Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och Formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen.

Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan användas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har använt de kunskaper vi fick till att sammanställa en reklamkampanj åt uppdragsgivaren Zest som är en ekologisk matbar i Karlstad. Målet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var både visuellt attraktiv och kunde nå ut till tänkbara kunder på bästa sätt grundades kampanjen i både teori om grafisk Formgivning och dess principer. De principer vi använde inom grafisk Formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi.

I denna uppsats utreds hur stort skyddsomfång ett möbeloriginal har, det vill säga hur mycket en formgivare kan inspireras av ett original innan inspirationen övergår till att anses vara intrång i en skyddad rättighet. En god Formgivning kräver en ekonomisk insats som är förenad med ett visst mått av risktagande. Formgivningsskyddet hjälper formgivaren att återfå sin investering. På EU-nivå regleras området av Mönsterdirektivet och EG-förordningen för gemenskapsFormgivning. Formgivningens utseende skyddas på liknande sätt i de båda regleringarna och omfattar varje Formgivning som inte ger ett annat helhetsintryck för den kunnige användaren.I den svenska lagstiftningen regleras området av Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk.

Uppsatsens syfte är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande undersöka hur slöjdlärareser på klädsömnad som ett verktyg i textilslöjdsundervisningen. Undersökningen har riktatspå ett specifikt kunskapsmål: "Egen Formgivning med hjälp av olika material, färger ochformer" (Sverige skolverket 2011 s. 216). Metoden har varit halvstrukturerade intervjuer medtre textilslöjdslärare. Resultatet visar att alla intervjuade lärare använder sig av klädsömnad iundervisningen, men på olika sätt.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hållbarhet..

Syftet med examensarbetet var att för AB Edsbyverken utveckla ett nytt förslag som löser förvaring på kontorets vägg. Det gamla Hyll-/väggsystemet har funnits i många år och var det sista i sortimentet som inte uppdaterats. Då konkurrensen bland de tre största kontorsleverantörerna är stor gjordes en marknadsanalys för att se vad konkurrenterna erbjuder och upptäcka vad de saknar. För att veta vad marknaden saknar så gjordes intervjuer med säljare och kunder. Tre koncept med tydliga riktningar producerades och presenterades för uppdragsgivaren för att välja riktning till slutförslaget.

I takt med att varumärken fått en allt större betydelse i samhället har också definitionen av vad som kan utgöra ett varumärke breddats. Dagens varumärkeslagstiftning stadgar att alla former som kan anses ha en särskiljande funktion även kan bli föremål för varumärkesskydd så länge som ett antal utryckliga registreringshinder inte föreligger. Denna formulering inkluderar även varans egen Formgivning varvid det finns risk för att varumärkesskyddet kan fungera som ett alternativ till exempelvis patent eller mönsterskydd. Varumärkesskyddet är inte tidsbegränsat, och det ställs heller inte några krav på nyskapande, vilket gör att varumärkesskyddet i de överlappande fallen dessutom kan anses som mer förmånligt än övriga immaterialrätter. Sett ur samhällets synvinkel är en sådan situation inte önskvärd eftersom den tekniska utvecklingen riskerar att hämmas.

Magisterexamen i Industriell design avslutas med ett 20 poängs examensarbete. Rapporten behandlar examensarbetet ?Formgivning av en vattentät kapsling?, som utförts vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Uppdragsgivare var elektronikföretaget Followit AB i Skellefteå, som är ett modernt teknikbolag och arbetar med positioneringstjänster, mobil datakommunikation och datapresentation genom geografiska informationssystem. Produkten som utgör examensarbetet skall kunna gömmas i ett objekt t.ex.

Uppsatsen handlar om hur lekutrustningen i en lekpark kommunicerar säkerhet till användarna genom sin Formgivning.

Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska Formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken.För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet.Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid Formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete..

Det övergripande syftet med min uppsats är att visa på faktorer som bidrar till att elever väljer att gå det estetiska programmet med inriktning bild och Formgivning på gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sätta i relation till vår tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag främst genom att använda mig av Thomas Ziehes teorier, men även resonemang hämtade från Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att använda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever på det estetiska programmet med inriktning bild och Formgivning på två olika gymnasieskolor. Mina övergripande frågeställningar är följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gå det estetiska programmet med inriktning bild och Formgivning på? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de på sin framtid? Resultatet från min undersökning visar bland annat att det är elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glädje som varit avgörande för deras val att gå det estetiska programmet.

Mitt magisterarbete i inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack handlar om rum, ljus och skugga. Som magisterarbete har jag formgett en takkrona. Mitt projekt har varit ett experiment med ljus och skuggspel och en utmaning att förena funktion, Formgivning, material och teknik..

Denna uppsats undersöker hur grafisk Formgivning påverkar image. Detta görs genom att se på Dagens Nyheter som exemplum på hur man kan jobba under Formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har använts som metod för att hämta inspiration till analysen. De teoretiska utgångspunkter på vilken uppsatsen primärt vilar är Daniel Chandlers sammanfattning av semiotikläran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy Brønn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk Formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hållbarhet..

Det objekt som mitt examensarbete har resulterat i är ett tredimensionellt pussel utan uppenbar lösning. Rent konkret består det av ett antal kuber försedda med textfragment. Med hjälp av (och ibland stjälp) av magneter går de att kombinera på olika sätt och på sätt bilda nya meningar. Det är meningen att åskådaren ska delta i pusslandet och det är först då jag kan anse mig ha lyckats med min föresats..