Titel: ?Ibland kan det vara bättre att hålla tyst helt och hållet? - En studie av blame games och ansvarsutkrävande i media i samband medSaudiaffärenFörfattare: Malin Blidkvist och Anna LovéusUppdragsgivare: Bengt Johansson, JMG, Göteborgs UniversitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas Håkansson, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal/Antal ord: 58 sidor/16 775 ord (inklusive bilaga)Syfte: Syftet är att undersöka medias roll i samband med ansvarsutkrävande i Saudiaffären, med fokus på tidningsrapporteringen.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Vi har analyserat artiklar rörande Saudiaffären som är publicerade i fyra olika tidningar under mars månad 2012. Materialet är hämtat från Retrievers mediearkiv och framtaget med på förhand definierade sökord.Huvudresultat: Media bidrar till skapandet av blame games och är en del av att de kan fortgå men kan inte skapa ett blame game utan att det i?verkligheten? skett något som ger upphov till ansvarsutkrävande.Media och ?verkligheten? är därför beroende av varandra när det gäller skapandet och fortgåendet av blame games..

Syftet med studien var att undersöka samband mellan lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat i fotboll, samt skillnaden mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare i lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat. I studien deltog 101 fotbollspelare mellan 15 år och 19 år (m=17.05, sd=0.93) från olika gymnasier med fotbollsinriktning i Halland. Lagsammanhållning mättes med ?Group Environment Questionarie? och motivationsklimat med ?The Perceived Motivational Climate in Sport Questionaire-3?. Studiens resultat visade att såväl positiva som negativa samband mellan lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat, samt att män och kvinnor skiljer sig i vissa kategorier av lagsammanhållning och motivationsklimat.

Varumärkesplacering i digitala spel i samband med belöning och bestraffning harundersökts i denna studie. Resultat från tidigare studier på varumärkesplacering i spelanvändes i utformningen av undersökningen. Tidigare undersökningar av belöningoch bestraffning och dess inverkan på minnet studerades också. Detta kan vara förstagången som varumärkesplacering i digitala spel undersöks i samband med interaktivbelöning och bestraffning.Två versioner av spelet Supertuxkart skapades för undersökningen; den ena medbelönings- och bestraffningsåterkoppling och den andra utan. Deltagare från Kina ochSverige medverkade i experimentet.Undersökningen visade att varumärken med belöning eller bestraffning har tydligaeffekter på deltagarnas memorering av varumärken.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

I den här studien undersöks somaliska ungdomars attityder till modersmålet och andraspråket svenska samt eventuella samband dem emellan. Även faktorer som identitet, språkbehärskning och språkdomäner behandlas. Genom strukturerade intervjuer framkom att informanterna har positiva attityder till det svenska språket. Attityderna till modersmålet varierar mellan informanterna men den generella tendensen verkar vara att man närmar sig det svenska språket samtidigt som modersmålet får mindre relevans i den nya livssituationen. Undersökningen har också visat att det råder samband mellan hur man förhåller sig till de olika språken.

Internationalisering har länge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillväxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock både fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende på företagets internationaliseringsprocess, det vill säga på vilket sätt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mängd forskare inom internationell affärsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men många av de senare forskningsresultaten tyder på att ett icke-linjärt samband existerar. Inga likande studier har gjorts på svenska företag vilket denna studie ämnar göra.

Detta är en empirisk undersökning av sambandet mellan tillväxt och historisk volatilitet på tillväxt. Många uppsatser har tidigare studerat sambandet mellan tillväxt och volatilitet på tillväxt, t ex Ramey och Ramey (1995), Hnatkovska och Loayza (2004), Siegler (2005). Vi menar dock att volatilitet på tillväxt inte är en tillräckligt exogen variabel. Vi har funnit att det, för alla länder, inte finns ett generellt samband mellan tillväxt och historisk volatilitet.Däremot kan det finnas ett samband mellan tillväxt och historiskt volatilitet för industrialiserade länder (OECD länder). Vi har även studerat om det är någon skillnad i sambandet mellan tillväxt och historisk volatilitet beroende på den historiska tillväxten, menfunnit att så inte är fallet..

I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillämpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjälper klättrare att minnas moment från topprepskursen.Svenska klätterförbundet vill utforma ett material med information om klättringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klättrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att påminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgängligt men är inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrån teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av åtta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrån designförslaget..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser på stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer är det som gör att vissa människor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benägenhet att fastna i kriser och hamna i depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys då målet och mitt fokus som forskare låg i att skapa mening och sammanhang i materialet. Två kvinnor har intervjuats vid ett tillfälle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, kristeori och depression i samband med cancer. Resultat och analys består av utdrag från respondenternas beskrivelser och berättelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgår hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom såväl som efter, KASAM och coping samt fokus på personliga faktorer för livskvalité. .

Bakgrunden beskriver att ungefär 19 000 personer ådrar sig en höftfraktur varje år i Sverige, och är en vanligt förekommande skada hos äldre människor. Antalet höftfrakturer kommer sannolikt att öka i takt med att antalet äldre människor ökar i samhället. Sjuksköterskorna behöver kunna sätta sig in i patienternas behov och ge en bra omvårdnad. Denna patientgrupp är ofta utsatt och rehabiliteringen kan bli långvarig. Syftet var att belysa patienternas upplevelser av vård och rehabilitering vid en höftfraktur.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan ametropi och val av gymnasieutbildning.Metod: Mätningarna utfördes på två gymnasieskolor i Linköping. Utbildningarna grupperades i två grupper, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Försöks-personerna blev retinoskoperade och fick fylla i en enkät om sitt gymnasieval. De urvalskriterier som fanns var att försökspersonerna skulle vara 18 år eller äldre samt att de skulle gå ett yrkesförberedande eller studieförberedande program i årskurs 3.Resultat: 100 personer deltog i studien, 50 från studieförberedande program och 50 från yrkesförberedande program, i åldrarna 18-20 år. Det var 35 kvinnor och 65 män som deltog i studien.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Kommunikationssvårigheter uppstår då patienter och vårdgivare inte kan föra en dialog. Detta kan bero på att patienter har ett annat modersmål än språket som talas i landet de befinner sig i eller att patienter är döva. Patienters relation till vårdgivare påverkas då det är svårt för vårdgivare att förstå patienternas behov. Kommunikationssvårigheter kan utgöra ett vårdlidande. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskor förbättra vårdrelationen och därmed kvalitén av vården.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

AbstraktSyftet med undersökningen är att studera om arbetsrelationerna och antalet arbetsrelationer påverkar vår hälsa. Våra arbetskamrater kan utgöra ett stöd och bidra till en god hälsa men kan även påverka vår hälsa negativt genom mobbning och utfrysning. Den negativa arbetsrelationen kan bidra till en dålig hälsa, som i sin tur kan leda till både fysisk och psykisk sjukdom. Det finns ett flertal studier gjorda om hur hälsan påverkas av de sociala relationerna och antalet sociala relationer, men studier om arbetsrelationer och hur antalet arbetsrelationer påverkar hälsan är få eller inga. Undersökningar angående om antalet arbetskamrater kan påverka individens hälsa, är kunskap som inte finns idag.