Bedömning och uppföljning Àr en stor del av en lÀrares arbete. Det Àr viktigt att lÀrarens bedömning stÄr pÄ rÀttssÀkra grunder samtidigt som den leder eleven mot nya och djupare kunskaper. I den hÀr studien intervjuades gymnasielÀrare i matematik i avseende pÄ att ta del av deras tankar och Äsikter kring bedömningsarbetet. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i matematik i allmÀnhet ser pÄ bedömning och i synnerhet pÄ formativ bedömning. Nedan presenteras studiens frÄgestÀllningar som Àr uppbyggda utifrÄn att undersöka centrala delar som ingÄr i lÀrarens bedömningsarbete:Hur presenterar lÀare lÀandemÄ fö eleverna?Med vilka examinationsformer bedömer lÀrare elevers kunskap?Hur sÀerstÀler lÀare att de testar det som Ànas testas?PÄvilket sÀt ger lÀaren eleven Äerkoppling?Hur arbetar lÀare med att fÄelever att hjÀpa och bedöa varandra?Hur motiverar lÀrare elever till att ta eget ansvar över sitt lÀrande?Litteraturen som anvÀnts till bakgrunden har hittats genom Linköpingsuniversitets biblioteks söktjÀnst UNISEARCH, dÀr ordsökningar ger resultat i bÄde artikelform och bokform.

Syftet med följande arbete Àr att utröna huruvida en sjÀlvvÀrdering av min egen undervisning kan utföras. Detta sker utifrÄn tre metodologiska ansatser, begreppsförstÄelse, utvÀrdering och bedömning samt sjÀlvvÀrdering. Genom förenkÀter, examination och efterenkÀter studeras vilken sorts kunskap elever i en Ättondeklass har tillÀgnat sig om kristna kyrkans framvÀxt och splittring, utifrÄn begreppsförstÄelse om religionskonflikter. EnkÀterna och examinationen syftar sÄledes till att bedöma huruvida förÀndring i elevernas kunskap skett före och efter kursavsnittet. I momentet begreppsförstÄelse utgÄr jag ifrÄn kunskapsformerna, fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet för att kunna utröna vilken kunskap eleverna tillÀgnat sig om religionskonflikter.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka formativ bedömning ur vÄra elevers perspektiv. Genom att sÀtta oss in i vad det formativa arbetssÀttet innebÀr och vad Lgr11 sÀger om detta fick vi en fin möjlighet att samtidigt utvecklas som pedagoger och bedömare. Lgr 11 anger tydligt att lÀrare förvÀntas arbeta mer formativt dÄ aktuell forskning visar stora vinster för de enskilda elevernas kunskapsinhÀmtning. VÄra elever har vid tvÄ tillfÀllen fÄtt besvara enkÀter med frÄgor om hur de upplever lÀrares bedömningar av deras kunskaper och vilken feedback de vill ha. VÄrt arbete ger en kort tillbakablick hur bedömning i allmÀnhet utvecklats sedan antiken och hur de bÄda begreppen summativ och formativ bedömning uppkommit och utvecklats.

Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet var i behov av att utvÀrdera anvÀndbarheten pÄ den prototyp som de tagit fram för mÀtning av fysiologiska parametrar i distribuerad vÄrd. Syftet blev dÀrför att genom att anvÀnda metoder sÄ som heuristiska och summativa utvÀrderingar ta reda pÄ vilka behov och krav som de tÀnkta anvÀndarna stÀller pÄ anvÀndargrÀnssnitt som anvÀnds inom distribuerad vÄrd. För att kunna genomföra dessa metoder genomfördes studiebesök, anvÀndaranalys, fokusgrupper, kontextuell utforskning och en funktionsanalys. Resultatet av de tvÄ utvÀrderingarna visar att anvÀndarna stÀller höga krav pÄ den hÀr typen av anvÀndargrÀnssnitt, framförallt gÀllande sÀkerstÀllande av identitet och anpassning till anvÀndarnas verklighet..

I och med reformen och den nya lÀroplanen 2011 sÄ har det skett förÀndringar pÄ hur elever och kunskaper ska bedömas och Àven vilka kunskaper som ska bedömas. LÀroplanen frÄn 2011 innehÄller betydligt mÄnga fler punkter Àn den tidigare frÄn 1994. Det framgÄr tydligare vad det Àr som ska behandlas i de olika Àmnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna Àr som tidigare mÄlstyrda, det har Àven hÀr blivit tydligare vad det Àr som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det Àr mÄnga saker som har förÀndras sÄ har detta vÀckt mÄnga frÄgor hos bÄde lÀrare, elever och vÄrdnadshavare.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka ett arbetssÀtt med formativ bedömning i matematik pÄ gymnasienivÄ. MÄlet med den formativa bedömningen Àr att ge eleverna stöd i deras fortsatta lÀrande, att göra dem uppmÀrksamma pÄ hur de ligger till kunskapsmÀssigt och hur de kan förbÀttra sig. Arbetet bygger pÄ intervjuer med fem elever, som fÄtt göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer pÄ, samt för Àmnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kÀnde att de blev hjÀlpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmÀrksammades pÄ saker de behövde öva mer pÄ..

