TrÀds sociala status inverkan pÄ grundytetillvÀxtökningen undersöktes genom jÀmförelse av grundytetillvÀxten efter gallring med motsvarande stammars grundytetillvÀxt i en ogallrad kontrollyta. Datat kommer frÄn fyra olika provytelokaler ur de svenska gödslings-/gallringsförsöken, dÀr behandlingarna bestod av ett gallringsprogram med en kraftig gallring, ett med tre klenare gallringar samt en ogallrad kontrollyta. Datat tÀckte en utvecklingsperiod pÄ ungefÀr 40 Är. Stammarna delades vid första mÀttillfÀllet in i fem klasser utifrÄn diametermedelstammen och dess tillhörande standardavvikelse pÄ respektive yta, dÀrefter utfördes undersökningarna pÄ de stammar som fanns kvar efter sista mÀttillfÀllet. Vid den sista mÀtningen fanns enbart de tre största klasserna kvar i tillrÀcklig utstrÀckning i alla behandlingar och resultatet omfattar dÀrför bara dessa klasser.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstÄ ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanstÀlld inom sÀrskilt boende. FrÄgestÀllningar i studien Àr  ?Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?? samt ?Beskriver ungdomsjobbarna nÄgon form av informell introduktion och i sÄ fall hur beskriver de den??. Metoden Àr kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjÀlp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anstÀlldes inom sÀrskilt boende Äret 2012 i UmeÄ kommuns projekt ?ungdomsjobbare?.

ArbetstillfredsstÀllelse Àr ett ofta undersökt Àmne inom samhÀllsvetenskapen och Àr av intresse för sÄvÀl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels pÄ huruvida lön, bÄde i dess absoluta och relativa form, har nÄgon inverkan pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Den undersöker Àven huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsstÀllelse Àn personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kÀnnetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att studera arbetstillfredsstÀllelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader fÄr för arbetstillfredsstÀllelsen.

SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.

Trots att det har gÄtt snart 30 Är sedan Brasiliens militÀrdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim Àr det flera forskare som har kommit att ifrÄgasÀtta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosÀttningar. Favelan har under senare Ärtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gÀngs dominans, extremvÄld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens mÄnga försök i att krossa gÀngverksamheten har visat sig mindre framgÄngsrika, men Är 2008 introducerar sÀkerhetssekretariatet en ny polisiÀr strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.

SmÀrta Àr ett komplext fenomen och upplevelsen av smÀrta Àr högst subjektiv. Hur smÀrta upplevs pÄverkas av en rad faktorer dÀr bland annat emotionella och kognitiva processer spelar en central roll för smÀrtupplevelsen. I sitt arbete möter sjuksköterskan bÄde patienter med smÀrta, men ocksÄ patienter som ska genomgÄ smÀrtsamma behandlingar. Av denna anledning ses det som betydelsefullt att lyfta fram den psykologiska aspekten av smÀrta. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykologiska aspekterna av smÀrta med fokus pÄ kognitioners och emotioners inverkan pÄ smÀrtupplevelsen, i relation till patientens omvÄrdnad.

I dagens hotellbransch handlar det inte om att endast erbjuda en sÀng till gÀsterna utan det Àr en helhetsupplevelse som köps. Vikten av att ha ett koncept har blivit allt viktigare för att urskilja sig frÄn konkurrenterna och tydliggöra för gÀsten vad verksamheten erbjuder. Ett koncept Àr nÄgot som ska genomsyra hela verksamheten och personalen Àr inget undantag.Syftet med studien Àr att undersöka hotellkonceptets inverkan pÄ det effektiva ledarskapet. För att kunna besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fyra respondenter som hade en ledande position i en verksamhet inom hotellbranschen. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som bestod av olika teman som behandlade hotellkoncept samt effektivt ledarskap.

Titel: Nya tider - En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tidFörfattare: Henrik Gudmundsson & Mathias HvitHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Ny tidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 19 009Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i GöteborgsomrÄdet har för uppfattningar om Ny tid, pÄ papper sÄvÀl som pÄ nÀtet.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger pÄ tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och Àr utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen.Huvudresultat: Resultatet visar pÄ att opinionsledarna har anvÀndning för tidningen pÄ olika plan. InnehÄllsmÀssigt skiftar motiven för anvÀndning, dÀr vad som efterfrÄgas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det pÄvisas Àven att sociala samt underhÄllande motiv utgör en stor del av lÀsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen Àr bÀttre till lÀngre, mer avslappnad lÀsning.

Foric, Armin - Musikens betydelse för film ? En undersökning om musikens inverkan i film (Högskolan Dalarna 2009) Àr en uppsats som syftar till att försöka förstÄ hur bakgrundsmusik pÄverkar film. Genom att anvÀnda sig av ett och samma klipp men med olika bakgrundsmusik vill jag försöka förstÄ hur musik pÄverkar uppfattningen av en film. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra min och Rasmus Wedins uppsats som heter ?Ljudet Àr halva upplevelsen...

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Den sociala omgivningen spelar en viktig roll för designerns kreativa förmÄga. Framförallt har omgivningen en viktig inverkan för designerns emotionella tillstÄnd som i sin tur pÄverkar humöret och kreativiteten. Undersökningen visar ocksÄ att inspiration oftast hÀmtas frÄn arbetsgruppen snarare Àn den privata omgivningen, ett mönster som förstÀrks med erfarenhet och Älder..

KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.

Denna kandidatuppsats pÄ 15 högskolepoÀng Àr skriven inom Àmnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen diskuterar vad olika livsmedelsföretagare pÄ landsbygden anser om att vara just detta. I uppsatsen vÀgs för- och nackdelar med etableringar pÄ landsbygden och det tas Àven upp vilka formella förÀndringar som skulle underlÀtta för dem som bedriver verksamheter utanför staden. UtifrÄn marknadsförings-teorier och rationalitets-teorier diskuterar jag material som jag samlat in genom intervjuer och observation hos olika verksamhetsÀgare som antingen har gÄrdsbutik, lantcafé eller restaurang. Jag diskuterar hur samarbeten och marknadsföring fungerar i företagen och jag tar Àven upp företagarnas syn pÄ landskapsidyllen. Uppsatsen bygger pÄ vad fem olika verksamhetsÀgare anser om dessa frÄgor och inga konsumenter eller myndigheter har kontaktats i denna fÀltstudie. VerksamhetsÀgarna var eniga om att deras företag bidrog till att de som inte Àr bosatta pÄ landsbygden kommer ut i naturen. De öppnar upp för de mÀnniskor som inte Àr bekanta med bygden att hitta en sysselsÀttning sÄ som att fika eller handla i gÄrdsbutiker.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor dÀr skolans mer formativa förhÄllningssÀtt stÀller andra krav bÄde till sitt innehÄll och form jÀmfört med fritidens skrivpraktik dÀr ungdomarna ofta sjÀlva vÀljer bÄde textarena och formen för denna. Syftet med den hÀr undersökningen var att försöka förstÄ och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels pÄ sin fritid och dels i skolan. Vi ville Àven studera om fritidens skrivpraktik pÄverkade skolans skrivpraktik och i sÄ fall hur. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av Ätta olika informanter, lika mÄnga flickor och pojkar, fördelat pÄ fyra stycken i Ärskurs 8 pÄ grundskolan och fyra stycken i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jÀmfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ÀmnesomrÄdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med sjÀlva skrivpraktiken..

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.