Sökresultat:
705 Uppsatser om Formella möten - Sida 35 av 47
Intyg om socialförsÀkringstillhörighet - en studie av EG-rÀttsliga handlingars rÀttsverkan
Samarbetet inom EU stÀller lÄngtgÄende krav pÄ medlemsstaterna att underlÀtta för unionens medborgare att utnyttja de friheter EG-rÀtten genom EG-fördraget stÀllt upp. En av dessa friheter Àr fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare inom EU. Denna fria rörlighet skapar förutom möjligheter Àven svÄrigheter. Nationella regelsystem pÄ skatte- och socialförsÀkringsomrÄdet mÄste anpassas till de övriga medlemslÀndernas system för att den enskilde inte skall hindras genom diskriminering dÄ denne utnyttjar den fria rörligheten. För att förebygga och förhindra problem som kan uppstÄ angÄende socialförsÀkringstillhörighet för den som flyttar, har EU-samfundet skapat ett regelverk för att samordna medlemsstaternas socialförsÀkringssystem.
Social mobilisering i en samtida kontext ? en diskussion kring socialtjÀnstens arbetsmetoder
Uppsatsens syfte Àr att föra en diskussion om samhÀllsarbete och social mobilisering och huruvida dessa arbetsmetoder Äterfinns inom socialtjÀnstens arbete idag. De centrala frÄgestÀllningarna Àr: Hur ser kÀnnedomen om samhÀllsarbete och social mobilisering ut inom socialtjÀnsten? Förekommer samhÀllsarbete och social mobilisering som arbetsmetoder inom socialtjÀnsten? Vilka orsaksförklaringar ges till social problematik? Vilka Àr de dominerande teoribildningarna och arbetsmetoderna pÄ arbetsplatserna och vad fÄr de för genomslag i insatserna? Upplever man inom socialtjÀnsten att det finns möjlighet att pÄverka vilka typer av insatser som ska ges? Uppsatsen bygger pÄ teorier om samhÀllsarbete och social mobilisering, professionalisering samt Giddens strukturbegrepp. Datainsamlingen har skett genom intervjuer i vilka vinjettmetoden ingÄtt. Slutsatser som dras Àr att det inom socialtjÀnsten inte arbetas utifrÄn samhÀllsarbete och social mobilisering i sin helhet.
VÀrdefull styrning? En studie av demokrati- och ekonomivÀrden i styrdokument för kommunala bolag och förvaltningar
Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.
Arbeta i en globaliserad vÀrld : Bo och arbeta i ett annat land - i ett EU-perspektiv
Sammanfattning.Uppsatsen Àr baserad pÄ de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda pÄ bakgrund och orsaker till varför man vÀljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas mÄnga skÀl till varför man vÀljer att flytta till ett annat land.Vi lever idag i en globaliserad vÀrld dÀr allt som görs lokalt fÄr en global pÄverkan. Pengar och företag flyttar runt i vÀrlden utan att ta hÀnsyn till nationella grÀnser. MÀnniskor i vÀstvÀrlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utstrÀckning Àn tidigare.
Neu Neukölln : temporÀr anvÀndning som planeringsverktyg
VÀxande stÀder och ekonomiska strukturomvandlingar stÀller dagens stadsplanering inför nya utmaningar. LÄnga planeringshorisonter, rigida planer och ekonomisk stagnation kan leda till att mark stÄr oexploaterad under lÄng tid. Detta faktum visar att det finns ett behov av nya, mer flexibla metoder för att kunna planera för en oviss framtid. Genom temporÀr anvÀndning kan underutnyttjad mark tillfÀlligt upplÄtas för olika typer av verksamheter tills en permanent plan Àr möjlig att genomföra. TemporÀr anvÀndning tillÄter outnyttjade stadsmiljöer att nyttjas och kan utgöra en resurs i planeringen.
Relevanta rÀttigheter? : En undersökning av förvaltningsrÀtternas behandling av Europakonventionen under 2013
Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.
"Ăven om det inte handlar om siffror o sĂ„nt sĂ„ kanske det Ă€ndĂ„ handlar om..." - En studie om elevers uppfattningar av matematik
Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.
KroppssprÄket : Pedagogers kroppssprÄk, ett kommunikativt redskap i förskolan.
I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en vÀrdegrund som skulle gÀlla för skolans verksamhet. VÀrdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rÀttigheter och studiemiljö Àr. UtifrÄn denna bakgrund Àr det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall vÀrdegrunden fÄr det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna gÄr det att se i vilken grad de lever upp till den vÀrdegrund de Àr satta att förmedla. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats pÄ hur vÀrderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lÀr?Resultatet visar en i mÄnga delar god överensstÀmmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.
Morot och piska : Arbetsgivares syn pÄ lojalitet - En kvalitativ studie
Som det ser ut idag Àr konkurrensen hÄrd gÀllande lediga tjÀnster pÄ arbetsmarknaden.Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det intelÀngre rÀcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vÄrt arbeteÀr sÄledes att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga vÀrderar och förhÄller sig tillolika situationer som kan komma att pÄverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord villvi fÄ en insikt i hur en rekryterares vÀrderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken.Vi ansÄg att en kvalitativ metod lÀmpade sig bÀst för detta ÀndamÄl, dÄ vi villÄterspegla en nyanserad och beskrivande bild av ÀmnesomrÄdet. För att uppnÄ syftetmed arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstadkommun.Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning ochbegrepp inom ÀmnesomrÄdet. Resultatet frÄn vÄrt empiriska material har vidare stÀlltsi relation till dessa teorier.
