En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga.

SammanfattningNär informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94.Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor?Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor.

Uppsatsen ?Who you know becomes what you know? är en nätverksteoretisk mixedmetodstudie med syfte att kartlägga enskilda aktörers nätverk samt besvara frågeställningarna vilka förutsättningar för informationsspridning och group performance som går att härleda ur enskilda aktörers formella- och informella sociala nätverk. Studieobjektet för uppsatsen är MTR Stockholm som på uppdrag av Storstockholms lokaltrafik driver Stockholms tunnelbana. Organisationen har uppmärksammat att verksamhetsomårdet lokalvården klarat sina uppdrag med bravur senaste året efter att vissa organisatoriska förändringar har gjorts. Kommunikationsavdelningen tillsammans med uppsatsförfattaren kom därigenom fram till att en mikroundersökning av lokalvården vore intressant för att eventuellt kunna utveckla andra verksamhetsområden.Genom ett snöbollsurval har fem respondenter på olika positioner i organisationen inkluderats i studien.

Att åstadkomma en önskvärd styrning mot gemensamma mål är ett ständigt pågående arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras är informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nämnda styrmedlen utifrån de anställdas perspektiv vid två institutioner inom Uppsala universitet. För anställda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi påverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, därför skiljer sig institutionerna åt i storlek, både vad gäller antalet anställda samt antal helårsstudieplatser.Vi har inte funnit några skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Att mäta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna är vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella språk samt krav på formalitet påverkar kommunikationen..

Att mäta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna är vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella språk samt krav på formalitet påverkar kommunikationen..

SammanfattningNär informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94.Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor?Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att studera lärares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och målen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har också analyserat resultatet på ämnesprovet i syfte att utforska samband mellan lärares attityder till sin utbildning, undervisningens innehåll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda på vad fem lärare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och interpunktionsmomentet på nationella ämnesprovet i åk3.Hur ser lärare på sin egen utbildning i skrivregler?Vad berättar lärare om undervisningen i svenska i allmänhet och utifrån aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berättar lärare vars elever gjort proven angående elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har använt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklärare med olika yrkeserfarenhet i åk3 på fyra olika skolor har intervjuats.

Bakgrund och problem: Verksamheter som genomgår företagsrekonstruktion befinner sig i en ekonomisk kris med allvarliga betalningssvårigheter. För att hjälpa företagsledningen att byta riktning och finna de effektivaste lösningarna, anlitas en rekonstruktör. Rekonstruktören är den part som ska vägleda företaget under processen och bidra med lösningar som ska få företaget att nå sitt mål med att lösa betalningssvårigheterna. I samråd med företagsledningen framställs en rekonstruk-tionsplan som ska innehålla de åtgärder som är mest lämpade för företaget. Detta har lett oss fram till följande frågeställning: Vilka åtgärder vidtar rekonstruktören under en företagsrekonstruktion och vilka styrmedel förekommer under processen?Syfte: Vi vill kartlägga och analysera företeelsen ur rekonstruktörens perspektiv.

Att åstadkomma en önskvärd styrning mot gemensamma mål är ett ständigt pågående arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras är informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nämnda styrmedlen utifrån de anställdas perspektiv vid två institutioner inom Uppsala universitet. För anställda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi påverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, därför skiljer sig institutionerna åt i storlek, både vad gäller antalet anställda samt antal helårsstudieplatser.Vi har inte funnit några skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området.

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Uppsatsen försöker reda ut den historiska utvecklingen av det semitiska suffixet -?n. Dess bruk i de olika semitiska språken jämförs och ett försök görs att sammankoppla de olika användningsområdena. Inga ovedersägliga resultat kan redovisas..

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lärande som generellt begrepp men också i förhållande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att använda fritidshemmet som den plats som står för en informell kontext och skolan som den plats som står för den formella kontexten. Detta på grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 12 elever i årskurs tre. Studiens resultat visar att lärande som begrepp är starkt förknippat med skolans värld och den formella kontexten.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhället. I takt med att samhället förändras har också elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till språklärare observerat att kunskapsnivån inom ämnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien är därför att ta reda på hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst och hur formellt och informellt lärande påverkar deras språkutveckling. För att få svar på syftet och studiens frågor har vi använt oss både av en kvantitativ metod i form av en enkät med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.