In this essay I investigate how prehistoric cultural environments are portrayed in tourist publications. Through discourse analysis I aim to find clues on how cultural heritage is discussed and represented in existing media. I also investigate how the available media is affected by the tourist industry and its commercial motives. In recent portrayals of cultural heritage sites, there has been less information about the underlying history and other values have taken its place. Discourse about immaterial cultural heritage has not been present in tourist brochures from the 20th century but has been introduced in recent years while older publications discuss the role of our cultural heritage as essential components in our current society.

Velofarynxinsufficiens (VFI) inneba?r en nedsatt fo?rma?ga att under tal och fo?dointag sta?nga till mellan mun- och na?sha?la vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglamba? a?r en metod som kan anva?ndas fo?r att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt pa? talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan pa?verka graden av framga?ng.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Inledning: Formativ bedömning beskrivs av Skolverket som att den kÀnnetecknas av att mÄlet för undervisningen tydliggörs, att man söker information om var eleven befinner sig i förhÄllande till mÄlet och att Äterkoppling sedan ges som beskriver hur eleven ska komma vidare mot mÄlet (Skolverket, 2010). Det betyder till skillnad frÄn summativ bedömning, dÀr syftet Àr att ta reda pÄ vad eleven redan lÀrt sig, och den formativa bedömningen ska vara framÄtstrÀvande och hjÀlpa eleven att nÄ sÄ lÄngt som möjligt och hela tiden utvecklas. Formativ bedömning Àr enligt Skolverket en bedömning som anvÀnds för att stödja elevens lÀrande och utveckla lÀrarens undervisning. Arbetet har anvÀnt sig utav ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt och i analysen av materialet relateras det Àven till detta perspektiv. Cooper test Àr ett test som gÄr ut pÄ att springa sÄ lÄngt som möjligt pÄ tolv minuter (aktivtraning.se/coopertest). Med hjÀlp av tabeller kan eleverna jÀmföra sig sjÀlva med genomsnittet dÄ det finns olika nivÄer beroende pÄ hur trÀnad man Àr. Studiens syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om formativ bedömning visar sig i elevernas resultat vid mÀtning av konditionstest.

Ambitionen med detta arbete Àr att undersöka huruvida det finns nÄgot mönster mellan anvÀndandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. Flera forskare och rapporter (Johansson, 2006; Löwing; 2004; McDuffie & Mather, 2006, Skolverket 2003) pekar pÄ att matematikboken har en vÀldigt central roll i undervisningen i skolan och att de bedömningar som oftast gjordes var summativa bedömningar i samband med prov eller diagnoser. Denna notering samt att formativ bedömning, som Àmnar att leda eleverna vidare i deras kunskapsutveckling (Black & William 1998), fick begrÀnsat utrymme gjorde Àven vi under den verksamhetsförlagda delen av vÄr utbildning. I vÄr SAG-uppsats bestÀmde vi oss för att undersöka huruvida detta stÀmde överens med forskningen. Vad vi kunde konstatera var att kombinationen av bedömning och anvÀndandet av matematikboken var knapphÀndigt efterforskat.

SyfteSyftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrarna förhÄller sig till genus och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9.VÄra frÄgestÀllningar var:Bedöms pojkar och flickor pÄ olika sÀtt?Vilka faktorer tar lÀraren hÀnsyn till i sin bedömning?Hur arbetar lÀraren med feedback?MetodStudien har en kvalitativ ansats dÀr tre idrottslÀrare har intervjuats. LÀrarna valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi anvÀnde en intervjuguide för att sÀkerstÀlla likvÀrdig information frÄn vÄra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjÀlp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor.Resultat Resultaten visade att bedömning Àr nÄgot som lÀrarna anser Àr viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efterÄt.

Synen pÄ matematikundervisning prÀglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lÀrare och elev under en bestÀmd tid uppfattas ofta som en lÀrandeprocess, dÀr strÀvas efter progression, en utveckling av lÀrandeprocessen. Formativ bedömning kÀnnetecknar denna nya syn, dÀr fokus frÄn enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lÀrande baserat pÄ utveckling. Formativ bedömning Àr ett samlat namn pÄ de metoder som anvÀnds under en viss period för att frÀmja elevens lÀrande samtidigt som lÀraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgÄr ifrÄn studier kopplade till elevperspektiv.

Denna studie Ă€r ett bidrag i förstĂ„elsen av situationsanpassat arbete. Studien illustrerar hur lĂ€rare i olika situationer mĂ„ste hantera tid, rum och teknik som formativa krafter, krafter som bidrar till att forma lĂ€rarnas arbete. Resultatet baseras pĂ„ en bearbetning av de data som samlades in vid sju observationerna varvid nio tidsmĂ€ssigt avgrĂ€nsade situationer, kallade settings, analyserats med stor noggrannhet. Resultatet visar hur tid, rum och teknik utgör möjligheter sĂ„vĂ€l som hinder, vilka lĂ€rarna mĂ„ste hantera i sitt dagliga arbete. Ökad medvetenhet kring lĂ€rarvardagens arbetsvillkor och hur villkoren formar lĂ€rares arbetsvardag kommer förhoppningsvis att öka deras möjligheter att hantera det situationsanpassade arbetet..