Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. SammanfattningMatematik är något som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de även använder dagligen i naturliga sammanhang.

Syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger, rektorer och föräldrar formulerade sig angående träningsskolans högstadieelevers placering på en 1-6 skola och inte på en högstadieskola. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur synen på personer med handikapp förändrats, normaliseringsbegreppet, och barns sociala, emotionella, sexuella och kognitiva utveckling. Vi intervjuade sju pedagoger och två rektorer på tre olika 1-6 skolor i mellersta Sverige. Vi bad respondenterna att formulera sig om träningsskolans elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling relaterat till att eleverna går på 1-6 skolor och inte på högstadieskolor. Dessutom bad vi respondenterna att formulera sig angående elevernas framtid i ett föränderligt samhälle.Det framkom i undersökningen att träningsskolans högstadieelever, kunskapsmässigt, låg närmare i nivå med eleverna på 1-6 skolan än på högstadiet, men att det var svårt att samarbeta eftersom träningsskolans elever blev så avvikande p.g.a.

Syftet med denna uppsats var att undersöka högstadieelevers uppfattning om sina egna studieresultat, samt vilka faktorer som påverkar de egna studieresultaten. Detta gjordes genom en enkätundersökning som gick ut till elever i tre olika svenska städer. Enkätsvaren sammanställdes sedan för en kvantitativ analys med huvudfokus på elevernas egen uppfattning av sina studieresultat. Dessutom gjordes en fallstudie där fem elevers enkätsvar studerades närmre, och där deras uppfattning av sina egna studieresultat kopplades ihop med deras psykosociala situation i en kvalitativ analys.         Bakgrunden till denna studie var att tidigare forskning har visat att elevernas uppfattning om sina egna studieresultat har en inverkan på resultaten i skolan och att dessa resultat i olika utsträckning påverkas av elevernas psykosociala hälsa och socioekonomiska bakgrund. Välmående och självskattning är två faktorer för studieresultat som lyfts fram i tidigare forskning och som även undersökts i denna uppsats.         Resultaten av enkätundersökningen var att de tillfrågade eleverna hade en god uppfattning om sina egna studieresultat och i viss utsträckning även sin potential att nå högre resultat.

Bakgrund: Vi har undersökt hur två skolor arbetar med rörelse. En skola som arbetar utifrån Bunkeflomodellen och en skola som inte arbetar kontinuerligt med rörelse. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur man kan befrämja fysisk aktivitet i skolan, eftersom dagens forskning visar att barn rör sig mindre och blir fetare. Utifrån syftet ställde vi oss följande frågeställningar: - Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i åk 3-5? - Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor? Metod: För att se hur två skolor arbetar med rörelse har vi intervjuat de pedagoger på skolorna som arbetar med rörelse.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om personalen på högstadiet upplever att ungdomar på högstadiet upplever ohälsa. Om detta var fallet så ville jag ta reda på hur det visar sig hos eleverna enligt personalen, samt vad det beror på i så fall? Jag använde mig av en kvalitativ undersökning i studien då jag ville gå till djupet med frågorna och för att kunna ställa följd frågor vid intervjutillfällena. Intervjuerna genomfördes med personal på fyra högstadieskolor då jag ville ta reda på hur personalen uppfattar ungdomarnas ohälsa då de har kontakt och ser barnen/ungdomarna och deras vardag.Ungdomar idag ställs inför en massa nya intryck och val som de måste ta ställning till. På skolan har de krav på sig att prestera bra för att få bra betyg för att sen kunna välja den skolan de vill gå när de har kommit på vad de vill bli i livet.

Detta examensarbete är en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet på en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet är att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan när det gäller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd från vuxna under tiden de gick där. Frågorna som ställts har handlat om vilka pedagogiska hjälpmedel, vilken pedagogisk variation av ämnen, storleken på grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsättningar eleverna haft sedan de slutat på IV.Jag har använt kvantitativ metod, med en enkät som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgång och deras sysselsättningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hämtats från forskning inom psykologi och sociologi, men även statliga rapporter från olika utredningar har ingått.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgån, stödet från vuxna och de arbetssätt de arbetade med i skolan övervägande positivt..

Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan främja barns lärande och utveckling i skolan. Vi har ställt oss frågan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta går men att den modesta estetiken är dominerande i skolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav två klasslärare och tre ämneslärare i estetiska ämnen. Var och en har fått berätta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Syftet med vårt examensarbete var att utvärdera olika metoder för ett arbete med fredskultur i skolan. Den övergripande frågan vi ställde var om eleverna förstod att innehållet i de olika aktiviteterna syftade till att träna samarbete för att utveckla tolerans, empati, solidaritet och trygghet. Vi undersökte detta genom att genomföra en temadag på en skola i vår närmiljö. Alla 39 elever deltog i temaarbetet, från förskoleklass upp till år 6. För att få reda på om eleverna förstod syftet med de olika aktiviteterna använde vi oss av kvalitativa metoder.

Övervikt och fetma är ett ökande hälsoproblem i Sverige och resten av världen. År 2005/2006 led 3,6 procent av barnen i Sverige av fetma. Kunskapen kring hur farligt övervikt och fetma kan vara för barn har ökat först under de fem senaste åren. Det är nu allmänt känt att även barn som lider av övervikt kan drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Skolan har en central roll för att påverka barnen mot en hälsosammare livsstil.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ?att möta alla elever?..

Sedan jag började min utbildning på lärarutbildningen hösten 2005 har elevers lärande varit det som fångat mitt intresse. Jag har träffat många elever som inte har velat lära sig något och tyckt att skolan varit tråkig. Jag ville undersöka vad det är som driver en person till att lära sig, så att skolvardagen kan bli bättre för både elever och lärare. Min studie bygger på möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vårterminen 2007 träffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre år senare har jag åter fått möjligheten att träffa eleverna.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar.

Mitt syfte för denna studie var att undersöka om rektorer anser att kvalitetsredovisningarna är en del i det förbättringsarbete som skolan bedriver. Jag ville också jämföra rektorernas utsagor med de kvalitetsredovisningar rektorerna lämnat ifrån sig. Jag använde mig av kvalitativa forskningsintervjuer och gjorde en jämförelse med kvalitetsredovisningarna. Jag har använt mig av en kvalitativ metodanalys vid tolkningarna av intervjuerna, och en idé och ideologianalys vid jämförelsen mellan rektorernas utsagor och kvalitetsredovisningarna. I resultatet presenterade jag de tre tematan jag fick fram i analysen av materialet: kontroll, intern skolutveckling och utveckling av kvalitetsredovisningarna.