Jag har alltid har varit intresserad av den demokratiska processen, och i och med att skolans styrdokument betonar vikten av elevdelaktighet, bestÀmde jag mig för att undersöka om eleverna i den skola jag arbetar i, upplevde att de hade inflytande i sin vardag i skolan. Syftet med uppsatsen var bÄde att ta reda pÄ om eleverna upplevde att de hade formellt inflytande och att ta reda pÄ om de hade inflytande i sin undervisningsprocess. För att ta reda pÄ detta utgick jag ifrÄn tvÄ frÄgeomrÄden: 1. Upplever elever i undersökningsgruppen att de har formellt inflytande i skolan?2.

Den svenska rennÀringens primÀra inkomstkÀlla Àr försÀljning av renkött. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett antal faktorers inverkan pÄ utbudet av renkött. Metoden ordinary least square har anvÀnts för att göra en ekonometrisk studie baserad pÄ statistik för Ären 1980-2003. De faktorer som testats Àr total ersÀttning, vilken inkluderar avrÀkningspris samt kvantitetsbaserad subvention, och renstammens storlek. Resultaten i vÄr undersökning visar att total ersÀttning inte Àr signifikant pÄ nÄgon testad nivÄ, dÀremot fann vi att renstammens storlek hade positiv korrelation med utbudet pÄ renkött.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Syftet med studien Àr att undersöka hur införandet av ett nytt IT-stöd upplevs inverka pÄ styrning och praktik inom kontoren som beslutar om insatser till personer med funktionsnedsÀttning. Studien tar sin utgÄngspunkt i nyinstitutionell teori och idéer om förÀndringar i offentlig sektor i linje med teoribildningen New Public Managemnt. Med hjÀlp av New Public Management vill vi förstÄ styrningen inom kontoren och hur den fungerar. Denna teoribildning Àr inspirerad av nÀringslivets struktur och har kommit att pÄverka den offentliga sektorn frÄn 1980-talet och framÄt. Skaparna hÀvdade att dessa idéer ökar legitimiteten och effektiviteten.

UMAS Àr i nuvarande organisation en kombination av professionell byrÄkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men stÀller ocksÄ ökade krav pÄ kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som anvÀnds pÄ UMAS Àr framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten Àr ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det Àr ocksÄ viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att fÄ medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bÀsta, för att dess mÄl och visioner ska uppnÄs.

Andra generationens invandrare slits enligt tidigare studier mellan tvÄ kulturella vÀrldar och stÀlls dÀrav inför utmaningen att skapa en fungerande helhet mellan vÀrldarna. Syftet med studien var att undersöka vad upplevelsen av att tillhöra tvÄ kulturer kan betyda för sjÀlvbilden hos andra generationens invandrare. Deltagarna var 10 kvinnor och fem mÀn. Vi utgick ifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrÄn fokus pÄ meningen. I resultatet redovisades tre huvudteman och 12 underteman.

Detta arbete undersöker det muntliga interimsprÄket hos tvÄ f.d. illitterata L2-inlÀrare av svenska. Informanternas sprÄksystem analyseras utifrÄn Klein och Perdues teori om basvarietet som slÄr fast att kortutbildade inlÀrare som tillÀgnar sig ett L2 informellt utvecklar ett sprÄksystem som prÀglas av förenklade strukturer och ett begrÀnsat ordförrÄd, men som fungerar vÀl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin Àr tillÀmpbar Àven pÄ f.d. illitterata inlÀrare som deltagit i formell undervisning och uppnÄtt kursmÄlen för SFI 1A.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvÄrdssatsning pÄverkat den anstÀlldes hÀlsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har pÄ den enskilde individen. Unika berÀttelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. UtifrÄn bÄde en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anstÀllda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och Äsikter om friskvÄrdsbidraget. De anstÀllda inom Halmstad kommun ansÄg att deras hÀlsa förbÀttrats och dÀrmed ocksÄ deras arbetssituation samt privata sfÀr. I satsningar av det hÀr slaget Àr det viktigt att det finns en förstÄelse för varandra, organisation ? individ, dÀr alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

Magisteruppsats Turismgeografi.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

I denna uppsats undersöks, utifrÄn 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon pÄ gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som Àr mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination Àr mindre förekommande. NÀr det gÀller ordbildning Àr sÀrskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord Àr ovanligare. PÄ lexikal nivÄ Àr det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istÀllet för att men Àven med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Svenska kommuner har i viss mÄn samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare Är har dock samverkan lyft fram som en lösning pÄ mÄnga av de problem som den offentliga sektorn idag stÀlls inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tÀnkta fördelarna med samverkan uppnÄs, vad det finns för pÄverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. UtifrÄn insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck frÄn omvÀrlden och i samarbetena uppnÄs fördelar sÄsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det ocksÄ att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprÀttande av formell samverkan.

Det hÀr Àr ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs ocksÄ en diskussion kring hur den sprÄkutvecklande potentialen i informella lÀrandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende pÄ lÀrar-/ledaryttranden, inlÀraryttranden, lÀrar-/ledarinitiativ, inlÀrarinitiativ, sprÄkstöttning mellan lÀrare/ledare och inlÀrare samt sprÄkstöttning inlÀrare emellan. Det finns Àven en kvalitativ aspekt pÄ undersökningen dÀr interaktionsturer som Àr representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för sprÄkutveckling.

MÀnniskan har i alla tider avbildat naturen, nÄgot som Àven gÀller inommönsterformgivning. I detta arbete kommer jag att jobba inom denna traditionoch samtidigt undersöka hur man kan skildra naturen med ett mer kritisktperspektiv. Ser naturen verkligen ut sÄ som den skildras i mönster idag?Jag har formgivit kritiska mönster för tapeter som kommenterarmÀnniskans inverkan pÄ naturen. Syftet Àr att via mönster uppmÀrksammaoch skapa eftertanke kring hur vi pÄverkar naturen och Àven ifrÄgasÀtta denidealiserade skildringen av naturen som Àr rÄdande inom mönsterformgivning.Critical design, dvs.