Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen.

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Intern kontroll är ett begrepp som fått ökad aktualitet i spåren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav på kostnadseffektivitet också bidragit till ett ökat fokus på intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, såsom ett landsting, är reglerad av lagar. I kommunallagen fastslås att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats är att undersöka olika aktörers perspektiv på den interna kontrollen ett landsting.

InledningAnledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning.

The purpose of this study was to investigate the relationship between locus of control and behavior in a work group. The investigation was performed using two methods, self-report and observation, which were used in order to provide a description of how the individuals experienced their own behavior in a group context as well as of how they actually could be observed to behave. The 31 participants were divided into five groups. During the procedure each group received a task, which was to be discussed and solved by the group members together. Observations were carried out using IPA.

Vi lever idag i ett samhälle i ständig utveckling vilket ställer krav på verksamma företag att konstant driva på den egna utvecklingen. I detta arbete är kompetenta och kunniga medarbetare viktigt, men det är enligt Rekryteringsenkäten 2012 (Svenskt Näringsliv, 2012) svårt för företagare att anställa den kompetens de behöver. Om inte kompetensen finns på arbetsmarknaden är intern kompetensutveckling ett möjligtalternativ för att ta fram den kompetens som efterfrågas och detta är något som det årligen investeras stora summor i. Vilken effekt dessa investeringar har på företagen är dock något som inte utvärderas i någon större utsträckning (Pineda, 2010) vilket leder till att pengar riskerar att upprepade gånger investeras i overksamma insatser. Hur kan detta åtgärdas? Det finns ett flertal teoretiska modeller för utvärdering av kompetensutveckling, men det saknas empirisk forskning som visar hur företag arbetar med området och det är denna lucka uppsatsen bidrar till att fylla.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Denna uppsats innehåller en uppföljningsstudie av Malmö Områdesundersökning 2012 (MOMS) med ett närmare fokus på delområdena Annelund och Södervärn. I dessa delområden konstaterades att övervägande del respondenter är trygga eller delvis trygga i sitt bostadsområde trots flera omständigheter som korrelerar med hög otrygghet. I uppsatsen har vi eftersträvat att kvalitativt undersöka bakomliggande mekanismer till respondenternas övervägande trygghet i form utav observationsstudier och intervjuer med nyckelinformanter. Uppsatsen innehåller en utförlig beskrivning av fenomenet "trygghet" och en genomgång av forskningsläget kring faktorer som påverkar tryggheten på olika sätt. Resultaten visar att den övervägande tryggheten i delområdena kan bero på att Annelund och Södervärn är belägna i närheten till olika mötesplatser där invånare träffas och får möjlighet att etablera gemensamt definierade informella regler och accepterat beteende. Delområdena har av olika anledningar genomströmningar av människor som naturligt övervakar områdenas gator och platser och i bostadshusens fysiska struktur fann vi goda möjligheter för invånarna att övervaka sin omedelbara bostadsmiljö. Vi konstaterade att Annelund har tydligare gränsdragningar mellan invånarnas privata utrymmen än i Södervärn, men att känslan av tillhörighet till sitt bostadsområde var starkare i Södervärn med kringliggande delområden.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Uppsatsen behandlar de yttre gränserna för möjligheterna till fondförvaltning, mer specifikt när en fondförvaltare anses ha blivit ett brevlådeföretag samt när en effektiv tillsyn anses kunna utövas. Dessa frågeställningar representerar intresseavvägningen på vilka outsourcingreglerna vilar mellan konkurrenskraft och kontroll..

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka niondeklassares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i skolan utifrån parametrarna krav, kontroll och socialt stöd.  De frågeställningar vi vill besvara var: Vilken grad av krav, kontroll och socialt stöd upplever elever i skolan? Vilka eventuella könsskillnader framkommer i upplevd grad av krav, kontroll och socialt stöd?, Hur fördelar sig elever i krav- kontroll- stöd-modellen? samt Vilka eventuella könsskillnader framkommer i krav-kontroll-stödmodellen?Metod: Studien utgick ifrån Krav-kontroll-stöd-modellen. En färdigutvecklad enkät, Job Content Questionnaire (JCQ) utformad för den valda teorin användes. Totalt medverkade 327 elever fördelade på sex skolor i Stockholms kommun. Resultatet sammanställdes och bearbetades i SPSS.

The aim of this thesis is to examine the theoretical developments on social entrepreneurship. Our purpose is to create a better understanding of the phenomenon leading to new insights. We have categorized the knowledge of the concept into social economy, social ownership, social innovation and social missions. Drawing from our theoretical review we have chosen four empirical illustrations, Grameen Bank, Wikipedia, Basta Arbetskooperativ, Jörn Hälsogemenskap, and we have shown how these fit into the general description of the social entrepreneur. With help of our illustrations we show that it is complicated to pin point the core of social entrepreneurship as they each have separate structures, innovations, social missions and operate close to different sectors.

Denna teorianvändande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhällen och hur dessa påverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har använt oss av Roland Paris IBL-teori på statsnivå och Carolyn Nordstroms hypoteser på individnivå för att bättre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhälle ställs inför när det gäller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin på dessa två nivåer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och därigenom fått svårt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som präglas av korruption. På individnivå har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnät, arbetsgivare och inkomstkälla.