I detta arbete undersöker jag hur väl läromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs är anpassade till kursplanens syften och mål. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger åt ämnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks närmare hur kristendomskapitlen är uppbyggda i olika läromedel och vilka av religionskunskapsämnets dimensioner som får mest utrymme samt på vilket sätt dessa dimensioner presenteras. Läromedlens anpassning till kursplanen diskuteras också med religionslärare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens läromedel förvisso innehåller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrågar.

Arbetet syftar till att ta fram ett koncept till ett klädmärke. En designprocess redovisas utifrån en inspirationsfas som bl.a. omfattar spelfilmen The Zodiac, dokumentärfilmen The Occult History of the Third Reich, fotografier tagna av Phyllis Galembo och föredrag av neurologen och filosofen Sam Harris. Resultatet består av tryck och mönster till t-shirts och skateboards, förslag till logotyp och ett paketeringskoncept. Trycken består av kryptografi, optiska illusioner, omöjliga former och fotomanipulationer av astronauter, samurajer och apor.

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en bild av problematiken som uppstår när en ny religion eller rörelse gör sitt intåg i ett land eller område samt vem eller vilka som har någon vinst med en förändring. Syftet är också att ge en bild av de olika metoder som användes till att övertyga människorna om varför de skulle konvertera till religionen eller rörelsen. Den fråga som jag ställer framför allt är hur kristendomen kunde överleva och hur samhällena var styrda på 800- till 1100-talets Sverige.Det centrala i min framställning om de kungliga motiven är att i samtliga motiv ligger en önskan att stärka en svag kungamakt. Kungamakten använde kristendomen till att stärka sin maktposition. Denna stärkta kungamakt ligger i tiden för övergången från ättesamhälle till stats- och klassamhälle.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och föräldrars behov. Upplever muslimska barn och föräldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande än andra? På vilket sätt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstå av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de områden i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svåra att delta i samt ger exempel på hur lärare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till är att många föräldrar känner bristande engagemang från lärarens håll när det gäller att sätta sig in i olika religioner. Vi har också kunnat se att det inte fanns någon skolplan om hur muslimska barn och föräldrars behov bör bemötas, i kommunen där vi genomförde vår undersökning..

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt den mångkulturella skolan tar tillvara de grundläggande värderingar som finns i julen och i fastemånaden ramadan. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen med hjälp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med värdegrunden utifrån de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemånaden ramadan inte uppmärksammas i lika stor utsträckning som julen. Detta sker på skolor där en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund.

I den här uppsatsen kommer jag att undersöka vilken roll kristendomen innehar i religionskunskapen, jämfört med de andra världsreligionerna. Jag kommer att utgå från hermeneutiken för att tolka olika aspekter i tre olika läroböcker som används i religionskunskapsundervisning idag. Jag kommer först att titta på kristendomens inflytande över läroplanen från tidigt 1800-tal. Efter detta går jag igenom innehållet i de tre läroböckerna innan jag diskuterar resultaten. I en jämförelse där jag tittar på textomfång, urval av information konstaterar jag att  kristendomen framställs annorlunda jämfört med de andra religioner.

Syftet med uppsatsen var att redogöra för vad som gäller rent juridiskt när yttrandefrihetslagen kommer i krock med religionsfrihetslagen. Uppsatsen bygger på studier som genomförts med hjälp av traditionell juridisk metod, alltså lag, förarbeten, doktrin och praxis. Det är många frågeställningar som kan beröras gällande yttrandefrihetslagen, därför har jag begränsat mig till frågor som har med religion att göra, exempelvis när någon inskränker någon annans religion med hjälp av yttrandefriheten. Människan har av naturen rätt till yttrandefrihet och religionsfrihet. Människan har rätt att ha vilken tro eller religion hon vill utan att denna rätt skall bli inskränkt.

 Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod.Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet. .

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, är uppbyggda efter principen att inledningsvis ställa några etiska frågor till läsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frågor. Gemensamt för texterna är att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. Däremot skiljer sig texterna från varandra i fråga om i vilken utsträckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel på texter som genomgående gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framställer teorierna som helt befriade från kopplingar till religioner.Samtliga texter har, även om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frågor. Karaktären på frågorna skiljer sig från att vara ytterst konkreta, till exempel ?är det rätt att komma för sent till lektionen?, till ytterst abstrakta frågor som ?meningen med livet?.

Titel: Tankar om Religionskunskap (Thoughts about Religion). Författare: Anders Barkstedt Program: Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp. Malmö Högskola Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva religionskunskapslärares uppfattningar om det egna ämnet och deras uppfattning om ämnets framtid som kärnämne inom den svenska skolan. Studien bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med etablerade religionslärare på en sydsvensk gymnasieskola. Lärarna valdes ut genom ett strategiskt urval där de styrande variablerna var deras ålder och de olika antalen undervisningsår de hade bakom sig. Resultatet visar att alla lärarna har olika erfarenheter av ämnet, samt att de koncentrerar sin undervisning inom ämnet på olika intresseområden. Det gemensamma för alla lärarna är att de anser att de grundläggande fakta som står i läroboken utgör en bra och viktig grund för fortsatta studier.

Samtidigt som traditionella religioner är på tillbakagång vänder sig allt fler människor till den magi och mysticism som kännetecknar new age. Forskningen har hittills närmat sig detta fenomen genom korrelationsstudier, demografiska kartläggningar och analyser av vad new age-anhängare tror på. I denna explorativa, induktiva studie berättade i stället fem kvinnor i halvstrukturerade intervjuer om vad deras new age-tro betytt för dem. Koncentrering av bärande utsagor i dimensionerna betydelse, tro relaterad till icke-tro, kunskapskällor och ontologi genererade fyra faktorer: existentiell trygghet som skyddar mot osäkerhet under livets gång och hämmar ångest inför livets oundvikliga slut; upphöjdhet genom insikter och medvetenhet som icke-troende saknar; antiintellektualism som betonar känslor och intuition på bekostnad av förnuft och logik; relativism som stipulerar att var och en har sin egen sanning. En funktionell modell som tydliggör hur faktorerna relaterar till varandra diskuteras, liksom resultatets integrering i ett teoretiskt ramverk och riktlinjer för framtida forskning..

The purpose of this paper is to examine if there are any differences or similarities when it comes to teaching religion in a multicultural school versus teaching religion in a homogeneous school in Sweden. How do teachers describe religious education in schools and how do they justify their teaching strategies? What similarities or differences are there between teachers' approaches when teaching religion in homogeneous versus multicultural schools?The study is based on qualitative interviews which includes a total of four schools; two homogeneous and two multicultural. These schools have been selected with the help of the Migration Board's annual report from 2014 as well as from my own personal knowledge. One religious teacher from each of the schools was interviewed.The conclusion, among others, is that ethnic Swedish pupils do not have the same understanding of religion as students of different ethnicity.

Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning på gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gärna diskuterar på religionsundervisningen samt att de hellre läser om sekter och Afrikas religioner än om de fem världsreligionerna. I den här studien läggs fokus på lärare som undervisar i kärnämneskursen religionskunskap A på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lärare från två gymnasieskolor i Kalmar, vi ställde tretton frågor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lärarna ser på kursplanen, innehållet, metoden och religionskunskap A´s relevans som kärnämne och dess framtid.