I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en värdegrund som skulle gälla för skolans verksamhet. Värdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rättigheter och studiemiljö är. Utifrån denna bakgrund är det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall värdegrunden får det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna går det att se i vilken grad de lever upp till den värdegrund de är satta att förmedla. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats på hur värderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lär?Resultatet visar en i många delar god överensstämmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Trots att EU-länderna numera har samma formella redovisningsregler hävdar flera forskare att skillnader kvarstår. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan länder och kopplar dessa skillnader till varierande ägarstrukturer respektive skiftande kulturella värderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar värdering av växande skog. Vi gör en kartläggning av hur skogsbolag från 7 olika länder värderar sin skog. Kartläggningen görs i två steg, för det första undersöker vi vilken värderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillåter tre olika) och för det andra undersöker vi värdeförändringarnas storlek år för år.

Luleå kommuns organisation genomgår sedan år 2010 en omfattande generationsväxling som ställer höga krav på kommunens rekryteringsarbete. Kommunens arbete med att tillgodose den egna organisationens behov av kompetent personal är av ett stort värde för stadens möjligheter att utvecklas och fungera i enlighet med den kommunala visionen Luleå 2050. Syftet med denna studie är därför att skapa en översiktlig bild av Luleå kommuns behov av kompetens. Den ska även beskriva vilken kompetens som kommunens tre största förvaltningar efterfrågar under de kommande fem åren. Därefter ska förslag kunna ges till hur behovet skall kunna tillgodoses.Studien har i huvudsak genomförts med hjälp av intervjuer och djupgående litteraturstudier som sedan kompletterats med och sekundär statistik.Analysen baseras på de tre idealtyper som växer fram under studien.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Regler om skattelättnad för utländska arbetstagare med hög kompetens infördes i Sverige första gången 1985 och 2001 reformerades och utvidgades reglerna. Från att endast gälla forskare kan nu även experter och nyckelpersoner med specialistkunskap eller företagsledandeställning tillämpa reglerna. Syftet med reglerna var att locka arbetskraft inom forskning och produktutveckling till Sverige för att bidra till att ny kunskap och teknologi kommer svensk ekonomi till del. Forskarskattenämnden är även fortsättningsvis de som beslutar om skattelättnader men nu finns även möjlighet att överklaga nämndens beslut.Den kortfattade lagtexten ger ytterst lite ledning om vilka som ska kunna beviljas skattelättnader. I praxis har domstolen valt att döma utifrån syftet med reglerna och har varit restriktiv i att utöka reglernas tillämpningsområde.

Samhällets förändringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, ställer ett ökat krav på oss invånare som flexibla och nytänkande språkskapare. Detta leder till att lärare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundläggande läs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar till sin läs- och skrivundervisning i de tidiga skolåren. Genom intervjuer med tolv lärare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen läs- och skrivundervisning och vad de överväger i sitt tillvägagångssätt. Vidare har vi även fokuserat på hur lärarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angående individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien på att lärarna har elevernas bästa för ögonen.

Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt.

Svenska banker har genomgått flera finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre påverkade valet av problemområde. Många studier har gjorts beträffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade området kring kredituppföljningen, det sekundära kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara användbar för kreditgivare, genom att dra lärdom av bra exempel, och dels vara brukbar för låntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat område.

Trots epitetet ?ett av världens mest jämställda länder?, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jämställdhet, visar forskning av läromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av män jämfört med kvinnor i innehållet.I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av läromedelsgranskning framförallt av läroböcker för moderna språk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och män på bilder i fem läroböcker konstruerade för första årets studier i franska på högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys där syftet är att undersöka hur kvinnor och män framställs på bilderna i materialet. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på mäns och kvinnors representation gällande synlighet, yrken och färger samt på hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.

Från 1918 och framåt har invandringsströmmen varit större än utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 åren är detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, där efterfrågan av sysselsättning ökar men utbudet är begränsat. En del av de utrikes födda har haft svårighet att hitta sysselsättning under en längre period på grund av målgruppens begränsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag.Flertal av invandrarföretagare har olika former av begränsningar exempelvis språkliga, juridiska och formella.

Överallt står att läsa om vår miljö, om hunger och svält. Diskussionerna är många kring hur vi ska ?rädda världen?. Olika miljöorganisationer har genom åren drivit på de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

För att utvecklingsarbete ska fungera bra på ett företag är det viktigt att företaget kan fångaupp och exploatera de idéer som finns hos medarbetarna, något som industriföretag ofta ärväl förtrogna med, men som en del tjänsteföretag idag inte har grepp om. Syftet med dennastudie är därmed att visa på de delar av arbete med forskning och utveckling inom industrinsom kan hjälpa tjänsteföretag förbättra möjligheterna att ta tillvara på sina medarbetaresinnovationskraft.Fallstudien är gjord på ett maltabaserat spelföretag, GameCo, och är ett exempel på hur detkan se ut i ett tjänsteföretag som förvisso arbetar med utveckling av idéer, men där detfortfarande finns en del hinder att överkomma, både medarbetarnas inställning och i hurorganisationen tar hand om medarbetarnas idéer. Det visade sig att innovation inte var särskiltprioriterat på företaget, att det rådde delade meningar om processer för utveckling och attkommunikationen inte alltid fungerade.De delarna av industrins forskning och utveckling som kan användas behandlar både självautvecklingsprocessen, dess utformning och vilka delar som anses speciellt viktiga i dettasammanhang, och hur arbetet med innovation och en utvecklingsprocess kan bedrivas, R&Dmanagement.Båda delarna har valts därför att de svarar mot en efterfrågan att förbättrainnovationsarbetet genom mer formella vägar, men där det också krävs kunskap om hurutvecklingen ska ledas och organiseras för att en formell process ska vara meningsfull.Slutsatserna av detta blir att tillvaratagandet av innovation kan förbättras närinnovationsprocessen formaliseras, när ledningen visar att innovation är ett prioriterat områdeför företaget och när kunskapsdelningen inom företaget fungerar bra. Dessa slutsatser innebärofta en stor omställning, och denna kan göras lättare och mer sammanhållen om den görsinom ramen för en arbetsfilosofi. För falltstudieföretaget ges avslutningsvis ett antalrekommendationer baserade på slutsatserna, men där dessa anpassas till GameCos specifikaproblematik..

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en värdegrund som skulle gälla för skolans verksamhet. Värdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rättigheter och studiemiljö är. Utifrån denna bakgrund är det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall värdegrunden får det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna går det att se i vilken grad de lever upp till den värdegrund de är satta att förmedla. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats på hur värderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lär?Resultatet visar en i många delar god överensstämmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Dagens samhälle är väldigt geografiskt utspritt, där bilen har en stor betydelse för människors höga tillgänglighet till olika utbudspunkter. Ekonomiska styrmedel har en tendens att minska den fria tillgången, framförallt för personer med begränsad möjlighet att öka sina transportkostnader. Särskilt är det människor med lägre inkomst som anses bli den grupp som får dra ner på sitt resande med bil. Ett alternativt transportmedel är kollektivtrafiken, men transportmedlet anses ha brister, där man kan få svårigheter att få ihop vardagslivet, både tids- och rumsligt. Svårigheten med att få ihop vardagslivet på detta sätt, tvingas människor dra ner på sitt deltagande i samhället.Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur införandet av trängselskatten i Göteborg, som inte föregicks av testperiod eller folkomröstning, har påverkat människor med olika inkomstnivåer, både deras inställning till skatten och resvanor.