Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och lyfta fram stressfaktorer som nyutexaminerade sjuksköterskor möter under sitt första Är som yrkesverksam sjuksköterska.Metod: Beskrivande litteraturstudie, 11 artiklar som sökts i Pubmed ingick i litteraturstudien. En analys av innehÄllet har gjordes av den utvalda litteraturen utifrÄn syfte och frÄgestÀllning. Artiklarna har lÀsts igenom vid flertalet tillfÀllen av bÀgge författarna. Artiklarna har systematiskt granskats och klassificerats för att innehÄllet skulle kunna identifieras, analyseras och sammanstÀlldes. Resultat: Den största oron hos den nyutexaminerade sjuksköterskan var bl.a.

Det första mötet mellan polisen och brottsoffret Àr viktigt, dels för den drabbades ÄterhÀmtningsprocess och polisens fortsatta utredning av brottet. Det finns flera olika typer av brottsoffer. Att offret upptrÀtt icke idealiskt fÄr inte leda till att de formella rÀttigheterna ÄsidosÀtts eller ifrÄgasÀtts frÄn polisens sida. I anslutning till ett brott har polisen vissa skyldigheter gentemot brottsoffret. Detta regleras i regeringsformen, polisförordningen och förundersökningskungörelsen och syftar till att brottsoffret ska fÄ veta vad som kommer att hÀnda och vad för stöd och hjÀlp som kan förordnas.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, Àven kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullstÀndigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder pÄ att den utbildning slutanvÀndarna fÄr och ett kontinuerligt ifrÄgasÀttande av organisationens vÀrderingar, Àven kallat double-loop learning (DLL), pÄverkar organisationens möjlighet till en fullstÀndig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie pÄ olika företag inom detaljhandeln, alla anvÀndare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstÄ vid en ERP-implementation.

BakgrundI dagens samhÀlle Àr diagnos Àr ett sÀtt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter frÄn vÄrdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser sÄ som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. VÄr teoretiska utgÄngpunkt Àr det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv pÄ segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi pÄ om barnet upplevs fÄ en sÀmre/ bÀttre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Vi Àmnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa omrÄdet efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensomrÄden kan vÀgas mot den ensamma kreatörens arbetssÀtt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de tvÄ begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan pÄ en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Syftet med denna studie Àr att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som vÀrdesÀtts av barn i staden samt att jÀmföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i JÀrvastaden, Solna. Visionen för JÀrvastaden Àr att vara den trevliga och barnvÀnliga stadsdelen nÀra bÄde stan och naturen. DÀrmed Àr det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av JÀrvastaden.

I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhĂ„llning i en ungdomsblĂ„sorkester ser ut och hanteras bĂ„de utifrĂ„n orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhĂ„llning och hur den tar sin form Ă€r frĂ„gor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet bestĂ„r av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer frĂ„n en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det Ă€r viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fĂ„s och visar sig i bĂ„de sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, lĂ€ger, fikastunder, repetitioner och konserter.

HÄllbar utveckling har kommit att bli allt mer viktigt pÄ grund av att vÀrlden nu förÀndras i snabb takt. Det Àr av stor vikt att företag tar ansvar och tÀnker lÄngsiktigt. I de befintliga ekonomiska modellerna Àr det svÄrt att berÀkna kostnader för miljöförstöring och sociala följder. Numera har det blivit vanligare att företag arbetar med hÄllbarhet och detta krÀver att de integrerar hÄllbarhet i sin ekonomistyrning. Syftet med denna studie Àr att studera om och i sÄ fall hur ett företag anvÀnder sig av ekonomistyrning för att styra mot hÄllbarhet.

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgÄngar har uppmÀrksammats av bland annat standardsÀttarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör lÀggas pÄ identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgÄngar pÄ grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder.Syfte: Studien ska beskriva den kontext dÀr internt upparbetade immateriella tillgÄngar förekommer, och dÀrmed bidra till en förstÄelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmÀssigt, inom branschen konsumentvaror och -tjÀnster.Metod: Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjÀnster som har internt upparbetade immateriella tillgÄngar.Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjÀnster anvÀnder sig av bÄde formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgÄngar pÄ grund av den osÀkerhet som rÄder vid bedömning. Existensen av tumregler pÄverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken pÄ företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgÄngar. Branschen anser att det finns svÄrigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 Àr tillrÀcklig överlag..

Denna studie har syftat till att studera hur erfarenheter förmedlas mellan individer inom en organisation. Studien vill ocksÄ se vilka former av lÀrande som finns pÄ en arbetsplats men tyngdpunkten ligger pÄ sjÀlva erfarenhetslÀrandet. Personal som arbetar med elevhÀlsa har varit studiens fokus nÀr det gÀller erfarenhetsutbyten, och genom intervjuer med fyra kvinnor som arbetar mer eller mindre med elevhÀlsa har material samlats in och analyserats för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. Som teoretisk utgÄngspunkt har Ellströms teorier och tankar om lÀrande och erfarenhetslÀrande valts dÄ detta vÀl speglar hur individer lÀr sig inom organisationer och i olika former av lÀrsituationer, dels formellt men ocksÄ informellt. Detta har gett studien en bra teoretisk grund att bygga analysen pÄ.

Vid sin tillkomst Àr de flesta företag smÄ. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutÀndan stÄr för de allra viktigaste besluten. Denna person borde sÄledes vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill sÀga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir dÀrför intressanta, dÄ en person med sÄdan karaktÀr i större utstrÀckning torde strÀva efter, söka och svara pÄ exportstimuli.I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan pÄ internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrÄn sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju Àr tre parametrar sammanfattade i psykologiska faktorer vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition.

Problem: Organisationer Àr socialt konstruerade, de formas och omformas kontinuerligt genom interaktionen individer emellan. Detta gör möten mellan mÀnniskor i den organisatoriska vardagen till intressanta studieobjekt. Alla möten pÄverkas av kÀnslor och individers sÀtt att hantera dessa. Denna uppsats undersöker hur kÀnslohantering, genom t.ex. sociala försvar, tar sig uttryck i möten samt vilka konsekvenser dessa uttryck kan tÀnkas fÄ för mötens genomförande Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka tolka, och dÀrmed bidra till förstÄelse för hur en av dessa kÀnslor hanteras i mötessituationer, samt att belysa den eventuella betydelsen av Ätföljande sociala försvar för genomförandet av ett möte.

Many organizations utilize decision support systems in order to handle different tasks and tosupport the decision-making process. Decision support system is a broad term used to referto several different types of systems. These types of systems can handle a wide range ofoperations within the organization. Consequently this will have an impact on differentoperations within the organization. The main aim of this study was to create a betterunderstanding regarding the impact of decision support systems on the various operationswithin the City Council's procurement units which in turn will increase effectiveness.