? lärarens svar?.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon koppling mellan läsförståelseproblem och matematiksvårigheter.En inledande teorigenomgång visar på olika sorters svårigheter med läsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svårigheter. Teoridelen tar även upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och läsförståelse i synnerhet.En kvantitativ undersökning utreder om det finns någon koppling mellan resultatet på ett läsförståelsetest som elever gör i år 7 och resultatet på de nationella proven i matematik som görs i år 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i år 9.Resultatet på undersökningen visar att det finns ett samband mellan läsförståelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat på läsförståelsetestet tenderar att ge sämre resultat på de nationella proven samt låga betyg i matematik..

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklärare lyssnar på sina elever. Två olika lärares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus på lärares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen är att försöka karaktärisera lärares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings två inriktningar konst och matematik, men då min intention från början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strävat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag därför genomfört en studie utifrån frågeställningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med ämnesintegrering i bild och matematik?Då jag hittat begränsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsområde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion där bild och matematik integreras. Jag har även analyserat kursplanerna i ämnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever där vi diskuterade de föreställningar som finns om bild och matematik och jämförde ämnena. Aktionsforskningen visade på möjligheter och fördelar med ämnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans träningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3.

Syftet med detta examensarbete är att studera några olika lärares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag går till. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem matematiklärare vilka analyseras och jämförs med styrdokument och tidigare forskning för att få en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrån olika tillvägagångssätt hos de fem lärarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer är olika beroende på lärare, men att det över lag är provdominerande underlag de använder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. Några lärare sätter även betyg på delvis fel grunder, genom att till exempel använda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

Datum: 2007-06-21Författare: Gottvall, MariaHolmqvist, ElinNivå/utbildning: D-nivå (Magisternivå) FöretagsekonomiHandledare: Nils Wåhlin, Niklas WahlströmTitel: Kunskap väger tungt men är lätt att bära ? en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehovProblem: ?Hur väl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning??Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma och öka förståelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i Södertälje, genom att:? Identifiera osynliga mellanchefer.? Utveckla förståelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.? Jämföra de osynliga mellanchefernas syn på dess fortbildningsbehov med deras chefs syn på detta behov.? Identifiera eventuella skillnader mellan två avdelningar angående osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.? Utveckla förståelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen.Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi använt oss av både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkät med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats är att försöka utveckla förståelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket även innebär att vårt teoretiska ramverk främst ligger till grund för att ge läsaren en bakgrund och förståelse till det problem vi studerar. Vårt angreppssätt kommer såtillvida att till största delen vara fokuserat på ett induktivt angreppssätt med svaga deduktiva inslag, vilket även stämmer väl överens med vårt val av en hermeneutisk kunskapssyn.Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angående hur väl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvärt.