Samhället blir mer och mer mångkulturellt och diabetes är en folksjukdom som blir alltvanligare. Sjuksköterskan vårdar patienter med olika kulturer och religioner och ställs då införutmaningar som att överbrygga språkproblem och göra sig förstådd, samt att anpassaomvårdnad av diabetes efter patientens kultur. Syftet med studien var att utifrån litteraturenbelysa omvårdanden av diabetespatienter med annan kulturell bakgrund än sjuksköterskansutifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Med en litteraturstudie av vetenskapligaartiklar läggs en grund för framtida fortsatt forskning inom området. Totalt nio vetenskapligaartiklar analyserades och fyra områden som författarna ansåg vara relevanta till syftet medstudien framkom: Hur påverkar patientens kultur upplevelsen av diabetes och omvårdnad,traditioner och diabetes, sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter med annankulturell bakgrund och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten.

Syftet med det här arbetet har varit att redogöra för hur religionsämnet har påverkats av förändringar på Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mångkulturalism. Ett annat fenomen som uppmärksammades i denna undersökning är sekulariseringen. Anledningen till detta är att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen är två processer som är svåra att behandla som helt skilda från varandra. Med tanke på att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola på 60-talet, perioden då även landets demografiska utseende började förändras valde jag att belysa undersökningsperioden från 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mångkulturella samhället.

Västerländsk litteratur som behandlar asiatiska religioner använder ofta västerländska begrepp för att beskriva religiösa objekt och företeelser. Emellertid överensstämmer inte alltid översättningen med den inhemska innebörden av begreppet. Ett exempel på detta är det japanska konceptet kami, som felaktigt översätts med västerländska begrepp som ?gudomar? och ?andar?. Syftet med denna uppsats är att analysera kamibegreppets semantiska spektrum i en specifik inhemsk religiös textsamling.

Virtuella världar kan vara så mycket mer än bara spel vilket jag går igenom. Frågan är då vad mer är det och till vad kan de användas? Genom studier och genomgångar av vetenskapliga visar vart det virtuella användandet står idag och till vad virtuella världar kan användas. Jag försöker också ge svar på om det bör vidareutvecklas och användas mer. Det jag går in på är bland annat virtuella obduktioner.

Ett känsligt ämne som diskuteras inom det svenska samhället, sjukvården och världen runt. Många attityder, upplevelser, kulturer och religioner ligger inom ämnet. Syftet med denna studie är att belysa etiska och moraliska överväganden, attityder och upplevelser hos sjuksköterskor inom sjukvården. Metoden är litteraturstudie. Resultatet som framkommer i min studie bygger på sju vetenskapliga artiklar.

Som invandrare har vi egna erfarenheter av att kommunikationen i vården är bristfälliggentemot invandrare med språksvårigheter. Utifrån denna problematik genomförde vien litteraturstudie för att belysa kommunikationsproblem i vården av invandrare medspråksvårigheter. Syftet med studien var att belysa detta kommunikationsproblemutifrån ett personalperspektiv. Denna studie baserades på tio vetenskapliga artiklar avhög kvalitet. Kvalitativ innehållsanalys metod används för att analysera artiklarna.

Sverige är ett mångkulturellt land som präglas av många etniciteter, kulturer, språk och religioner. Detta leder till att integration berör hela samhället och inte bara nyinflyttade invandrare och det innebär att även majoritetsbefolkningen måste integreras i det nya mångkulturella samhället. Vi ser att enda möjligheten att integreras i det nya samhället är att lära sig språket. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka belysa invandrares möjligheter/svårigheter till att bli integrerade i det svenska samhället. För att kunna ge en bild av detta valde vi att utgå ifrån Giddens teori om tre olika modeller till integration och symbolisk interaktionism.

Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ?TV, film, musik, tidningar, böcker? har störst betydelse var deras syn på döden kommer från.

Detta är en etnografisk studie i hur adventstiden gestaltas i waldorfförskolan. Syftet är att undersöka hur innebörden i advent tolkas och förmedlas till barngruppen av olika waldorfpedagoger. I waldorfförskolan grundar sig verksamheten på årsrytmen och de högtider och fester som följer den. En övergripande fråga i studien är hur dessa högtider och fester gestaltas i waldorfförskolan när barngruppen representeras av olika religioner och kulturer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med waldorfpedagoger, litteraturstudier samt observationer av sedvänjor och artefakter.

4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.

SammanfattningDagens elever är mer intresserade av livsfrågor än religion. Religionskunskap har gått från att vara ett ämne där elever enbart studerade kristendom, till att vara ett ämne där olika religioner och livsåskådningar studeras bland annat till syfte att hjälpa eleven att forma en personlig livssyn. Studien är gjord utifrån arbeten om religiösa rörelser av elever i årskurs 8 i ämnet religionskunskap, och syftar till att ta reda på hur elever bygger upp sina ståndpunkter kring religiösa rörelser i skoltexter, vilka uttryck de använder och med vilken mening. Resultatet studeras genom Zygmunt Baumans glasögon om det individualiserade samhället. Vid studien av de arbeten eleverna gjort är att det som inte bidrar till egen vinning inte är intressant. Det som man heller inte har kontroll på tilltalar inte heller eleverna och det uttrycks som läskigt, konstigt och hemligt.Svaren eleverna angivit kan användas som en ingång för läraren när denna skall forma sin undervisning vid studier av religiösa rörelser.  .

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

Strandlinjen i Sverige har sedan den senaste inlandsisen präglats av isostatisklandhöjning. Höjningen var som kraftigast straxt efter deglaciationen men verkar påtagligt än idag i landets norra delar, framförallt Ångermanland och Västerbotten, medan rörelsen minskat i landets södra delar där den är liten eller avtagit helt. Strandförskjutning är resultatet av isostatisk landhöjning och eustatisk havsytenivåförändring. För att rekonstruera strandförskjutningens utveckling upprättas strandförskjutningskurvor. Kurvan är således resultatet av landhöjning och havsnivåförändringar i meter som en funktion av tiden.

Sammanfattning:I studien intervjuas sju religionskunskapslärare angående undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgångspunkt är att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrån didaktikens tre översiktliga frågor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras även mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framställande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmålad fond.Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till både gällande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mångfald och identitet.

I oktober 2010 fastställde regeringen en ny läroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkställas under hösten 2011. När det gällde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem världsreligionerna skulle få lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara på kristendomen även fortsättningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta är en viktig fråga att belysa då Sverige är och fortsätter att bli allt mer mångkulturellt.Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jämföra vad representanter från de åtta riksdagspartierna i Sverige ansåg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjälp av intervjuer fick vi tillgång till partiernas ståndpunkter gällande dessa frågor. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus på kristendomen var bra samt att de ansåg att lärare borde fokusera mer på kristendomen än övriga religioner i religionsundervisningen.