Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

Denna studie är en undersökning av medborgarinflytandet i den fysiska planeringen i Göteborg. Det har avgränsats till två fastighetsbyggen i stadsdelen Majorna-Linné, rumsligt placerade på Kungsladugårdsgatan samt på Amiralitetsgatan. Medborgarinflytande är utifrån Göteborgs stad en viktig del i demokratiprocessen, vilket förankras och förklaras utifrån kommunens rapport Fördjupa demokratin. I kommunens rapport, sammankopplas termen inflytande med termen dialog, vilket i sin sammankopplande begreppsförklaring medför en begreppsförvirring kring vad inflytandet medfört i den fysiska planeringen. Vad är inflytandet och vad är dialogen? Den här studien fokuserar på inflytandet i den fysiska planeringen.Tidigare forskning berörande ämnet medborgardialog och inflytande, pekar på en misstro från civilsamhället huruvida dialogen i planprocessen endast varit till för att förankra de redan befintliga planerna, eller om ansvariga haft ett ärligt uppsåt med exempelvis samrådet.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lärare i två klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med två lärare och fyra elever samt utfört en enkätundersökning i de två klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om läraren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter så resulterar det i en känsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan känna sig håglösa och omotiverade om läraren känner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt.

Ingrid Göranzon: Inflytande och delaktighet i musikskolan. En enkätstudie av de kommunalt finansierade musikskolorna i Uppsala. - Musikvetenskap, Uppsala 2012. C-uppsats för 60p.Den kommunala musikskolan har en unik funktion i det svenska samhället, och många svenska barn och ungdomar berörs av den. Sedan 1970-talet har det i stort sett funnits en i varje svensk kommun.

Syftet med undersökningen är att få en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i årskurs två och tre intervjuats. Som metod har jag använt mig av en generell hermeneutiskt förhållningsätt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vägledning vad gäller rastens innehåll och organisation. Dessa visar också att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det finns något samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare på hur detta samarbete kan tänkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet är Oceanbryggeriet, Gamla Slottskällans Bryggeri, Kallebryggeriet och Oppigårds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudområden undersökts: samarbetsområden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder på att det samarbete som sker är av primär informell struktur, men att föreningen Sveriges Småbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

Med hjälp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har ämnat hitta svar på frågor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit så pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel råd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare än till något intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt då fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhället. Vi kommer fram till att eleverna bör tränas i demokrati, men att denna träning även bör präglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lärarna kan påverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingående i ämnet idrott och hälsa och jämförts med tre andra utvalda skolämne. Frågeställningarna är: Vad är elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i idrott och hälsa jämfört med andra ämnen i skolan? Påverkar olika lärarstilar elevernas rätt till inflytande? Undersökningen gjordes på två högstadieskolor på två olika orter i Skåne. För att tolka resultatet användes tidigare forskning och en ledarskapsteori.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det finns något samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare på hur detta samarbete kan tänkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet är Oceanbryggeriet, Gamla Slottskällans Bryggeri, Kallebryggeriet och Oppigårds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudområden undersökts: samarbetsområden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder på att det samarbete som sker är av primär informell struktur, men att föreningen Sveriges Småbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

Hur mycket investmentbankerna påverkar aktiekursen.

SAMMANFATTNINGUppsatsen baserar sig på en enkätundersökning som syftar till att undersöka hur lärares arbetstillfredsställelse påverkas av de arbetsförhållanden som råder för lärarna på deras arbetsplatser. Läraryrket är intressant bland annat av den orsaken att det skett många förändringar inom skolans verksamhet i och med övergången till målstyrning, en förändring som fått konsekvenser för lärarna inte minst i form av ett utökat ansvar och mer delaktighet i de skolorganisatoriska frågorna. Undersökningen har gjorts inom Sunne kommun och omfattar samtliga grundskolelärare 1-6 samt fritidspedagoger som är verksamma i både förskolan och grundskolan. Totalt besvarades 79 enkäter av anställda lärare och pedagoger i kommunen där studien utfördes under två veckor i slutet av november 2004. Kategorin som ingår i undersökningen är de som då var tillsvidareanställda grundskolelärare samt fritidspedagoger och som inte på ett eller annat sätt var långtidsfrånvarande.

Bakgrund Barn bör ges mer inflytande över verksamheten. De växer tillsammans med ansvaret och genom ökat ansvar får de stärkt självkänsla. De kan då hjälpa sig själva bättre och förbättra verksamheten på ett positivt sätt (Tiller, 1999). Om pedagogen ser ur ett vuxenperspektiv blir resultatet inte alltid det bästa, eftersom barnet tolkas då utifrån vad den vuxna tror sig veta, istället för vad barnet egentligen menar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Syfte Vår studie syftar till att undersöka barns uppfattningar om sina egna möjligheter till inflytande på fritids och hur man kan se detta ur ett demokratiperspektiv.

Studiens syfte har varit att undersöka hur två gymnasieskolor med olika huvudmän arbetar med elevinflytandet och elevers påverkansmöjligheter och hur detta kan förhålla sig till begreppet en likvärdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med två rektorer och två elever på skolorna. Den teoretiska utgångspunkten för studien har visat att skolorna gått igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lärprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar på olika sätt med elevinflytandet där såväl formella och kollektiva som informella och individuella påverkanskanaler, används för att säkerställa elevinflytandet. Eleverna på skolorna hade möjligheter att påverka liknande intresseområden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frågor och menade att de kunde vara med och påverka och nå ett inflytande över skolan.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans.