This study is a Formative evaluation of a prototypecollaboratory for sharing data collection instruments inlibrary and information science (LIS). The aims were to findout: how the study participants, five hospital librarians,experienced the interaction with the prototype while workingwith predetermined tasks; and their views on the differentfunctions of the prototype collaboratory.Methods used for data collection was as a survey; followedby a think-aloud session where the participant verbalisedhis/her thoughts during the interaction with the prototype;and finally a semistructured interview. The survey wasanalysed with a frequency distribution, while the data fromthe other methods were analysed qualitatively by extractingthemes from the transcribed sessions.The results show that although the librarians expresseddifferent problems while working with the interface, mainlyrelated to the language in the prototype collaboratory anddifficulties with the page for applying metadata, all of themwere confident in being able to learn the system after using itfor a while. The librarians had a positive attitude towardssharing data collection instruments as well as comments inthe prototype collaboratory. At the same time, they wereaware that students and researchers might have differentabilities or incentives to work and share information.

Trots att flera forskare påvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svårt att genomföra i praktiken. I ett fåtal länder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, är formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar på hur lärare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser påverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lärare bedömer formativt.

This study investigates and evaluates a project called "Hisnande historier: från Bellman till Batman". "Hisnande historier" is composed to stimulate childrens literacy and it is directed towards pupils in the fourth class. The project is a co-operation between public librarians and compulsory school representatives in the municipality of Ystad. It contains visits by an author and exercises in reading and writing. We have been following the project during autumn 1998 at two schools in Ystad.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka arbetssätt som verksamma matematiklärare använder för att arbeta med formativ bedömning. Syftet är även att undersöka vilka effekter på elevernas lärande de upplever att arbetssätten har samt vilka svårigheter de upplevt med att implementera formativ bedömning. I och med den nya läroplanen samt flera stora forskningsöversikter har begreppet formativ bedömning fått stor genomslagskraft inom den svenska skolan, trots detta upplevs ämnet matematik inte vara lika formativt som många andra ämnen. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie bygger på Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. För att uppnå studiens syfte har åtta stycken verksamma matematiklärare deltagit i en kvalitativ intervju.

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents? previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified.

This thesis presents and evaluates a project, undertaken in 2001 by a librarian the writer of this thesis and a teacher. We met with a number of adults with reading and writing disabilities, and presented and discussed books and experiences of reading, with the aim to increase their joy of reading, as well as finding out more about our own ways of co-operating with each other across our professional borders. The documentation and evaluation emphasizes on the process and the results of the project, and on our own participation, by asking the following questions: How did we carry out the project? What obstacles did we meet? What went well/wrong? What did we achieve related to our goals? In order to illuminate the project from different angles, consequences of reading and writing disabilities for adults are discussed, as well as the specific nature of adult education and projects more or less related to ours. Action research is chosen as a method, because it allows the process of the project, and our own learning process, to be exposed.

Utveckling av planeringssystem är ett komplext designproblem som kräver både en hög grad av flexibilitet men även struktur. I samband med planering är det ett flertal aktörer, aktiviteter och resurser som måste beaktas. Kunnandet när det gäller planering finns ofta koncentrerad till ett fåtal nyckelpersoner. Det är därför ingen tillfällighet att många företag, organisationer och även universitet idag bedriver sin planering i beprövade enanvändarsystem som Excel fast att det finns starkt behov för standardiserat fleranvändarsystem. Uppsala universitet är inget undantag trots dess storlek med över 40 000 studenter, 6 200 anställda, 130 utbildningsprogram och 2000 fristående kurser.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrån ett elevperspektiv och två frågeställningar ställdes:Vad kännetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner?Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrån sitt lärande och sin utveckling?Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass årskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer användes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del är handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lärandet. Några observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet.

It has been shown in various research contexts that action programs do not always work as they should, even though there are clear guidelines on how the action programs should be designed and used. The aim of this study is to illustrate which processes that occur before an action program as well as how these processes lead to action that will give the student the support he or she needs. Through qualitative interviews with eight teachers, I have tried to answer the questions that I created. I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are; What type of inquiry will be done if a student risk to not reach the knowledge goals? How will the inquiry support the action program? In what way does the action program support pupils in special needs? The result of my survey show that the survey being done for an action program is very individual-focused and that the mapping rarely shows on the teachers role or school environment to students who fall into special needs.

I have taught pupils in several schools in eighth and ninth grade in ?weak? groups in mathematics. Most of them seemed to possess potential, but lacked motivation. Even though I tried several pedagogical methods, these approaches failed to engage the students. This prompted thoughts that this may reflect a broader structural problem about the organisation of education in Sweden.

Ett mönster är uppbyggt av ett motiv som upprepas. Denna upprepning kan fortsätta i all oändlighet. Hållbar antyder långsiktighet. Mönstrets övergripande egenskap är oändlighet. Hur kan denna egenskap hos mönstret nyttjas inom mönsterdesign för att främja hållbar utveckling? Det här kandidatarbetet undersöker mönsterdesignens möjlighet att verka för hållbar utveckling genom att se till begreppet mönster ur ett bredare perspektiv, samt i relation till design för hållbar utveckling.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers lärande och kunskapsutveckling, en så kallad formativ bedömning eller bedömning för lärande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgång behandlar, utifrån syftet, vilka förutsättningar som krävs för en formativ bedömning och hur lärare kan arbeta med en sådan bedömning. Skolans styrdokument förespråkar en formativ bedömning, varpå undersökningens syfte är att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och påvisa vilka förutsättningar eleverna ges till att utveckla sitt lärande.Utifrån arbetets inriktning fokuserar undersökningen på elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhällsorienterade ämnena, i grundskolans tidigare år. Arbetets syfte är uppdelat i de preciserade frågeställningarna:Vad innebär det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhällsorienterade ämnena?På vilka sätt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhällsorienterade ämnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i årskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Denna studie är genomfört som ett undervisningsförsök, där formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förändra undervisningen på denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till ämnet genom denna undervisningsstrategi. Ett särskilt fokus riktades på elever i matematiksvårigheter. Studien genomfördes i en årskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective Assessmentutifrån och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.