Denna uppsats avser att analysera på vilket sätt som den svenska skolan har framställts som en jämlik och rättvis institution. Frågeställningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt på vilket sätt denna diskurs påverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att på så sätt synliggöra på vilket sätt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade på att i framställning av den svenska skolan så framträdde en mix av två olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan således ses som ett tecken på att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhället har kommit att nå även skolans domän.

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Hur ser lärare och skolledare på de särbegåvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn på särbegåvade elever. Med särbegåvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begåvning i ett eller flera ämnen. Vi utgick ifrån skolledares och lärares syn på dessa elever. Vårt resultat visade att alla intervjupersoner ansåg att alla elever i skolan har någon form av begåvning.

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som är outforskad och som fångat vårt intressetill denna studie. Studien ger även kunskaper till all personal inom skolan som på något sättbemöter eleverna. Vi har valt att utgå ifrån elevernas perspektiv där elever från årskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrån ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom området har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket är något som ständigt förekommer påden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har använt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, när ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnärvaro/frånvaro.Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer utifrån en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan.Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats.Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell.

Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan.

Syftet med vår uppsats är att åskådliggöra hur ett antal lärare ser på musikens roll i skolan. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i två F ? 2 klasser. Vi visar hur lärarna använder sig av musik i sin undervisning och hur de ser på musik i skolan. Vår undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift är att eleverna skall känna glädje och gemenskap.

Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden.

Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring.Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt.Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka språkstimulering i hemmet och i skolan för att se om det fanns någon obalans. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av enkäter. Studiens informanter bestod av föräldrar i tvåspråkiga familjer med elever i årskurs ett och barnens lärare. Resultatet visade att svenska är det språk som används mest både hemma och i skolan. Vidare visade resultat att språkstimulering på finska inte förekom alls i skolan..

Syfte: Syftet med min studie var dels att få en ökad förståelse för kommunal fristående skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del från ett ledarperspektiv. Mina frågeställningar blev därför: Varför väljer skolledare att driva en kommunal fristående skola, vilka förutsättningar har skolan fått och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag använde utgick från fristående skolors framväxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristående skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin säger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie på Sveriges första kommunala fristående skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter från tre observationer som genomförts genom åren och en intervju med rektorn på skolan.

?Man lär inte för skolan utan för livet? är ett talesätt som det flesta träffat på, men om detta ska kunna införlivas måste man ta del av livet utanför skolan. Både pedagogisk forskning och läroplanen framhåller betydelsen av ett nära samarbete mellan skola och närsamhället. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hållbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvärdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever upplever skrivmoment i ämnen där skrivande vanligtvis inte har en central roll. Intentionen med studien är vidare att studera hur elevernas uppfattningar av dessa moment stämmer överens med lärarens syften och mål med undervisningen. Undersökningen utgår från olika lärandeteorier och bygger på tidigare forskning om bl.a. skriftspråkets roll i skolan och studier av elevers inlärning. Undersökningen är av kvasiexperimentellt slag och innefattar deltagande observation samt elevintervjuer.Av resultaten kan utläsas att förväntningarna på, och upplevelserna av, den ämnesövergripande skrivningen skiljer sig åt mellan lärare och elev.