VÀrdesÀttande vid rekrytering : ett arbete om kompetens och att passa in
Som det ser ut idag Àr konkurrensen hÄrd gÀllande lediga tjÀnster pÄ arbetsmarknaden.Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det intelÀngre rÀcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vÄrt arbeteÀr sÄledes att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga vÀrderar och förhÄller sig tillolika situationer som kan komma att pÄverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord villvi fÄ en insikt i hur en rekryterares vÀrderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken.Vi ansÄg att en kvalitativ metod lÀmpade sig bÀst för detta ÀndamÄl, dÄ vi villÄterspegla en nyanserad och beskrivande bild av ÀmnesomrÄdet. För att uppnÄ syftetmed arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstadkommun.Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning ochbegrepp inom ÀmnesomrÄdet. Resultatet frÄn vÄrt empiriska material har vidare stÀlltsi relation till dessa teorier.
Bidrag för kompetensutveckling inom VÀxtkraft MÄl 3
Företag upplever idag en allt hĂ„rdare internationell konkurrens och dĂ€rmed ökande krav pĂ„ att skapa sig konkurrensfördelar för att överleva. DĂ„ Sverige och mĂ„nga andra industrialiserade lĂ€nder till följd av bland annat höga lönekostnader inte kan konkurrera med hjĂ€lp av pris, har tillgĂ„ng till kunskap och kompetensutveckling blivit avgörande för Sveriges möjligheter att kunna hĂ€vda sig i den internationella konkurrensen. Ăven staten Ă€r beroende av ett framgĂ„ngsrikt nĂ€ringsliv som genererar skatteintĂ€kter vilket Ă€r en förutsĂ€ttning för fortsatt vĂ€lfĂ€rd. Den internationella konkurrensen utgör sĂ„ledes ett hot inte bara för det svenska nĂ€ringslivet utan Ă€ven för samhĂ€llet, vĂ€lfĂ€rden och staten. Inför detta hot har stat och marknad ett ömsesidigt intresse och behov av att hjĂ€lpas Ă„t och dĂ€rför har staten utarbetat strategier för att uppmĂ€rksamma företag och organisationer pĂ„ vikten av kunskap och kompetensutveckling.
LagsammanhÄllning, roller och spelaromsÀttning i ishockey
Syftet med studien var att skapa en bÀttre förstÄelse för hur nÄgra juniorishockeyspelare och deras trÀnare ser pÄ hur faktorerna lagsammanhÄllning, spelaromsÀttning, roller och prestation förhÄller sig till varandra och hur de arbetade med dessa faktorer. Instrumenten som anvÀndes var GEQ (Group Environment Questionnaire) och tvÄ helstrukturerade intervjuguider. Deltagarna i studien var ishockeyspelarna i ett J18-lag (n=18) och deras trÀnare (n=1) i en medelstor klubb i Sverige. Resultatet visade att samtliga intervjudeltagare upplevde ett positivt samband mellan lagsammanhÄllning, spelaromsÀttning, rollklarhet och prestation. Sambandet beskrevs dock som cirkulÀrt, att alla faktorerna var beroende av varandra och pÄverkades av varandra.
Fritid -till vilket pris? : En intervjustudie om hur unga vuxna med fysiskt funktionshinder upplever möjligheter till en meningsfull fritid
Sammanfattning.Uppsatsen Àr baserad pÄ de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda pÄ bakgrund och orsaker till varför man vÀljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas mÄnga skÀl till varför man vÀljer att flytta till ett annat land.Vi lever idag i en globaliserad vÀrld dÀr allt som görs lokalt fÄr en global pÄverkan. Pengar och företag flyttar runt i vÀrlden utan att ta hÀnsyn till nationella grÀnser. MÀnniskor i vÀstvÀrlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utstrÀckning Àn tidigare.
Försvarsberoende och försvarsattityd
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
KundvÀrdeskapnade attribut - En studie av hur vÀrdeskapande attribut tar sig uttryck i klÀddetaljhandelsföretags ekonomistyrning
Titel: KundvÀrdeskapande attribut - En studie av hur vÀrdeskapande attribut tar sig uttryck iklÀddetaljhandelsföretags ekonomistyrningBakgrund och problemformulering:Kunden har blivit ett allt mer centralt begrepp inom ekonomistyrningen. MÄnga försök har gjortsför att ta fram tekniker som innefattar kunden pÄ olika sÀtt. De har alla sin fördelar, men Àvensina brister. I takt med att konkurrensen ökar blir det allt viktigare för företag att ta hÀnsyn tillsina kunder. I synnerhet blir det intressant att kÀnna till och ta hÀnsyn till de faktorer som skaparett vÀrde för kunden.